<anforande>
<dok_hangar_id>4986899</dok_hangar_id>
<dok_id>H509107</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2017/18:107 Onsdagen den 2 maj</dok_titel>
<dok_rm>2017/18</dok_rm>
<dok_nummer>107</dok_nummer>
<dok_datum>2018-05-02 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Fossiloberoende transporter</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>fd4a5e43-493e-f111-8b69-6805cafea079</anforande_id>
<anforande_nummer>36</anforande_nummer>
<talare>Robert Halef (KD)</talare>
<parti>KD</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Tack, Jimmy, för frågan!&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag tänker inte spekulera. Vi kristdemokrater bygger vårt beslut på Trafikverkets utredning och Sverigeförhandlingens eller Sverigebyggets utredning om denna fråga.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det finns två förslag att ta ställning till i dag. Ett förslag innefattar det pristak som Socialdemokraterna har satt med 200 miljarder. Enligt detta förslag ska det vara färdigt till 2045. Det tidigare förslaget i Trafikverkets utredning säger att man för 200–230 miljarder ska kunna bygga detta till 2035.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi sätter inte något pristak på det sättet. Vi siar inte om detta. Jag utgår ifrån att Trafikverkets utredning är den som är mest trovärdig i detta fall.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Som jag sa kan man ha olika finansieringsmodeller och använda lånefinansiering samtidigt som man använder anslagsfinansiering och säljer vissa statliga bolag. Vi pekar inte ut några men menar att man ska se över vilka som kan tänkas säljas för att kunna finansiera höghastighetståg.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;När det gäller investeringar i befintlig järnväg – både nyinvesteringar och underhåll – satsar vi i Kristdemokraterna lika mycket som regeringen gör. Där gör vi ingen skillnad. Denna nya satsning på höghastighetståg ska inte tränga undan andra investeringar och ta medel från järnväg, sjöfart eller något annat.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Tanken är att höghastighetståg ska tjäna oss väl. Detta kommer att bidra till hög tillväxt och kommer att göra så att resor blir kortare och fler väljer bort flyget. Det blir också miljövänligare. Godstransporterna komma att kunna komma i tid. Som vi ser i dag förlorar näringslivet mer än 6 miljarder just på att godstransporterna inte kan komma i god tid. Dessutom klarar vi inte ens av direktiven från EU som säger att godstransporterna ska gå i 100 kilometer i timmen. De klarar knappt 60 kilometer i timmen i dag.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;(Beslut fattades under § 15.)&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0285631067215</intressent_id>
<rel_dok_id>H501TU13</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2026-04-22 14:46:51</systemdatum>
<systemnyckel>682561</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H509107/#anf36</protokoll_url_www>
</anforande>
