4987674 H509112 Protokoll 2017/18:112 Onsdagen den 16 maj 2017/18 112 2018-05-16 00:00:00 Förstärkt följerätt ärendedebatt e8346c0e-493e-f111-8b69-6805cafea079 41 Said Abdu (L) L <p>Fru talman! Vad kostar det att inte värna det lilla kunskapsdrivna företagets viktigaste resurs, de immateriella tillgångarna? Det vi debatterar i dag är en del av de immateriella tillgångarna, och det är någonting som behöver diskuteras mycket mer, och det görs mycket mer i dag.</p><p>Jag har en bakgrund som jobbskapande företagare och vet värdet av en idé. Det är dessa idéer som har byggt Sverige starkt. Dessa innovationer har kunnat utvecklas i Sverige för att vi har en lång tradition av äganderätt och rättssäkerhet. Den friheten är värd att försvara, och det kommer vi i Liberalerna att fortsätta att göra.</p><p>Fru talman! Sverige är ett av världens mest innovativa länder. Varje år satsar de svenska företagen miljarder på forskning och utveckling. Immaterialrätten är viktig för landets växande och välfärdsskapande företag. Ett patent eller en varumärkesregistrering ger rättsligt skydd åt kreatören som investerat tid och skaparkraft i sin idé. En väl fungerande immaterialrätt är därför en nödvändig faktor för att stimulera forskning och för att uppmuntra innovation, produktutveckling och kulturellt skapande.</p><p>Upphovsrätten är således en del av äganderätten och en förutsättning för en väl fungerande marknadsekonomi. Det är tack vare upphovsrätten som man kan skapa kultur och ta betalt och bestämma över sina verk. Upphovsrätten är därmed en viktig förutsättning för det kulturella skapandet. Med tekniken ökar kulturens tillgänglighet, och i takt med att ny teknik och nya sätt att ta del av kultur utvecklas måste även upphovsrätten moderniseras.</p><p>Jämfört med tidigare erbjuder till exempel i dag fler distributörer av film och musik avgiftsbelagda tjänster som vi bedömer har tagits emot väl av Sveriges konsumenter. Det visar att det går att värna både upphovsrätten och modernisera den för att tillvarata lagliga möjligheter med fildelning och annan digital teknik.</p><p>Sett till de globala värdekedjorna i världen kan vi se att framtidens jobb till stora delar finns inom den kreativa näringen med mängder av drivna, skickliga och innovativa entreprenörer. Men då krävs det både bättre villkor för branschen och bättre möjligheter att kunna skydda sitt material. Liberalerna kommer alltid att stå upp för upphovsrätten och möjligheten att tjäna pengar på sin kreativitet och skaparkraft oavsett om det handlar om musik, film, litteratur eller någon annan form av skapande.</p><p>En av de viktigare uppgifterna för politiken de närmaste åren är dock att göra förnuftiga politiska avvägningar i digitaliseringens tidsålder för att bejaka denna näring. Vi tror från vår sida på en kombination av åtgärder: självreglering i näringslivet, informationsinsatser till allmänheten och lagstiftning som värnar och stärker upphovsrätten.</p><p>Fru talman! Ibland har vi en bild av oss själva som early adopters, alltså tidiga när det gäller att ta till oss ny teknik. Det är vi både på nationell nivå och på individuell nivå. Vi ligger i teknologins framkant, och på många sätt är det således inte fel att ha den bilden. Tyvärr bygger vår självbild alltmer på historiska fakta än på hur det ser ut i dag, och än värre blir det om vi blickar framåt. Vi tappar position på många teknikområden där omvärlden kommer i fatt i rask takt och ibland förbi. Det finns dock ett antal områden där vi sticker ut. Ett av dessa är digital mediekonsumtion.</p><p>Om vi tittar på all musikförsäljning i Sverige 2015 ser vi att strömmade tjänster stod för hela 82,7 procent av försäljningen medan den fysiska försäljningen stod för 14 procent och den nedladdade försäljningen för ynkliga 2 procent. Tittar vi på konsumtionsmönstret inom filmindustrin ser vi samma beteendemönster. Uppemot 40 procent av alla hushåll prenumererar i dag på minst en filmtjänst. På drygt fyra år har Netflix fått över 1 miljon abonnenter i Sverige.</p><p>Kortfattat har de svenska konsumenterna i stor utsträckning slutat köpa kassettband, videoband, cd-album, dvd-filmer etcetera. Dessvärre har lagstiftningen som rör rättighetshavares ersättning inte hängt med. Det har flera andra lyft fram under debatten.</p><p>Sedan 70-talet betalar alla konsumenter av viss hemelektronik en avgift till rättighetshavarna. Den är tänkt att kompensera för att konsumenterna gör egna kopior av musik och film eller kassettband, som det var en gång i tiden. Här kommer konsumenterna i kläm. Det har flera organisationer lyft upp – Sveriges Konsumenter är en av dem. Konsumenterna ska inte behöva betala dubbelt i form av privatkopieringsavgift och abonnemangsavgift till tjänsteleverantörerna för att bruka strömningstjänsterna. Dessutom är det en principiell sak också att man inte betalar en avgift för någonting man inte själv nyttjar. På sikt är det inte bra för rättighetshavarna i bred bemärkelse eller för tilltron till upphovsrätten, som urholkas av en lagstiftning som upplevs som uråldrig, obegriplig och orättvis.</p><p>Som ett högteknologiskt land behöver vi således en modern och digitalt anpassad upphovsrätt som är till gagn för både konsumenter och rättighetshavare. Därför vill jag passa på att tacka utskottet för bra diskussioner och överläggningar rörande tillkännagivandet som vi i dag ska rösta om och framför allt för bifallet till min motion om att välkomna framtidens tjänstebaserade mediekonsumtion.</p><p>Jag vill därtill yrka bifall till reservation 1.</p><p>(Applåder)</p> 0173210620224 H501NU14 N 2026-04-22 14:45:23 682445 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H509112/#anf41