<anforande>
<dok_hangar_id>4987674</dok_hangar_id>
<dok_id>H509112</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2017/18:112 Onsdagen den 16 maj</dok_titel>
<dok_rm>2017/18</dok_rm>
<dok_nummer>112</dok_nummer>
<dok_datum>2018-05-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet - ny säkerhetsskyddslag</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>2b356c0e-493e-f111-8b69-6805cafea079</anforande_id>
<anforande_nummer>98</anforande_nummer>
<talare>Helene Petersson (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Justitieutskottet föreslår i dag att riksdagen antar regeringens förslag till ny säkerhetsskyddslag.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Den nuvarande lagen är från 1996, och förutsättningarna för säkerhetsskyddet har under denna tid förändrats på många sätt. Det är hög tid att lagen ersätts.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det är viktigt att uppgifter som är av betydelse för Sveriges säkerhet eller som skyddas av internationella åtaganden just skyddas och att kraven på åtgärder för att klara det är tydliga. Lagen gäller i både allmänna och enskilda verksamheter och tydliggör skyldigheten för den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Dagens säkerhetspolitiska hot är många gånger gränsöverskridande och icke-militära. Digitalisering och användning av informationsteknik har genomgått en betydande förändring, och samhällets ökade it-beroende gör att risken är stor för att samhällsviktiga system kan drabbas med allvarliga konsekvenser som följd.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Avreglering och konkurrensutsättning av samhällsviktig verksamhet har inneburit att en stor del av verksamheterna som är viktiga för att det svenska samhället ska fungera inte längre finns under direkt statligt inflytande. När verksamheten utkontrakteras, kanske till och med med utländskt ägande och inflytande, ställs säkerhetsskyddet inför särskilda utmaningar. Detta har inte minst händelserna vid Transportstyrelsen påvisat. Säkerhetspolisen har visat att ytterligare åtgärder utöver de som fanns i utredningen från 2015 behövs. Därför tillsatte regeringen i mars 2017 med tilläggsdirektiv i januari i år ytterligare en utredning som ska redovisas den 31 oktober 2018 för att kartlägga och föreslå åtgärder som motverkar att uppgifter som gäller Sveriges säkerhet och säkerhetskänslig verksamhet utsätts för risker i samband med utkontraktering, upplåtelse eller överlåtelse av sådan verksamhet. Utredningen ska också föreslå åtgärder, till exempel tillståndsprövning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Utskottet vill poängtera, fru talman, att tillsynen är viktig och gör därför några medskick till regeringen om tillsynsmyndigheternas ansvar och befogenheter, organisation och resursfördelning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Regeringen har redan uppmärksammat behovet, och i utredningens uppdrag ingår att föreslå hur en ändamålsenlig tillsyn ska vara utformad. Därför behandlas den frågan bara delvis i denna proposition och i detta betänkande. I avvaktan på utredningens förslag har regeringen beslutat att skärpa kraven på statliga myndigheter när de utkontrakterar säkerhetskänslig verksamhet. Enligt en ändring i säkerhetsskyddsförordningen som trädde i kraft den 1 april 2018 ska statliga myndigheter innan en utkontraktering inleds samråda med någon av tillsynsmyndigheterna Säkerhetspolisen eller Försvarsmakten. Säkerhetspolisen eller Försvarsmakten ska också ha möjlighet att besluta att ett sådant förfarande inte får genomföras. De har alltså möjlighet att lägga in sitt veto. Det känns både klokt och tryggt. Säger tillsynsmyndigheten nej ska det inte gå att runda det beslutet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det tredje tillkännagivandet i betänkandet rör i vilken omfattning Regeringskansliet ska omfattas av lagen. Om Regeringskansliet ska omfattas av samtliga bestämmelser kan det uppstå konstitutionella svårigheter. Det är inte helt självklart att en ordning där en eller flera statliga myndigheter skulle ha tillsyn över Regeringskansliet skulle stämma överens med bestämmelserna i regeringsformen. Regeringskansliet hanterar också känsliga uppgifter som knappast förekommer i annan offentlig verksamhet och som ställer särskilda krav på regelverk och organisation.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Konstitutionsutskottet, som vi i justitieutskottet bett yttra sig, konstaterar att det inte finns några formella hinder mot att det utreds i vilken utsträckning Regeringskansliet ska omfattas men säger också att den konstitutionella aspekten som konstitutionsutskottet framför i så fall bör beaktas. Det kan bli svårt rent konstitutionellt att ha en ordning där en myndighet som lyder under regeringen samtidigt ska utöva tillsyn över Regeringskansliet och sedan rapportera till regeringen. Men det får, enligt vad justitieutskottet anser, utredas.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Med det, fru talman, vill jag tillstyrka förslaget i utskottets betänkande.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0617957067613</intressent_id>
<rel_dok_id>H501JuU21</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2026-04-22 14:45:33</systemdatum>
<systemnyckel>682502</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H509112/#anf98</protokoll_url_www>
</anforande>
