<anforande>
<dok_hangar_id>4711426</dok_hangar_id>
<dok_id>H409108</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2016/17:108 Onsdagen den 10 maj</dok_titel>
<dok_rm>2016/17</dok_rm>
<dok_nummer>108</dok_nummer>
<dok_datum>2017-05-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Hälso- och sjukvårdsfrågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>cf97148a-4e3e-f111-8b69-6805cafea079</anforande_id>
<anforande_nummer>80</anforande_nummer>
<talare>Barbro Westerholm (L)</talare>
<parti>L</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr talman! Liberalernas vision om hälso- och sjukvården handlar om att det ska vara intressant för vårdgivare att finnas på platser där patienterna finns eller att ta sig till patienterna. Jag tror mycket på att vårdgivare gör hembesök.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det finns olika sätt att kommunicera med den sköra patienten. Det är väl 7 procent av dem i den äldre årsrika generationen som är sköra. De allra flesta klarar sig själva väl. De 7 procenten skulle kunna minska med hjälp av ett effektivare förebyggande arbete. Det måste finnas intresse från vårdgivarnas sida att etablera sig där patienterna finns. I dag finns spärrar.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Låt oss titta på patientlagen. Där kan man tydligare uttrycka huvudmännens ansvar för att resurserna finns. Jag inser att det då blir en diskussion mellan Regeringskansliet och SKL om vilka pengar som skickas med. Jag menar att det kan utformas tydligare i lagstiftningen. Men då fjärmar vi oss från tanken med ramlagar, som jag ansåg vara positiv. Det visar sig nu att ramlag inte räcker.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0363228965800</intressent_id>
<rel_dok_id>H401SoU10</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2026-04-22 15:24:33</systemdatum>
<systemnyckel>683929</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H409108/#anf80</protokoll_url_www>
</anforande>
