4620289 H40946 Protokoll 2016/17:46 Onsdagen den 14 december 2016/17 46 2016-12-14 00:00:00 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ärendedebatt 5a50287a-6cdd-e611-9448-00262d0d7125 280 Eva Lindh (S) S <p>Herr talman! Barns uppväxtvillkor är något som jag brinner för och som var anledningen till att jag ville engagera mig politiskt för Socialdemokraterna.</p><p>När jag arbetade som socionom blev det så tydligt hur oerhört mycket samhället och politiken påverkar barns förutsättningar och hur livet ter sig.</p><p>Barn- och familjepolitiken är en politisk fråga som berör många och som väcker många känslor. Jag skulle vilja tala om några av de förslag som regeringen nu lyfter fram utifrån två perspektiv. Det ena är jämställdheten och det andra är fördelningspolitiken.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn</p><p>Barn ska kunna växa upp och få likvärdiga möjligheter att forma sitt liv, oavsett om de är födda som pojkar eller flickor och oavsett om de bor i familjer med goda eller sämre ekonomiska förutsättningar.</p><p>Herr talman! Jämställdhet handlar om att lägga till och skapa ett större handlingsutrymme när det gäller vad vi kan göra, säga och drömma om för såväl kvinnor som män, flickor och pojkar - helt enkelt möjligheterna att kunna påverka sitt eget liv och det samhälle vi lever i.</p><p>Vi har tagit många steg för jämställdheten. Ganska ofta ses Sverige som ett föregångsland. Och ja, vi har tagit många kliv framåt, men vi har mycket kvar att göra.</p><p>För kvinnor kan bristande jämställdhet handla om sämre lön än män, även om de gör samma jobb, och att oftare ta ledigt från jobbet eller jobba deltid för att ta hand om barn, med lägre lön och lägre pension som följd.</p><p>För män kan bristande jämställdhet handla om mindre tid hemma, vilket kan leda till mindre kontakt med deras barn.</p><p>För barnen kan bristande jämställdhet handla om att ungefär hälften av alla barn med separerade föräldrar enbart eller mest bor med sin mamma. Det är en ganska liten del som bor mest eller enbart med sin pappa, och många barn uppger att de inte har lika nära kontakt med sina pappor.</p><p>Försäkringskassan tog ganska nyligen fram en attitydundersökning där de frågade barnen vem de går till. Den visar tyvärr att mindre än 10 procent har en nära kontakt med eller går till sina föräldrar när de har frågor eller funderingar. Vi är många som tycker att det är problematiskt. Barn behöver alla sina föräldrar. I artikel 18 i barnkonventionen står det att båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling.</p><p>När föräldraförsäkringen infördes, 1974 tror jag att det var, var tanken att öka möjligheterna för papporna att få mer kontakt med och närmare relation till sina små barn, men kanske framför allt för barnen att få en starkare och närmare relation till sina pappor.</p><p>Att dela föräldraförsäkringen mer lika har visat sig vara ett bra sätt att öka jämställdheten för kvinnor och män men också för barnen. Där föräldraförsäkringen delas mer jämställt delas också hemarbetet mer lika, och arbetslivet är mer jämlikt. Vid separationer är det vanligast att barnen bor växelvis. Barnen får därmed en närmare relation till sina föräldrar.</p><p>Det finns alltså ett starkt samband mellan jämställdhet och barns hälsa och utveckling. Tiden ensam med barnet i vardagen <em>är </em>viktig när barnets förtroende ska byggas upp.</p><p>Alla har att vinna på jämställdhet och ett jämställt föräldraskap.</p><p>Herr talman! Barnbidraget är och har länge varit en viktig reform som ger barnen och dess familj bättre ekonomiska förutsättningar. De allmänna barnbidragen utgör en grundsten i den svenska familjepolitiken och ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard och möjligheter för alla barnfamiljer.</p><p>Barnfamiljer med många barn utgör en förhållandevis stor andel av hushållen med låg ekonomisk standard. Att höja flerbarnstillägget har därför varit ett sätt att nå de många utsatta familjerna.</p><p>I budgeten föreslås också en förstärkning av bostadsbidraget genom att inkomstgränserna höjs. Fler familjer kan då komma i fråga och få bättre ekonomiska förutsättningar.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn</p><p>I budgetpropositionen kan man även läsa att regeringen vill genomföra en fördelningspolitisk reform för att modernisera de behovsprövade stöden för särlevande föräldrar, för stöden har väldigt stor betydelse för hushåll med låg ekonomisk standard. Men de är inte tillräckligt anpassade till de boendemönster och de familjekonstellationer som finns i dag.</p><p>Många är de barn som fortfarande lever i ekonomisk utsatthet. Skillnaderna mellan barns förutsättningar ökade under flera år, så det finns all anledning att stärka fördelningspolitiken.</p><p>Herr talman! En politik som ger alla barn möjligheter till en god uppväxt innehåller många olika saker, till exempel en bra förskola och skola av hög kvalitet, möjligheter att få stöd om barnet eller dess familj behöver det och en hälso- och sjukvård av hög kvalitet.</p><p>Jag är stolt över den budget som regeringen nu lägger fram. Det är en sammanhållen politik för att stärka barns uppväxtvillkor. Vi tar viktiga kliv för en bättre jämställdhet och en starkare fördelningspolitik, och det är för barnens skull.</p><p>Jag vill därmed yrka bifall till utskottets förslag på utgiftsområde 12 och till regeringens budgetproposition i dess helhet.</p><p>(Applåder)</p><p>Överläggningen var härmed avslutad. </p><p>(Beslut skulle fattas den 15 december.)</p> 0780214960516 H401SfU3 N 2017-01-18 11:55:14 407499 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H40946/#anf280