4986585 H509105 Protokoll 2017/18:105 Torsdagen den 26 april 2017/18 105 2018-04-26 00:00:00 Mellanöstern och Nordafrika ärendedebatt 4f95c724-e859-e811-9108-901b0e9b71a8 4 Yasmine Posio Nilsson (V) V <p>Fru talman! I förrgår, den 24 april, samlades människor världen över för att hedra dem som i dåvarande Ottomanska riket föll offer för folkmordet 1915. Vi kan inte hindra de fruktansvärda övergrepp som har skett, men vi kan lära av historien och hedra offren genom att se till att det inte händer igen. När vi ser hur mänskliga rättigheter kränks ska vi erbjuda skydd till de systrar och bröder som söker det här i Sverige och självklart på alla sätt trycka på de regimer som utför dessa illdåd för att de ska få ett slut.</p><p>Det är så oerhört svårt att inte känna sorg och ilska när man ska försöka beskriva situationen i Nordafrika och Mellanöstern. I Syrien och Jemen ser vi vår tids värsta humanitära och mänskliga katastrofer. I Libyen ser vi hur de som försöker göra allt för att undfly våldet genom att ta sig till Europa skjuts ned av kustbevakningen, som fått pengar av EU. I Västsaharas flyktingläger växer den tredje generationen flyktingar upp.</p><p>I Gaza möts människor som protesterar mot den israeliska ockupationen av soldaternas kulor. Diktaturerna i Riyadh, Abu Dhabi och Teheran visar inga som helst tecken på att vilja öppna upp för nödvändiga reformer.</p><p>Kriget i Syrien har pågått i sju år och tros ha kostat omkring 500 000 människoliv. Runt 6 miljoner människor befinner sig på flykt utanför landets gränser och ungefär 7 miljoner inom landets gränser. Asadregimen har gång på gång visat enorm brutalitet mot den egna befolkningen med bombningar och kemiska stridsmedel. Mycket tyder på att Asadregimen ligger bakom gasattacken i Douma den 7 april. Detta måste dock utredas, och FN måste diskutera vilka konsekvenser attacken ska få.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mellanöstern och Nordafrika</p><p>Ett brott mot folkrätten berättigar inte ett annat brott mot folkrätten. Risken är stor att konflikten nu trappas upp med bombningar från USA med allierade. Risken för eskalering med mer våld och fler människor som tvingas på flykt ökar.</p><p>Sverige måste insistera på fredsförhandlingar via FN och på att länder som Ryssland, Iran, Saudiarabien och Turkiet slutar underblåsa och bidra till kriget i Syrien. De ansvariga för krigsförbrytelser ska ställas inför rätta. Vår roll måste vara att hävda folkrätten och kräva förhandlingar och att humanitär hjälp ska nå Syriens folk.</p><p>Jag vill tala om Turkiet, som inte bara har slagit in på en auktoritär väg utan faktiskt gjort den till en enkelriktad motorväg. All form av opposition mot Erdogans styre bemöts nu med våld, arresteringar och repression. Inte nog med att det styrande AKP-partiet har hittat på sätt att fängsla parlamentariker från oppositionspartiet HDP - nu attackerar de även Afrin. Det är ett angrepp som strider mot folkrätten och internationell lag. Målet är att krossa den kurdiska befolkningen i Syrien och deras kamp för ett fredligt område där man strävar mot demokratiska och mänskliga rättigheter och fria val.</p><p>Fru talman! Det är lätt att känna hopplöshet inför utvecklingen i regionen. Samtidigt får vi inte glömma alla de män och kvinnor runt om i Mellanöstern och Nordafrika som med höga insatser fortsätter kämpa för fred, demokrati, jämställdhet, hbtq-rättigheter och social rättvisa.</p><p>I Tunisien har man lyckats försvara sina landvinningar genom demokratiska val och faktiskt antagit en konstitution som stärker kvinnors rättigheter. I maj planeras de kommunalval som ses som ett steg i Tunisiens övergång till demokrati.</p><p>Också i Libanon planeras val i maj, det första på nästan ett årtionde. I Turkiet fortsätter vänsterpartiet HDP att trotsa Erdogans auktoritära styre. Till och med inne i Syrien ser vi hur modiga människor försöker lägga grunden för ett demokratiskt samhälle bortom Asads diktatur och Daishs våld. I Rojava i norra Syrien har kurdiska styrkor och deras allierade med stor framgång lyckats försvara sina byar och sina städer och vinna striden mot Daish.</p><p>Det är viktigt att understryka att Mellanösterns och Nordafrikas utveckling på inget sätt är ödesbestämd. Det är inte osynliga händer som tillsatt diktatorer och som underblåser krig och konflikter. Mellanösterns och Nordafrikas framtid avgörs av de vägval som regionens män och kvinnor står inför, men också av hur vi i omvärlden och i Sverige väljer att förhålla oss till dem och deras länder.</p><p>Vår uppgift, Sveriges uppgift, är att vara en tydlig allierad och vän till alla dem som dagligen fortsätter kampen för demokrati, för fred, för minoriteter, för feminism och för kvinnors och flickors rättigheter. Vi har alla möjligheter att vara en sådan tydlig vän och allierad. Men då krävs också handling bakom de fina orden. Ska vi vara en kraft för fred och demokrati kan vi inte fortsätta att beväpna diktaturer som underblåser de väpnade konflikterna. Vi måste strypa tillförseln av vapen till Mellanöstern och Nordafrika.</p><p>Den 25 februari 2016 beslutade EU-parlamentet att uppmana EU och dess medlemsstater att införa ett vapenembargo mot Saudiarabien på grund av dess övergreppskantade krig i Jemen. Bland annat Nederländerna har redan infört ett nationellt vapenembargo. Det är hög tid att Sverige gör detsamma.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mellanöstern och Nordafrika</p><p>Under de sju år som regeringen tog på sig för att ta fram förslag om att begränsa exporten av vapen har Sverige exporterat krigsmateriel till icke-demokratier, många av dem i Mellanöstern och Nordafrika, för omkring 20 miljarder kronor. Tyvärr är den lagändring man nyligen beslutat om långt ifrån tillräcklig för att stoppa vapenexport till diktaturer. Vi i Vänsterpartiet, och många bistånds- och fredsorganisationer med oss, vill i stället se ett ovillkorligt hinder för export till diktaturer och andra länder som kränker de mänskliga rättigheterna.</p><p>Fru talman! Svensk utvecklingspolitik präglas tyvärr i alltför hög grad av en oförmåga att tydligt låta utvecklingsmålen styra och få företräde framför andra politiska ambitioner. Mikael Dambergs exportoffensiver i Teheran, Dubai och Ankara får inte vara frikopplade från frågor om demokrati, fackliga rättigheter och jämställdhet. Vi behöver ställa tydliga krav på utländska investeringar och koppla ihop frågor om handel och mänskliga rättigheter. Och vi behöver kräva att alla produkter som kommer från illegala israeliska bosättningar tydligt märks i Sverige, på samma sätt som de redan är märkta i Storbritannien.</p><p>Kvinnor och barn är de som drabbas hårdast i en konflikt. Krigen i Syrien och Jemen slår allra hårdast mot dem som redan har det allra svårast. Sverige skulle kunna vara en mycket tydlig feministisk röst i Mellanöstern och Nordafrika, en röst mot det våld som nu drabbar flickor, kvinnor och hbtq-personer. Men vi skulle också kunna se och synliggöra hur flickor, kvinnor och hbtq-personer inte bara är offer utan även organiserar sig och är aktörer för förändring. I det arbetet kan Sverige göra skillnad med ett aktivt stöd på mottagarnas villkor.</p><p>Vi behöver erkänna Västsahara och skicka en tydlig signal av hopp till dem som lever i flyktingläger och under ockupation. Frågan om Västsahara kommer min kollega Lotta Johnsson Fornarve att tala mer om i sitt inlägg senare.</p><p>Fru talman! Ska vi vara en tydlig vän och allierad till de modiga män och kvinnor i Mellanöstern och Nordafrika som slåss för förändring måste vi också vara beredda att ge dem en fristad i vårt land och på vår kontinent när de behöver det. Det går inte att ena dagen hålla högstämda tal om fred och demokrati och nästa dag föreslå att de som flyr undan Daishs terror eller Erdogans repression ska mötas av stängda gränser, flyktingpauser och interneringsläger.</p><p>Man kan inte med trovärdighet tala om demokrati och fred i Mellanöstern och Nordafrika för att sedan stödja att EU ska skicka mångmiljardbelopp till Turkiet för att de ska agera gränspolis åt EU. Sverige och Europa har alla möjligheter att vara en fristad för dem som flyr krig, förtryck och förföljelse, men då krävs den politiska viljan. Vänsterpartiets uppfattning är att vi ska vara stolta över att kunna erbjuda skydd och möjligheter till ett liv i fred och frihet.</p><p>Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till reservationerna 7 och 19.</p> 0468765214727 H501UU14 N 2018-05-17 17:37:47 444221 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H509105/#anf4