4663309 H40973 Protokoll 2016/17:73 Torsdagen den 23 februari 2016/17 73 2017-02-23 00:00:00 Kommunala frågor ärendedebatt a7232c1f-3b0a-e711-944e-00262d0d0c40 22 Peter Helander (C) C <p>Herr talman! Betänkandet innehåller inte bara delar om valfrihet i välfärden. Det innehåller också andra delar men som knappt har nämnts.</p><p>Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget till beslut.</p><p>Det finns en rubrik i betänkandet som heter Offentliga arbetsgivare. Och det finns en snusmotion från Rasmus Ling, som vill förbjuda kommunerna att förbjuda snusande på arbetsplatsen. Jag kan sympatisera med Rasmus Lings motion men tycker att det kommunala självstyret är en viktigare fråga. Det här kan kommunerna själva bestämma, vilket utskottet också har sagt.</p><p>När det gäller kommunala tillsynsavgifter finns det ett stort missnöje bland kommuners företag med att de får betala tillsynsavgifter utan att någon tillsyn görs.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala frågor</p><p>Låt mig då passa på att nämna Rättviks kommun, som har utmanat myndigheterna i detta. Rättviks kommun tillämpar något som heter Tillväxt och tillsyn och hjälper företagen att göra rätt från början. Företagen vill göra rätt. Den traditionella modellen med piska och hot om böter leder inte till något gott. </p><p>Rättvik har genom denna modell, som har börjat sprida sig till andra kommuner, fått ett fantastiskt bra samarbete med näringslivet. Man når syftet med lagstiftningen, alltså att bli bättre på hälso- och miljöfrågor. Fler kommuner borde ta efter Rättviksmodellen.</p><p>Herr talman! Vad gäller produktivitet och effektivitet i den gemensamt finansierade välfärden är det viktigt att riksdag och regering inte specialdestinerar kommunala bidrag. Det ska läggas generella bidrag till kommunerna, för det ser så olika ut i kommunerna. </p><p>Alla kommuner har olika förutsättningar, och som gammalt kommunalråd vet jag hur man sliter sitt hår när det kommer specialdestinerade medel från staten som inte passar in. Man har redan vidtagit åtgärder, men så får man mer pengar för att göra mer av något som redan är klart. Det blir mycket administration och kontroll.</p><p>Vi måste gå ifrån de specialdestinerade statsbidragen och ge mer generella statsbidrag.</p><p>Vad gäller aktörer inom välfärdens verksamheter kom redan förra året ett betänkande om kommunala frågor. Då riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att snarast återkomma. Nu har det gått ett år utan att vi har fått någon återrapport, och frågan kommer upp en gång till.</p><p>Regeringen hänvisar till Reepaluutredningen. Den överlämnade sitt delbetänkande till regeringen i november. Det är nu ute på remiss, och remisstiden går ut i morgon. Många har säkert läst de remisser som har kommit in, och det finns en del att begrunda.</p><p>Jag hävdar att utredningen präglas mer av ideologisk och politisk hänsyn än vetenskapligt stöd och stringens. Även om remisstiden går ut först i morgon har jag läst flera av svaren, och några har också återgivits i medierna i går och i dag.</p><p>Kritiken har varit stor, och denna insikt verkar ha nått Regeringskansliet. Som vi kunde läsa i går verkar regeringen släppa kravet på vinsttak när det gäller sjukvård och äldreomsorg. Vi kanske kan få ett svar på det här i dag.</p><p>I dag läser vi stora rubriker om att Vänsterpartiet vill bryta budgetsamarbetet. Fast Vänsterpartiet säger nog att det är regeringen som bryter samarbetet och inte Vänsterpartiet. Det kommer att bli intressant att följa utvecklingen de närmaste veckorna.</p><p>Jag blir glad om regeringspartierna backar i frågan, och jag önskar att man kunde backa ännu mer och inte slå undan benen på alternativa utförare av offentlig välfärd.</p><p>Jag förstår att Vänsterpartiet är besviket. Man hävdar att det är mäktiga företagsintressen som försöker sänka förslaget för att tjäna ännu mer pengar på välfärden. Jag kan respektera Vänsterpartiets ståndpunkter, men jag förstår dem inte. </p><p>Jag uppfattar det som att Vänsterpartiet är lite besatt av företagens vinster och därigenom missar syftet med den offentliga verksamheten. Den verksamhet som alternativa utförare levererar uppskattas av dem som använder den och av personalen som jobbar i den - även om vi nyss hörde från Håkan Svenneling att det inte är så. Men de undersökningar som görs visar på det.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala frågor</p><p>Det fina med valfrihet i välfärden är att om man inte är nöjd så väljer man en annan utförare. För att få nöjda brukare, patienter eller elever måste kvaliteten vara bra och personalen trivas. Annars får man ingen bra verksamhet och ingen vill vara där. Varför handlar inte diskussionen mycket mer om hur vi ska säkra kvaliteten i både offentlig verksamhet och verksamhet som bedrivs av andra utförare?</p><p>Reepalus förslag är inte en begränsning av vinster i välfärden utan ett hot mot valfriheten, och svenska folket vill ha valfrihet.</p><p>Herr talman! Vad säger remissinstanserna? Konkurrensverket anser att utredningen inte visar att det finns några övervinster eller selektionsproblem på de välfärdsmarknader där uppdrag tilldelas efter konkurrensutsättning. Konkurrensverket anser därför att utredningen inte visat att det finns anledning att reglera vinsterna på välfärdsområdet.</p><p>Riksrevisionen säger att utredningens förslag om vinstbegräsning i företag i välfärdssektorn utgör ett stort avsteg från de grundläggande principerna som gäller för svensk bolagsrätt och kan ses som ett ingrepp i de näringsrättsliga principer som styr företagsverksamhet i Sverige.</p><p>De som säger detta är inga lobbyister för företagen.</p><p>Advokatsamfundet har en längre text men avslutar med att betona att det finns en uppenbar risk att förslaget strider mot regeringsformen, Europakonventionen och rätten till fri rörlighet i EU.</p><p>Herr talman! De samlade vinsterna i välfärdsföretagen utgör högt räknat 0,6 procent av den totala kostnaden för välfärden. Rörelsemarginalen ligger på 6 procent, vilket är ungefär i nivå med jämförbara branscher. Man ska komma ihåg att regeringen har högre avkastningskrav på de statliga bolagen. Rörelseöverskottet ska täcka räntor, skatt, nyinvesteringar och mycket mer. </p><p>Kvaliteten hos privata utförare är lika bra eller bättre på nästan alla områden inom välfärden jämfört med den offentligt drivna verksamheten.</p><p>Jag vill uppmana riksdag och regering att inte ta död på den mångfald vi i dag erbjuder, och jag föreslår att regeringen lägger detta förslag långt ned i en låda på Regeringskansliet.</p><p>(Applåder)</p> 0681030112815 H401FiU26 N 2017-03-16 12:25:06 412605 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H40973/#anf22