<anforande>
<dok_hangar_id>4620289</dok_hangar_id>
<dok_id>H40946</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2016/17:46 Onsdagen den 14 december</dok_titel>
<dok_rm>2016/17</dok_rm>
<dok_nummer>46</dok_nummer>
<dok_datum>2016-12-14 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Allmänna bidrag till kommuner</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>f44f287a-6cdd-e611-9448-00262d0d7125</anforande_id>
<anforande_nummer>182</anforande_nummer>
<talare>Dennis Dioukarev (SD)</talare>
<parti>SD</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr talman! Vad är jämställdhet? Samma rättigheter och skyldigheter för kvinnor och män, lika lön för lika arbete och samma förutsättningar att själv styra över sitt liv är nog vad många skulle svara. Men det beror givetvis på vem man frågar; man får kanske inte samma svar av en genusvetare på Södertörn som man får av genomsnittssvensken.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Men jag tror också att man får olika svar i denna församling. För en del är jämställdhet kvotering till bolagsstyrelser, kvotering av föräldraförsäkring och jämställd snöröjning. Själva kärnan i problemformuleringen för dem som tycker så här är att män och kvinnor gör olika saker i olika utsträckning, och det vill man ändra på genom lagstiftning. Men alla de svenskar som inte läst genusteori tror jag har andra jämställdhetsproblem i sin vardag.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I dag deltidsarbetar ofrivilligt fler än hundra tusen svenskar inom offentlig sektor: män och kvinnor som vill och kan men inte får arbeta heltid. Majoriteten av dessa hundra tusen deltidsanställda är kvinnor. Som exempel kan nämnas att en tredjedel av kvinnorna i dag arbetar deltid medan det bland männen endast handlar om en tiondel, vilket gör detta till ett av våra största jämställdhetsproblem.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag tror att det är här jämställdhetsdebatten bör föras, för jag är av uppfattningen att kvinnor är lika kompetenta som män och på egen hand kan ta sig in i börsstyrelserna. Och låt oss vara helt ärliga: Finns det inte större vardagsproblem än så för alla dem som är ryggraden i svensk välfärd?&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag tänker exempelvis på de hundratusentals deltidsanställda som tvingas ta ett förmiddagspass och ett kvällspass med ett flera timmar långt hål mitt på dagen utan arbete för att få privatekonomin att gå ihop. För det är så det är: Det är inte värt att åka hem mellan förmiddags- och kvällspasset, så i stället sitter man av tiden i fikarummet i väntan på att arbetet ska börja igen. Det är under denna tid man hade kunnat ge de äldre den extra vård och omsorg de förtjänar eller kanske ge dem en möjlighet till socialt umgänge.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;För en ensamstående mamma som jobbar deltid blir det en daglig kamp att få livspusslet att gå ihop. Det blir inte bara körigt att hinna med allt som ska göras med matlagning, läxläsning och tvätt, utan det leder faktiskt också till sämre karriärmöjligheter, sämre löneutveckling och dessutom en lägre framtida pension.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det vi beslutar här är alltså inte bara något som påverkar människor i dag och fyra år framåt. Det är något som kommer att påverka den ensamstående mamman som jobbar deltid även på ålderns höst. Om vi inte kan se bortom mandatperiodens begräsningar kommer hon att bli ännu en svensk fattigpensionär. Vi är de enda som har makten att förhindra det.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I slutändan påverkas vi alla, för ofrivillig deltidsarbetslöshet leder till en generellt sämre välfärd. Vi har i dag en situation där det finns många ofrivilligt deltidsanställda förskollärare som mer än gärna hade gått upp till heltid och höjt kvaliteten på förskolan. Vi vet att behovet av fler händer i vården inte kommer att minska i framtiden; tvärtom pekar prognoserna på att vi blir allt fler äldre.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Men för att höja kompetensen och få fler att söka sig till vård- och omsorgsyrkena behöver statusen för dessa yrken höjas. Om det finns en möjlighet att utvecklas och utbilda sig och därmed höja sin lön blir yrket också mer attraktivt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;År 2011 startades Omvårdnadslyftet, som är en kompetensreform för anställda inom äldreomsorgen för att öka kunskapen och förståelsen kring äldres situation. Utöver den uppenbara kunskapshöjning som reformen för med sig är syftet också att ge personalen fler karriärvägar genom att de kan växa och utvecklas i sina yrkesroller. En nischad undersköterska med specialkompetens står bättre rustad på arbetsmarknaden än ett mindre erfaret vårdbiträde.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Politiker i denna kammare har under lång tid skjutit över ansvaret för dessa frågor till kommunerna, och med facit i hand kan vi konstatera att det inte fungerat. Därför tar vi, som tidigare år, initiativ till att lösa problemet på riksnivå i denna församling.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Regeringen distribuerar 7 miljarder till kommunerna för att täcka upp för den misslyckade invandringspolitiken. Sverigedemokraterna väljer att göra en annan prioritering. Vi behöver bättre arbetsvillkor inom välfärden, och det behövs fler händer som kan öka livskvaliteten för våra sjuka och gamla.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi avvisar därför regeringens 7 flyktingmiljarder och gör i stället om dem till 7 välfärdsmiljarder. Fler än hundra tusen ofrivilligt deltidsanställda kommer att kunna gå upp till heltid. Vi satsar på att förbättra offentliganställdas situation och arbetsvillkor, och vi nystartar Omvårdnadslyftet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation 1.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I detta anförande instämde Heidi Karlsson och Crister Spets (båda SD).&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0344222203323</intressent_id>
<rel_dok_id>H401FiU3</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2017-01-18 11:55:08</systemdatum>
<systemnyckel>407401</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H40946/#anf182</protokoll_url_www>
</anforande>
