<anforande>
<dok_hangar_id>4611859</dok_hangar_id>
<dok_id>H40938</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2016/17:38 Torsdagen den 1 december</dok_titel>
<dok_rm>2016/17</dok_rm>
<dok_nummer>38</dok_nummer>
<dok_datum>2016-12-01 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Internationell samverkan </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>cc44a595-49d7-e611-9448-00262d0d7125</anforande_id>
<anforande_nummer>161</anforande_nummer>
<talare>Karin Enström (M)</talare>
<parti>M</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr talman! Tack för det beskedet! Min följdfråga är naturligtvis vilken analys som ligger bakom den prioriteringen, men också hur detta ska gå till. Prioriteringen är fred och säkerhet i vårt närområde, förhoppningsvis också för vår egen skull, för att bevara vårt oberoende och vår fred, men hur kommer vi att se detta i regeringens arbete? Min fråga gäller både samarbete och vilket fokus Utrikesdepartementet ska ha i alla sina kontakter och sitt arbete inom ramen för detta. Hur ska det gå till att driva den prioritering som Kenneth G Forslund pekar ut?&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0607691439013</intressent_id>
<rel_dok_id>H401UU1</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2017-01-10 16:30:24</systemdatum>
<systemnyckel>405830</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H40938/#anf161</protokoll_url_www>
</anforande>
