4667754 H40977 Protokoll 2016/17:77 Torsdagen den 2 mars 2016/17 77 2017-03-02 00:00:00 Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 ärendedebatt 39299837-4f3e-f111-8b69-6805cafea079 19 Emma Nohrén (MP) MP <p>Herr talman! Vi är här i kammaren i dag för att diskutera en skrivelse om PGU och Agenda 2030. Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.</p><p>För en utomstående låter det kanske inte särskilt inspirerande. Många förkortningar flyger runt i luften; det är PGU, Agenda 2030 och en massa olika bokstäver som har satts samman. Men bakom de torra förkortningarna döljer sig kanske den viktigaste drivkraften bakom allt politiskt arbete, nämligen viljan till utveckling.</p><p>Jag hade i går förmånen att få lyssna till en man som forskar om internationell säkerhetspolitik. Han berättade om när han var i östra Kongo. Det är en plats härjad av krig och konflikter sedan väldigt lång tid tillbaka, och här hemma är den kanske mest känd från rapporteringen om systematiska våldtäkter och övergrepp på kvinnor och flickor. </p><p>Han berättade att man hade frågat dessa utsatta kvinnor vad de var mest rädda för. Vi tycker kanske att det givna svaret är: Fortsatt krig och fortsatta våldtäkter. Men de sa: Att våra barn inte får gå i skolan. Självklart vill de inte ha krig eller våldtäkter, men de såg att utan utbildning och framtidstro för barnen – en utvecklingspolitik – skulle allt detta fortsätta. Här har vi en viktig roll att spela.</p><p>När statsministern i regeringsförklaringen 2014 meddelade att den rödgröna regeringen skulle göra en nystart av PGU blev jag väldigt glad. PGU betyder som sagt politik för global utveckling. För oss som är engagerade i frågor som berör bistånd, utvecklingsarbete, utvecklingssamarbete och rättvis handel var detta mycket glädjande.</p><p>När propositionen lades fram 2004 – det är alltså länge sedan – visade Sverige framfötterna genom att sätta hela den svenska politiken i ett globalt sammanhang. År 2014 tog vi det ett steg vidare. Det vi gör här hemma i Sverige får nämligen konsekvenser inte bara för oss utan för alla människor, även för dem som lever i Somalia, Syrien, Indien och Kina. Det gäller exempelvis vår handel, vår välfärd, vårt klimat och vår miljö. Allt detta är globala frågor. Det vi gör påverkar och påverkas av utvecklingen i omvärlden. Vi kan inte lösa dessa problem inom våra egna gränser.</p><p>Omvärlden förändras snabbt. Sedan 1990 har andelen människor som lever i extrem fattigdom minskat från 37 procent till knappt 10 procent. Under samma tid har andelen kroniskt undernärda minskat med mer än 40 procent. Barnadödligheten och analfabetismen har halverats. Trots lokala bakslag har den politiska och ekonomiska friheten ökat och krigen blivit färre och mindre blodiga. Världen har blivit säkrare och bättre.</p><p>Samtidigt får vi inte luta oss tillbaka och tro att allting är löst. Vi har under de senaste åren också sett oroande trender som tyder på att våra fri och rättigheter, som har tjänat oss så väl, på allvar hotas av fundamentalister, terrorister och populister. </p><p>För bara ett par veckor sedan var jag i Bryssel, och där träffade jag de polska kvinnor som har gått samman i en grupp kallad Gals for Gals. De gick samman för att se till att människor gick ut på gatorna för att demonstrera mot de tilltänkta nya och mycket strängare abortlagarna. Polen hade redan tidigare en otroligt sträng lagstiftning. De fick ut 60 000 människor på gatorna och visade att detta inte är rätt. De vann den striden. Men vem trodde att man skulle behöva demonstrera 2017 för att få ha kvar de rättigheter som vi trodde att vi redan hade vunnit? Utrymmet för det civila samhället går på många håll tillbaka. </p><p>Klimatförändringarna skapar en allt osäkrare och farligare miljö för människor att leva i. Med den temperaturökning som vi nu ser, med uppemot två grader, kommer 30 miljoner människor i Bangladesh att bli utan mark. Allt detta drabbar inte minst de allra fattigaste hårdast.</p><p>Just av denna anledning var det ett stort steg framåt för hela det internationella samfundet och FN när man 2015 kunde enas bakom 17 globala mål för hållbar utveckling. Detta kallas Agenda 2030, och det blir ett slags PGU för alla länder.</p><p>Här i kammaren har skillnaden mellan PGU och Agenda 2030 diskuterats. När regeringen presenterade att det skulle komma ett nytt handlingsprogram och en nystart för PGU hade Agenda 2030 inte kommit – den kom ett år efter det.</p><p>Agenda 2030 blir ett slags handlingsplan. Fram till 2030, vilket inte är långt borta, har världens länder åtagit sig att utrota fattigdom och hunger, bekämpa olikheter inom och mellan länder, bygga fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen, skydda mänskliga rättigheter, främja säkerhet, jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten.</p><p>Det som så tydligt fastställdes av ett enat FN var att fattigdom och klimatarbete går hand i hand. Inget av de 17 målen kan tas bort från de andra. De bygger på varandra.</p><p>Det är häftigt att se att Sverige har tagit på sig ett ledarskap. Tidigare talade jag om att många av målen går mot det bättre. Färre lägger sig hungriga i dag än i går. Men det finns ett mål, nr 14, där trenderna är negativa, och det handlar om haven. Det finns inget gemensamt FN-organ eller någon internationell sammanslutning som har världshaven som sin ”baby”.</p><p>Vad hände då? Jo, Sverige räckte upp handen och sa: Vi kan ta hand om mål 14. Vi är bra på infrastruktur och på att ordna möten. Vi kan se till att det händer någonting.</p><p>Tillsammans med Fiji kommer vi nu att ordna och stå värdar för en konferens i FN-huset i New York. Det kommer att vara den största konferens Sverige ordnar sedan miljökonferensen 1972 och den största konferensen i FN-huset med annan mottagare än FN. 7 000–8 000 deltagare kommer det att vara.</p><p>Det här leder arbetet framåt. Jag är stolt över Sverige, över den här riksdagen och över vår rödgröna regering, som varit så tydliga i sitt engagemang för både PGU och Agenda 2030 som otroligt viktiga saker. Vi tar på oss den globala ledartröjan där vi kan göra det och där vi kan facilitera saker.</p><p>I departementets arbete med PGU har det varit väldigt viktigt att alla departement varit involverade. Man har fått ta fram handlingsplaner. De här handlingsplanerna gör att man måste tänka till. De konflikter som kanske uppstår ibland, som det har pratats om här, får man ha redan på departementsnivå, innan det kommer ut. Man har alltså tänkt till så det knakat och brakat innan man presenterar förslag. Jag tycker att det är väldigt bra. Den skrivelse vi diskuterar här i dag bygger på de här planerna och visar ett utdrag. Delar av det arbete som pågår är inte fullödiga, och det sägs inte heller att alla delar ska vara det.</p><p>Jag är väldigt glad över det arbete som pågår. Jag är glad över att skrivelsen visar upp delar av det arbetet, och jag hoppas att vi tillsammans kan jobba vidare med PGU och för Agenda 2030.</p> 0880137451720 H401UU5 N 2026-04-22 15:29:23 684279 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H40977/#anf19