4732501 H409125 Protokoll 2016/17:125 Onsdagen den 14 juni 2016/17 125 2017-06-14 00:00:00 Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige ärendedebatt f9b20e12-3b8e-e711-9457-00262d0d7125 173 Lars Tysklind (L) L <p>Fru talman! Jag kan börja med att instämma i allas tack, eftersom jag ingick i Miljömålsberedningen. Jag tänker dock avstå från att räkna upp namn. Det är ju lätt hänt att man glömmer någon.</p><p>Jag har en liten kommentar till den diskussion som fördes alldeles nyss. Miljömålsberedningen var väldigt konstruktiv. I vissa lägen hade vi vissa slutsatser, men till slut var det som sagt landningen i en gemensam syn som blev det viktiga. Jag har inga ytterligare kommentarer till det.</p><p>Fru talman! Jag skulle vilja yrka bifall till två delar av det så kallade klimatpolitiska ramverk som finns med i den här propositionen. Det handlar om de ambitiösa målen och om en ny så kallad klimatlag. Jag yrkar också bifall till reservation nr 25, som handlar om långsiktiga styrmedel för biobränslen. Jag står naturligtvis även bakom de andra reservationer där Liberalerna är med, liksom självklart de delar av betänkandet som vi inte har några invändningar mot.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige</p><p>Det klimatpolitiska ramverket är en svensk företeelse, men man blir väldigt lätt global i tanken när man talar om klimatet. För ungefär en månad sedan hade vi en särskild debatt om klimatet. Den stora utgångspunkten kände jag var de förändringar som skett i Arktis, inte minst de extremt höga temperaturer som uppmätts under vintern på vissa ställen i Arktis. De var historiskt höga och gick inte på något sätt att jämföra med vad som hänt tidigare. Det handlade alltså inte om väder utan om verkliga förändringar.</p><p>Om jag får fortsätta vara lite personlig kan jag säga att jag sedan dess haft förmånen att både få vara på Grönland med den parlamentariska kommittén för den arktiska regionen och vara med i den svenska delegationen på havskonferensen i New York. Ju mer man tränger in i detta, desto tydligare ser man att allting hänger ihop. Klimatförändringarna får i förlängningen konsekvenser på de flesta områden på ett eller annat sätt.</p><p>Det som gjorde mest intryck på Grönland var när vi närmade oss inlandsisen och möttes av den sand- och grusvall som inlandsisen hade tryckt framför sig. Vi kunde då upptäcka att isen inte befann sig bakom den vallen utan kanske en kilometer därifrån. Det var inte på grund av någon sommarsmältning. Den hade inte ens startat. Det här är alltså otroligt påtagligt.</p><p>Om jag kopplar havskonferensen till Arktis är det en intressant iakttagelse att det egentligen talades väldigt lite om Arktis. Det fanns ett svenskt initierat seminarium om Arktis. Mitt starka intryck är konstaterandet att det som händer i Arktis inte stannar i Arktis.</p><p>Det har nämnts tidigare under debatten att det vatten som smälter på Grönland inte stannar kring Grönland utan hamnar på södra halvklotet i Bangladesh, Thailand och på andra ställen. Det beror på gravitation. Om Grönland blir av med sin is blir det en kraftig landhöjning, så det kommer aldrig att drabbas lokalt.</p><p>Ytterligare en väldigt central koppling till havet är försurning av havet. Havet har varit vår stora buffert och kanske räddning så här långt. Vi talar om höjda koldioxidhalter i atmosfären. Den andra sidan av myntet förutom temperaturhöjningen är den kraftiga försurningen av våra världshav.</p><p>Det nämndes en siffra. Man kan inte konstatera så sura hav på jag tror det var 25 miljoner år. Jag tror inte att man egentligen kan överblicka längre tillbaka i tiden. Jag skulle vilja påstå att det aldrig har varit så surt.</p><p>Fru talman! Detta kan man tala mycket om. Motiven för att man ska diskutera frågan är helt klara. Om vi fokuserar på dagens ämne, ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige, kan jag instämma i mycket av det Johan Hultberg beskrev om arbetet med det i Miljömålsberedningen.</p><p>Ett klimatpolitiskt ramverk har egentligen inget egenvärde. Värdet är att det kommer att vara ett viktigt verktyg för att uppfylla Sveriges del i Parisavtalet. Den nya precisering som nu görs vad gäller begränsad klimatpåverkan verkar vara nästan det enda som vi alla är överens om är relevant. Det handlar om att begränsa temperaturhöjningen till långt under två grader och att ansträngningar ska göras för att vi ska komma under en och en halv grad.</p><p>Från Liberalernas sida vill jag vara väldigt tydligt med att det som jag ser som styrkan i ramverket är helheten. Det blir väldigt lätt att man framhåller klimatlagar, mål och sådant. Vi har både mål och ett system för att följa upp. Vi kommer så småningom att få ett klimatpolitiskt råd som också har sina värden, och jag återkommer till det senare.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige</p><p>Det stora värdet av den enighet som Miljömålsberedningen lyckades få till är att vi skapar långsiktighet och förutsägbarhet över tid. Det är precis som har sagts här tidigare. Det som egentligen skapar förutsättningarna för ekonomisk tillväxt är att man vet vad som gäller. Vi kan diskutera marknaden. Men marknaden mår väldigt bra av förutsägbarhet. Det är då de nya affärsidéerna kommer till stånd.</p><p>Fru talman! Den centrala delen av det klimatpolitiska ramverket anser vi från Liberalernas sida är de väldigt ambitiösa målen: Netto-noll-utsläpp 2045 och tydliga etappmål. Det finns ett etappmål på 70 procents utsläppsminskning för inrikes transporter fram till 2030 jämfört med 2010. Nu har vi diskuterat flyg mycket i dag. När vi satte det målet konstaterade vi att flyget tillhör handelssystemet för utsläpp, så det finns inte med i detta.</p><p>Om målen finns det reservationer från SD och V som drar åt minst sagt olika håll. Jag tycker att det känns som att Sverigedemokraterna inte tar det riktigt på allvar. De har en verklighetsbeskrivning. Men man måste analysera och se vad som blir konsekvenserna av det.</p><p>Vi kan alltid diskutera om det är partipolitisk taktik. Vi i Liberalerna räknar baklänges och ser hur ambitiösa mål vi måste ha för att komma framåt medan Vänsterpartiet har en tendens att alltid ligga något högre. Då har jag uttryckt mig neutralt och fint.</p><p>Fru talman! Det sistnämnda målet för inrikes transporter kommer verkligen att vara den stora utmaningen den närmaste tiden. De står för 30 procent av utsläppen. Det är naturligtvis där vi kan göra de stora och kanske snabba klippen på ett sätt.</p><p>Ett sådant ambitiöst och tydligt mål är en tydlig signal till alla inblandade att det krävs teknikskiften. Det kommer inte att gå av sig självt, utan det krävs verkliga teknikskiften. Det handlar om elektrifiering av personbilsflottan och överflyttning av gods till järnväg och sjöfart.</p><p>Vi kommer i morgon att diskutera sjöfartsfrågor här i kammaren. Den debatten kommer att präglas av frågan om sjöfartens konkurrenskraft och att man får ett regelverk för den inre sjöfarten som är utformat så att man verkligen kan utnyttja potentialen. Precis som nämndes här tidigare i dag är den inre sjöfartens utsläpp väldigt små. Men det är inte speciellt bra att de är så små, eftersom den kunde utnyttjas mycket bättre. </p><p>Vidare gäller det utvecklingen av biobränslena. Vi har från Liberalernas sida konstaterat att även med överflyttning till järnväg och sjöfart kommer vi att ha tung trafik kvar. Biobränslena måste vikas åt denna och prioriteras. Även flyget har diskuterats här. Vi ser från vår sida att en reduktionsplikt för flygbränslen är en klart framkomlig väg.</p><p>Det finns ett tillkännagivande som vi klart står bakom. De ekonomiska styrmedel som införs måste analyseras noga så att de är kostnadseffektiva och inte riskerar tillväxt och konkurrenskraft utan egentligen blir en tillgång för oss, föder nya affärsidéer och så vidare.</p><p>Fru talman! Om man ser från Liberalernas horisont prioriterar vi miljö- och klimatpolitiken utifrån just kostnadseffektiva ekonomiska styrmedel och den grundläggande principen att förorenaren ska betala. I de budgetförslag vi har lagt fram de senaste åren finns en rad tydliga ekonomiska styrmedel som just utgår från detta.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige</p><p>Om vi nu talar om vem som gör slut på mest budgetmedel har vi jobbat mycket mer med skattetabellerna och betydligt mindre med statliga subventioner och stöd. Man kan uttrycka det som att Liberalernas tydliga gröna skatteväxling verkligen ligger i skattetabellerna.</p><p>Det finns andra grundförutsättningar som vi även diskuterade i Miljömålsberedningen. Där måste vi jobba internationellt och inom EU. En grundförutsättning för att vi över huvud taget ska komma i närheten av att kunna nå netto-noll-utsläpp 2045 är att EU:s handelssystem för utsläppsrätter fungerar, skärps och ses över så att målen för utsläppen i den delen kan uppfyllas med utgångspunkt från Parisavtalet.</p><p>Där är det väldigt viktigt vilken politik vi för. Det måste ske verkliga utsläppsminskningar och inte en omfördelning av koldioxidutsläppen globalt, något som vi brukar kalla koldioxidläckage.</p><p>Fru talman! Jag ska avrunda mitt anförande. De andra delarna av ramverket handlar om en ny klimatlag. Det har beskrivits här, så det behöver jag inte göra ytterligare. Jag ser det som ett komplement till målen. Regeringen får ett verktyg. Det är tydligt när det ska följas upp och göras handlingsplaner. Det blir en formalisering av regeringens arbete. Det kan ha stort värde. När det gäller det klimatpolitiska rådet är det viktigt och centralt att det är tvärvetenskapligt oberoende.</p><p>Jag vill avslutningsvis säga att detta med att Sverige går före har diskuterats. Sverige ska gå före och visa vägen. Det kommer till syvende och sist genom forskning och teknikutveckling att ge oss fördelar även i form av ekonomisk tillväxt. Jag ser med tillförsikt fram mot det. Det klimatpolitiska ramverket kommer i förlängningen att vara en tillgång för Sverige.</p><p>(Applåder)</p> 0535526562910 H401MJU24 N 2017-08-31 12:57:21 423593 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H409125/#anf173