<anforande>
<dok_hangar_id>4684542</dok_hangar_id>
<dok_id>H40988</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2016/17:88 Onsdagen den 29 mars</dok_titel>
<dok_rm>2016/17</dok_rm>
<dok_nummer>88</dok_nummer>
<dok_datum>2017-03-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Handelspolitik</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>8c5c27e9-4e3e-f111-8b69-6805cafea079</anforande_id>
<anforande_nummer>19</anforande_nummer>
<talare>Håkan Svenneling (V)</talare>
<parti>V</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr talman! Jag skulle säga att vi absolut är för att fler marknader öppnas upp för svenska företag och för företag i allmänhet. Jag tror att det finns stora fördelar med att vi inte har en massa tullar mellan Sverige och Kanada.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Problemet är att det 1 600 sidor tjocka CETA-avtalet handlar väldigt lite om att sänka tullar, och det är inte heller på den punkten som avtalet har fått kritik. Kritiken handlar i stället om de andra delarna, där man flyttar över makt från demokratiska församlingar till storföretag på ett sätt som vi inte gillar.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Grejen är att vi har rätt i våra saltomortaler. Verkligheten visar detta, som när Rumänien blev stämda av ett kanadensiskt gruvföretag för att man ville ställa miljökrav på hur gruvan skulle drivas och krav på att gruvan inte skulle förstöra en gammal by. Det kanadensiska bolaget kräver ett skadestånd som motsvarar Rumäniens hela sjukvårdsbudget.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fallet med Moorburg, som handlar om Vattenfalls stämning av den tyska staten, eller egentligen Hamburgs kommun, visar på hur svenska statliga bolag använder sig av denna typ av tvistlösningsmekanismer för att se till att de får igenom sina miljövillkor som de vill. Annars hotar de med att stämma den tyska staten på otroligt stora belopp.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Detta visar hur farligt det blir när man går vid sidan av det ordinarie rättssystemet. Det visar också varför man i stället borde kunna hålla sig inom demokratiska länders rättssystem.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Kommerskollegium har, precis som Hans Rothenberg var inne på, analyserat riskerna med CETA-avtalet. Man gjorde det under sommaren, när alla var på semester, och man gjorde det väldigt snabbt, genom att skicka ut till några få. Bland annat skickade man till Uppsala universitet, vars huvudchef har företrätt Vattenfall i tvisterna med Tyskland.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Detta visar på hur Kommerskollegium har blandat ihop korten och inte kan skilja på om det är en akademi eller ett företags intressen som ger svar. Man har sedan helt och hållet gått på detta yttrande, vilket jag tycker är skadligt för svensk demokrati.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0682989845822</intressent_id>
<rel_dok_id>H401NU13</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2026-04-22 15:27:20</systemdatum>
<systemnyckel>684126</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H40988/#anf19</protokoll_url_www>
</anforande>
