4986899 H509107 Protokoll 2017/18:107 Onsdagen den 2 maj 2017/18 107 2018-05-02 00:00:00 Fri- och rättigheter, m.m. ärendedebatt 584b5e43-493e-f111-8b69-6805cafea079 115 Tuve Skånberg (KD) KD <p>Fru talman! Konstitutionsutskottets betänkande KU34 handlar om fri- och rättigheter. Det kan tyckas vara ett betänkande bland väldigt många denna vår, men det är mycket angeläget. </p><p>Våra partier har satt oss som ledamöter i KU för att vi ska vakta våra grundlagar och alldeles särskilt grundlagen regeringsformen som definierar de mänskliga rättigheterna och klär dem i ord. Vi är väktare av dem. Vi ska inte begränsa och skära ned på det, utan vi ska stå som garanter och försvara de mänskliga rättigheterna. Det ger vår regeringsform oss i uppdrag men också Europakonventionen, som har status av grundlag.</p><p>I betänkandet försöker vi olika partier ändå att diskutera gränsdragningsproblematiken, för vi är inte så naiva att vi inte vet att det finns gränsdragningar och att vi måste specificera när det är rimligt och orimligt att stå fast vid en viss hållning.</p><p>Låt mig i korthet kommentera några av de reservationer som Kristdemokraterna har utöver allt det som vi är eniga om i utskottet.</p><p>Reservation 2 handlar om att vi vill ha en äganderätts- och näringsfrihetskommission. Övriga allianspartier står också bakom denna reservation, och jag yrkar bifall till den, fru talman.</p><p>Tillsammans med Moderaterna och Centern har vi reservation 3 om en gemensam värdegrund. Värdegrunden är inte självklar utan måste diskuteras, men vi anger i reservationstexten att det handlar om alla människors lika värde, allas rätt till liv och frihet, vikten av en fungerande rättsstat, rätten att ha en religion och att avstå från att ha en religion och så vidare. Vi utvecklar detta ganska ordentligt.</p><p>Kristdemokraterna har en egen reservation, nr 16, om en värdekommission. Vi tänker att man på norskt vis samlas över partigränserna med olika samhällsföreträdare, etiker och experter på juridik och under en längre tid jobbar igenom en gemensam värdegrund. Redan i dag är mycket sagt, till exempel i skolans läroplan, som har en ganska utvecklad värdegrund. Men man skulle kunna utveckla en för hela samhällets bruk.</p><p>Låt mig också nämna en sådan här svår avgränsning, och det är återkallande av medborgarskap. Vi vill förstås inte att någon ska stå utan medborgarskap. Men i reservation 11 menar Kristdemokraterna att när det är uppenbart att en person har fått svenskt medborgarskap genom mutor eller bestickning bör det genom en grundlagsändring vara möjligt för domstol att återkalla medborgarskapet. I det fallet ligger ansvarsbördan på myndigheten.</p><p>Vi har varit mycket återhållsamma, och vi inser problematiken fullt ut. Men det är ändå inte rimligt att man får sitt svenska medborgarskap genom mutor eller bestickning.</p><p>Vi vill se en framtida översyn av regeringsformen. Det behandlas i reservation 14, som vi delar med Moderaterna och Centern. Vi menar att det finns skäl att överväga om fler fri- och rättigheter, till exempel äganderätten och näringsfriheten, borde omfattas av begränsningsreglerna i 2 kap. 21 § i regeringsformen.</p><p>I en alliansreservation, nr 17, lyfter vi upp de mänskliga rättigheterna i EU. Det har andra utvecklat, så det förbigår jag här.</p><p>Låt mig nämna reservation 21 om kommunernas ansvar för terrorister och för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism och att ansvaret för detta arbete ska ligga på högsta politiska nivå i kommunerna. Det är viktigt att tala om vilka underliggande faktorer som finns för radikalisering och för antisemitism och andra former av rasism och att också utbyta goda exempel med varandra för att forma strategier.</p><p>I reservation 22, som vi har gemensamt med Moderaterna och Sverigedemokraterna, talas det om finansiering av till exempel moskéer. För att få en tydligare bild och därmed bättre kunna bedöma om sådana bidrag utgör ett påtagligt problem bör regeringen ta initiativ till en översyn av hur många svenska trossamfund som tar emot utländska bidrag och vilka belopp, ändamål och villkor som förekommer.</p><p>Detta rör sig farligt nära föreningsfriheten, och det får inte göras på ett sätt så att det kränker föreningsrätten. Men likväl får det inte bli som i Tyskland där man har sett problem med finansiering från Turkiet och Saudiarabien och där det med en gåva av en moské följer villkor att man ska ha en imam från givarlandet och att det imamen säger styrs från utlandet. Så har det åtminstone framställts, och vi vill säkerställa att det inte blir på det viset.</p><p>Så kommer vi till den i viss mening brännande frågan om böneutrop. Vad kan och kan man inte säga om böneutrop från minaret? Man kan till att börja med inte begränsa religionsfriheten. Det är viktigt att lägga det som en grund. Religionsfriheten finns i vår regeringsform och är den enda av fri- och rättigheterna som inte kan begränsas. Det betyder inte att allt kan försvaras med religionsfrihet, men den kan faktiskt inte begränsas.</p><p>Om man ändå vill diskutera religionsfrihetens gränser handlar det snarare om ordningsstadgar, kommunala bygg- och handlingsplaner och sådant. Kristdemokraterna har i ett särskilt yttrande – inte en reservation, så som Sverigedemokraterna har – gett några tankar för att kunna förhålla sig till böneutropen. Vi skriver där:</p><p>”Religionsfriheten och föreningsfriheten är grundlagsfästa genom bestämmelserna i 2 kap. regeringsformen. Var och en har frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. Ingen ska misstänkliggöras på grund av sin tro. Torgmöten och andra manifestationer ska tillåtas enligt dagens regler; böneutrop bör bedömas på samma sätt. När det gäller institutionaliserade och frekvent återkommande böneutrop in i människors hem anser jag dock att det finns skäl att diskutera gränsdragningar.</p><p>Det är naturligtvis önskvärt att olika samfund, kommuner och berörda myndigheter för en dialog för att nå en lösning vad gäller böneutrop som är hållbar och bra för alla parter. Men om detta misslyckas och frågan ställs på sin spets, vill jag påminna om att Kristdemokraterna är emot institutionaliserade och återkommande böneutrop som människor inte kan undkomma i sina hem. Att med regelbundenhet proklamera en religion över och in i människors hem är något annat än kyrkklockor, som därtill är del av vår tradition och en kulturell sedvänja.</p><p>Kristdemokraterna har därför uppmanat partiets representanter på kommunal nivå att avslå ansökningar om återkommande och institutionaliserade böneutrop som människor inte kan undkomma i sina hem. Kristdemokraterna arbetar för ett samhälle som främjar integration och sammanhållning. Institutionaliserade och återkommande böneutrop främjar inte det arbetet.”</p><p>Där, menar jag, säger jag och Kristdemokraterna vad som kan sägas vid gränsdragningen, men inte mer än så. Religionsfriheten kan inte begränsas. Att däremot trumpeta in sin egen religion – vilken religion det vara månde – i människors hem måste gå utöver vad som är rimligt och acceptabelt.</p> 0161597857912 H501KU34 N 2026-04-22 14:47:04 682640 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H509107/#anf115