4711426 H409108 Protokoll 2016/17:108 Onsdagen den 10 maj 2016/17 108 2017-05-10 00:00:00 Mineralpolitik ärendedebatt a197148a-4e3e-f111-8b69-6805cafea079 35 Carl Schlyter (MP) MP Herr talman! Denna fråga ska vi gräva vidare i. Om man tittar på svensk gruvnäring är det någonting som vi alltid har haft under oss och ibland kunnat ta upp och tjäna lite pengar på. Det som vi inte tar upp i dag finns kvar till i morgon. Det är som att ha pengar på banken. Det som inte är som att ha pengar på banken är att om man försöker ta upp detta kan man skada naturen. Därför behöver vi strikta miljölagar. Har vi då ett dåligt konkurrensklimat på grund av våra strikta miljölagar? Jag ska referera vad Fraser Institute har sagt. Det är ungefär som om vänsterpartisterna skulle citera Timbro, alltså en tankesmedja för totalt fri handel med allt. Fraser Institute gör det som kallas Economic Freedom of the World index. De säger att Sverige och Finland ligger i topp. I jämförelse med alla andra länder på jorden är det lättast att bedriva gruvnäring här. Luleå tekniska universitet har gjort en utvärdering av gruvindustrin i en internationell jämförelse. De säger att det inte är några problem att ha strikta miljölagar. Sverige behöver tvärtom mer regulativ kompetens, regulative engineering competence, för att fortsätta kunna ta fram nödvändiga förslag. Så visst, Hanif Bali, behöver vi 20 fler personer som kan undersöka vad som finns och ta fram nya möjligheter. Men vi har ett minst lika stort behov av 10 personer som kan hjälpa till att få rätt och bäst regelverk. Sedan 1990-talet har de andra nämligen kommit i fatt. Man kan titta på Bolivia, Chile och Peru. Deras miljölagstiftningar har förbättrats avsevärt. Botswana lägger i år fram en ny minerallag. När jag satt i Europaparlamentet träffade jag den som sedan blev gruvminister. Vi satt i ett samarbetsforum. Jag berättade om svenska gruvregler. Han skrattade och sa: Carl, my dear friend, you are the modern banana republic. Han tyckte att de hade striktare regler. De har en utvinningsavgift på 3–10 procent beroende på till exempel vad det är för mineral. Norge har en utvinningsavgift på 78 procent på oljan. Storbritannien har en utvinningsavgift på 50 procent av nettovinsten. Malawi har en utvinningsavgift på 3 procent. Sedan har de royaltyer på 10 procent. Mongoliet har en utvinningsavgift på 5 procent plus 68 procent på övervinster. Och vi har en utvinningsavgift på 0,2 procent. Det påstås att Sverige har problem med gruvlagstiftningen. Nej, vi har möjligen problem att fortsätta ligga före för att vi inte har tillräckligt mycket folk som kan hjälpa oss med det. Men vi är ett internationellt paradis för gruvindustrin. Då har vi också möjlighet att ge förutsägbara förstärkningar när det gäller användningen av resurser. Om man tittar på vad länder känner för trygghet i att investera ligger Sverige även där i topp. Man känner att vår miljölagstiftning ger stabilitet och trygghet. Vi ligger i topp. Vi avskräcker ingen. Därför ska vi fortsätta att jobba på det sätt som vi har gjort – fortsätta förstärka miljölagarna och fortsätta förstärka rättigheterna för dem som jobbar i våra gruvor. Vi ska också fortsätta förstärka samernas möjligheter att ha inflytande på processen. Flera länder tillåter ett tydligt inflytande för lokala befolkningar. Jag är därför inte ett dugg orolig för att vi kommer att drabbas av en gruvkatastrof om vi nu skärper regelverket. Ett tydligt ställe att skärpa regelverket är precis det som Hanna Westerén tidigare läste upp från regeringsöverenskommelsen när det gäller utvinning av olja och gas. Där har SGU i april presenterat en rapport som visar att det är fullt möjligt och ekonomiskt rimligt att skärpa regelverket. Likaså när det gäller uran kom det en rapport i oktober från SGU som visar att det inte skulle vara någon utmaning alls för Sverige att skärpa regelverket även där. 0954072997110 H401NU17 N 2026-04-22 15:24:32 683902 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H409108/#anf35