<anforande>
<dok_hangar_id>4736389</dok_hangar_id>
<dok_id>H409129</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2016/17:129 Tisdagen den 20 juni</dok_titel>
<dok_rm>2016/17</dok_rm>
<dok_nummer>129</dok_nummer>
<dok_datum>2017-06-20 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Riksrevisionens rapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>5420dd90-3c8e-e711-9457-00262d0d7125</anforande_id>
<anforande_nummer>101</anforande_nummer>
<talare>Karin Rågsjö (V)</talare>
<parti>V</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Före detta Alliansen och Sverigedemokraterna har på något sätt gjort det till en egen liten konstart att slå in öppna dörrar; det är lite speciellt. Men vi ska inte gnälla över det!&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag tänker ibland på de statliga medel som vi i detta sammanhang riktat till förlossningsvården och som vi nu följer upp till punkt och pricka. Det handlar om att Sverige låg väldigt dåligt till när det gäller förlossningsskador. Vill man få igång en process tycker jag att det är utmärkt att ha statliga bidrag, som riktas till landstingen och som också följs upp till punkt och pricka, vilket görs.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det är ett riktat bidrag, absolut, men det är också en nödvändighet för att få igång denna process i Sverige generellt. Vi kan följa upp vad som händer i varje landsting - det är väl bra? Om det betyder något? Ja, det kan vi läsa i utvärderingarna vi får. Detta är &lt;em&gt;en&lt;/em&gt; typ av riktat statsbidrag.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Syftet med Riksrevisionen, som gör väldigt bra granskningar, är att undersöka om de riktade statsbidragen till hälso- och sjukvården fungerar som avsett eller om de bara fladdrar runt i tillvaron. För att riksdagens intention med bidragen ska förverkligas krävs enligt Riksrevisionen att bidragen används tillfälligt och undantagsvis och att resultaten, som jag sagt tidigare, följs upp.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;De frågor som Riksrevisionen ställer sig i granskningen är följande: Hur är bidragen till hälso- och sjukvården utformade? Vilka konsekvenser får bidragens utformning? Hur påverkar bidragen landstingens verksamhet? Har regeringen följt upp bidragens resultat? Det är jättebra att man följer upp detta.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Exempel på områden där det har ställts vissa krav för statsbidrag som sedan följts upp är, som jag sa, kvinnors hälsa, förlossningsvård, psykisk ohälsa och cancer.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Beträffande en eventuell tidsgräns anser Vänstern i likhet med regeringen att de riktade statsbidragen fyller en viktig funktion när det gäller att förverkliga regeringens politik, som framförhandlats med Vänsterpartiet. Här har frågor som jämlikhet och jämställdhet ställts i fokus. Det har behövts eftersom vi har en väldigt ojämlik vård i Sverige, både geografiskt och individmässigt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi bedömer att det även fortsättningsvis bör finnas möjlighet att förändra inriktningen för de riktade statsbidragen. Mot denna bakgrund är vi inte beredda att ställa oss bakom vad majoriteten i utskottet tycker om just detta.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Så till frågan om regeringen har följt upp bidragens resultat - eller bryr man sig inte om det? Enligt vår mening finns det ingen anledning för riksdagen att göra ett tillkännagivande om att bidragen bör utformas för att underlätta uppföljning och effektutvärdering, som motionärerna pläderar för. Samtliga överenskommelser av olika slag följs nämligen upp av olika myndigheter: Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten samt SKL, som absolut inte är en myndighet. Det är viktigt att se vad medlen används till runt om i Sverige.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Hur påverkar bidragen landstingens verksamhet? Målet för hälso- och sjukvårdspolitiken är att befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. Det finns indikatorer för hur detta ska bedömas. Målen följs noga, och resultaten spelar en viktig roll för hur de riktade statsbidragen utformas och används.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I den årliga skrivelse om utvecklingen inom den kommunala sektorn som regeringen överlämnar till riksdagen ges en översiktlig redovisning av utvecklingen för ekonomin i kommunerna och landstingen de senaste åren samt utvecklingen för exempelvis statsbidragen, så det kanske inte heller behövs.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Hur är bidragen till hälso- och sjukvården utformade? Regeringen skriver i svaret att de riktade statsbidragen inom hälso- och sjukvård ska ses tillsammans med de andra målen för hälso- och sjukvården. Det är inte olika stickspår hela tiden, utan det finns något slags samstämmighet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vänstern instämmer i dessa bedömningar. Målet för hälso- och sjukvården är att befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård. Att målen och resultaten följs upp spelar en viktig roll för hur de riktade statsbidragen utformas och används.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;När vi tittar igenom utskottsmajoritetens förslag känner vi att det på något sätt blir på-sidan-verksamhet. Därför yrkar jag avslag på utskottets förslag och bifall till reservation 1 - för tids vinnande bara till den.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0246927519019</intressent_id>
<rel_dok_id>H401SoU19</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2017-08-31 13:08:03</systemdatum>
<systemnyckel>424134</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H409129/#anf101</protokoll_url_www>
</anforande>
