4644787 H40960 Protokoll 2016/17:60 Onsdagen den 25 januari 2016/17 60 2017-01-25 00:00:00 Maskeringsförbud vid idrottsarrangemang ärendedebatt da154bf8-8af3-e611-944d-00262d0d0c40 42 Linda Snecker (V) V <p>Herr talman! Jag vill också gå på fotbollsmatch på Östgötaporten med min familj och se IFK vinna allsvenskt guld igen. Det vill jag göra utan bengaler, maskeringar och bråk. Jag vill inte se vuxna män vars enda syfte är att bråka med andra vuxna män. Jag vill hänga med andra barnfamiljer och fotbollssupportrar.</p><p>Maskering ska inte kriminaliseras, för en kriminalisering har ingen egentlig effekt förutom det symboliska värdet. I realiteten kommer det att leda till mer bråk och mer konfrontation mellan polis och supportrar. Därför yrkar jag avslag på propositionen och bifall till reservation 1.</p><p>Våld i samband med idrott och idrottsarrangemang är inte bara ett idrottsproblem. Det är mycket större än så; det är en del av ett samhällsproblem. Därför behöver åtgärder vidtas inte bara inom idrottssektorn utan även i samhället i stort. Det är därför viktigt att vi prioriterar arbetet med att problematisera och försöka förändra det rådande maskulinitetsidealet, även inom idrotten.</p><p>Vänsterpartiet är starkt kritiska till att människor väljer att maskera sig när de deltar vid idrottsevenemang, men vi anser varken att ett maskeringsförbud är rätt väg att gå eller utgör en lösning på de ordnings- och säkerhetsproblem som ibland förekommer på stora idrottsarenor.</p><p>Vad som i stället behövs är ett nytt arbetssätt. Flera idrottsförbund och lokala klubbar arbetar löpande med att skapa en positiv supporterkultur och minska våldet och ordningsstörningarna, bland annat genom ett omfattande säkerhetsarbete. Klubbarna samverkar med polisen för att skapa gemensamma strategier. För att öka tryggheten och trivseln för publiken vid matcherna engagerar klubbarna bland annat publikvärdar och ordningsvakter. Klubbarna har också en löpande dialog med olika supportergrupper.</p><p>När det gäller fotbollen kan nämnas att klubbarna har engagerat så kallade supporter liaison officers, SLO:er, för att förbättra dialogen mellan supportrar och polis. En SLO är ofta en person som har hög status inom supportergruppen och som många lyssnar på. Jag skulle kunna nämna hur många projekt som helst som just nu pågår för att skapa en god och trivsam supporterkultur.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Maskeringsförbud vid idrottsarrangemang</p><p>Vill vi på riktigt förändra fotbollsupporterkulturen är det helt andra saker än kriminalisering vi ska arbeta med, och då måste vi lyssna på forskningens slutsatser. Enligt forskningsprojektet Enables rapport <em>Publikhantering i svensk fotboll</em> finns det flera åtgärder som polisen måste förbättra.</p><p>Polisen arbetar i dag enligt en särskild polistaktik, SPT, för att skapa en nationellt koordinerad strategi vid hantering av stora folksamlingar i Sverige. SPT bygger på fyra konfliktreducerande principer: kunskap, kommunikation, möjliggörande och differentiering.</p><p>Sammanfattningsvis är denna särskilda polistaktik skapad för att uppnå flexibla situationsanpassningar genom mindre och mobila polisgrupper. Poliserna är specialutbildade och väl förberedda för att arbeta i extremt svåra och stressiga situationer, till exempel upplopp och kravaller. Polisen arbetar i dag mycket med dialog med supportrar och SLO:er och inom polisen.</p><p>I Enables forskning konstateras att implementeringen av den särskilda polistaktikens koncept har varit lyckad i samtliga storstadsregioner i Sverige. Dock har dialogtaktikens grundläggande roll på operativ nivå, alltså kommunikationslänken mellan supportrar och polis, inte alltid fungerat.</p><p>Inom SPT arbetar poliser med olika arbetsuppgifter. Vissa är dialogpoliser, andra evenemangspoliser. I Stockholm visar forskningen att evenemangpoliserna är en signifikant bidragande faktor till att polisens strategiska mål har uppnåtts. Denna funktion finns dock inte i andra storstadsregioner, även om de som använder SPT behöver den.</p><p>Jag ska inte gå in på alltför många detaljer om hur polisens arbetsmetod fungerar, men forskningen konstaterar att polisen måste bli bättre på att utbilda sig inom särskild polistaktik, att SLO:erna måste användas mer, att polisen måste bli bättre på riskbedömning utifrån underrättelseinformationen inför matcherna, att de konfliktreducerande principerna måste bli fler och att man måste vara metoden trogen även när det kniper.</p><p>SPT visar att polisen behöver ha olika uppgifter under dessa arrangemang. En och samma polis kan inte ingripa, föra dialog och brottsförebygga. Den polis som ska skapa en dialog med en supportergrupp kan inte samtidigt ingripa och förebygga brott.</p><p>För att förstå varför människor i grupp tar till aggressiva beteenden måste man ha kunskap om gruppsykologi, om gruppens kultur och historia och om den geografiska platsens betydelse. Här fallerar det tyvärr ibland hos polisen.</p><p>Jag vill avsluta med en hälsning från Advokatsamfundet och med Svenska Fotbollssupporterunionens remissvar, nämligen att "varken forskning, statistik eller annan utredning med belägg för att maskeringsförbud skulle stävja antalet ordningsstörningar vid idrottsevenemang har presenterats. Det är vår övertygelse att lagar bäst stiftas grundade på god tanke och empiri, snarare än på sökt signalvärde och förhoppningar".</p><p>Vi är alla här för att vi vill få slut på våldet. Men då måste vi också lyssna på forskningen och se vad som kan förbättras inom polisen innan vi börjar kriminalisera olika klädesplagg.</p> 0150118366721 H401JuU8 N 2017-02-15 15:28:39 409637 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H40960/#anf42