<anforande>
<dok_hangar_id>4985773</dok_hangar_id>
<dok_id>H509100</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2017/18:100 Onsdagen den 18 april</dok_titel>
<dok_rm>2017/18</dok_rm>
<dok_nummer>100</dok_nummer>
<dok_datum>2018-04-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Näringspolitik</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>f0517d83-8657-e811-9108-901b0e9b71a8</anforande_id>
<anforande_nummer>85</anforande_nummer>
<talare>Josef Fransson (SD)</talare>
<parti>SD</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Sverige är ett på många sätt bra land att driva företag och förverkliga affärsidéer i. Men vi kan inte leva på gamla meriter, utan vi måste möta den hårdnande konkurrensen från vår omvärld med reformer som ytterligare förbättrar näringslivsklimatet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande nr 12 &lt;em&gt;Näringspolitik&lt;/em&gt;. Det är ett omfattande betänkande, och Sverigedemokraterna står för åtta reservationer. Jag kommer inte att hinna tala om alla dessa reservationer; till exempel tänker jag inte för stunden tala så ingående om vår reservation som redogör för utformningen av en industripolitik som vi menar skulle skapa jobb runt om i Sverige. Det får vi anledning att återkomma till under våren i ett annat betänkande. Givetvis står vi bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till bara reservation nr 38.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Betänkandet rör bland annat flera frågor kopplade till regelförenklingsarbete för svenska företag, och man kan enkelt konstatera att Sverige har alltför många regler som företag måste förhålla sig till, vilka kräver administration som tvingar företagen att syssla med något helt annat än sin kärnverksamhet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vidare uppstår ofta handläggningstider hos våra myndigheter som bromsar upp näringsverksamheten. Sist men inte minst finns också mängder av regler som begränsar näringsverksamhet men där nyttan svårligen kan sägas motsvara den skada som faktiskt uppstår för företagarna.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ett konkret exempel på detta är exempelvis den vansinnigt ogenomtänkta kemikalieskatten på elektronik, vilken ger obefintlig miljönytta men riskerar arbetstillfällen i Sverige.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Oavsett färg på regeringen växer hela tiden administrationen och regelbördan. Jag menar att den förra alliansregeringen förvisso hade en god ansats på att förenkla för företagen, men enligt enkätundersökningar hos företagarna själva har man sett liten eller ingen förbättring. Därför menar jag att det krävs nya tag i frågan.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Under de senaste åren har det lagts fokus på att i större utsträckning granska nya lagar och regler innan de införs. Regelrådet, ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket, har till uppgift att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningarna till författningsförslag som kan få effekter för företag. Detta menar vi sverigedemokrater är något gott, och det är därför som vi i detta betänkande föreslår hur Regelrådets auktoritet och befogenheter också kan stärkas för att öka kvaliteten på alla dessa regler som de facto införs.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Men en stor brist som vi ändå har identifierat är att det saknas en systematik i arbetet med avskaffandet av lagar och regler som i efterhand har visat sig inte motsvara nyttan som var tänkt från politikens sida. Som politiker är det inte alltid så enkelt att identifiera exakt vilka lagar och regler som ställer till det för företagarna, utan det gör de nog oftast bäst själva. Därför menar vi att staten på ett systematiskt sätt ska bjuda in företagsorganisationerna för att sätta upp den politiska dagordningen i regelförenklingsarbetet genom att göra olika inspel. Sedan blir det naturligtvis upp till regeringen att arbeta med dessa frågor tillsammans med förvaltningsmyndigheter och i sin tur för oppositionen att granska regeringens arbete. Med denna modell menar Sverigedemokraterna att vi faktiskt kan få igång ett regelförenklingsarbete som på allvar krymper den svenska administrationen med tillväxt och nya jobb som resultat.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Nu tänkte jag även passa på att ta upp en fråga som också kan innebära jobb och tillväxt i framför allt norra Sverige, nämligen frågan om en nationell strategi för etablering av datacenter. Den tekniska utvecklingen, nya konsumtionsmönster och den ökade användningen av så kallade molntjänster kräver alltmer kapacitet för lagring av data. Många nya datacentraler och centraler för lagring av digital information kommer att etableras runt om i världen de närmaste åren, enligt vissa bedömare kanske uppemot 700, varav 200 troligtvis kommer att hamna någonstans i Europa.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi vill i sammanhanget framhålla att Sverige har många konkurrensfördelar för att locka till sig etableringar av denna typ av verksamhet: kanske framför allt vårt kalla klimat men också god tillgång på utbildad personal, bra it-infrastruktur med stor kapacitet, solida geologiska förhållanden och stabil kraftförsörjning. Vi står oss därmed väl i en internationell jämförelse.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Utöver att det i Sverige självklart ska finnas goda förutsättningar för att driva företag är det av vikt att regeringen tar ett samlat grepp för att jobba med de konkurrensfördelar som Sverige har när det handlar om etableringar av datacenter. Det är därför vi menar att Sverige ska ha en nationell strategi som kanaliserar dessa fördelar för att öka chanserna till nyetablering av datacenter i Sverige.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0211757295524</intressent_id>
<rel_dok_id>H501NU12</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2018-05-14 16:54:00</systemdatum>
<systemnyckel>443705</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H509100/#anf85</protokoll_url_www>
</anforande>
