4707881 H409105 Protokoll 2016/17:105 Torsdagen den 4 maj 2016/17 105 2017-05-04 00:00:00 Folkhälsofrågor ärendedebatt c7ae0ba6-5444-e711-9450-00262d0d7125 159 Jan Lindholm (MP) MP <p>Herr talman! Åhörare, tittare och lyssnare! Den rödgröna feministiska regeringen arbetar, som ni alla vid det här laget vet, långsiktigt med välfärdspolitiken. Folkhälsoperspektivet har alltid varit centralt för Miljöpartiet. </p><p>Miljöpartiet bildades som en reaktion på ett 1970-tal där medvetandet om gifter i livsmedel spreds, inte minst bland barnfamiljer. En efterfrågan på leksaker från tillverkare som utvecklade alternativ i trä till den tidens väldigt giftiga plastleksaker är bara ett exempel på hur konsumenterna reagerade. Alternativa livsmedelsbutiker växte fram därför att många inte litade på den mat som de stora kedjorna tillhandahöll. Det är ett annat exempel. </p><p>Miljöpartiet bildades även som en reaktion på den fara för folkhälsan som kärnkraften då betraktades som, och som den tyvärr fortfarande utgör. Skogsplantagerna, och det biologiskt alltmer utarmade landskapet utanför våra städer, var även det en anledning till att många sökte efter en ny politisk kraft - ett parti med en vision om en samhällsutveckling som inte innebar ett hot mot hälsan.</p><p>Som vi alla här i salen vet: Politik tar tid, och samhällsförändringar går oftast väldigt trögt. Det har nu gått många år sedan 1970-talet och den gröna vågen. Tyvärr har hoten mot folkhälsan inte minskat sedan dess, även om rökningen har minskat. Nya hot mot folkhälsan tillkommer tyvärr hela tiden.</p><p>Det vi kallar för utveckling innebär exempelvis fortfarande att nya farliga kemikalier dagligen utvecklas. På global nivå tillkommer 23 nya kemiska substanser per minut. Ni hörde faktiskt rätt: 23 nya per minut. Det existerar i dag fler än 50 miljoner kända kemiska substanser i världen, varav 6,5 miljoner påstås vara möjliga att köpa. </p><p>Av alla dessa kemikalier anses dock endast 100 000 vara användbara, och i den gruppen tillkommer ungefär 500 nya varje år, alltså ungefär tio i veckan, som vi vet om. Av alla dessa kemiska substanser är det dock enbart ungefär 50 000 som vi enligt myndigheterna medvetet använder, huvudsakligen inom industrin. Uppgifterna kommer från Kemikalieinspektionen.</p><p>Konsekvenserna för folkhälsan av att allt fler och alltmer komplicerade kemikalier sprids genom exempelvis kosmetika och läkemedel till våra vattendrag går knappast att överblicka. Reningsverken klarar av att ta hand om många ämnen, men det finns substanser som helt opåverkade passerar ut i våra sjöar och vattendrag. </p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor</p><p>Herr talman! Dagens betänkande om folkhälsofrågor är ett motionsbetänkande, som behandlar 120 yrkanden från allmänna motionstiderna 2015 och 2016. Här finns exempelvis förslag som berör problematiken med antibiotikaresistens, vilket jag tycker är ett väldigt tydligt exempel på hur illa det kan gå när vi i det globala samhället inte lyckas hantera ämnen vi skapar och producerar på ett kontrollerat och genomtänkt sätt.</p><p>Min lilla inledning om kemikalier, kärnkraft och folkhälsa, som lika väl hade kunnat handla om stadsplanering och folkhälsa eller transportsektorn och folkhälsa var enbart ett sätt för mig att tydligt poängtera detta att folkhälsa är en fråga som i praktiken berör alla politikområden och nästan alla komponenter i vårt gemensamma samhällsbygge.</p><p>Forskare och samhällsdebattörer talar allt oftare om hur samhället drabbas av växande ojämlikhet mellan medborgarna. Alla politiska partier, tror jag, inget undantaget, vill att samtliga medborgare ska ha möjlighet att utveckla sin fulla potential, även om man kanske uttrycker det med olika ord i sina partiprogram.</p><p>Men ibland verkar vi glömma bort att samma förutsättningar inte alltid räcker till för att alla ska kunna utveckla sin fulla potential och bidra till det gemensamma. Inte ens förutsättningarna för en god hälsa är jämlikt fördelade. Utskottet fick nyligen ett delbetänkande från Kommissionen för en jämlik hälsa som underströk just detta.</p><p>Arbetet för en bättre folkhälsa kan också beskrivas som ett arbete med målet att förebygga ohälsa. Det är troligen det mest lönsamma som ett samhälle kan ägna sig åt. </p><p>Tidiga insatser för att förebygga övervikt hos barn, för att stötta goda vanor till exempel vad gäller fysisk aktivitet, för att väcka läslust och nyfikenhet - alltså den mentala hälsan - liksom insatser för att minska risken för att unga börjar med alkohol- och tobaksbruk är bara några exempel på insatser som har hög prioritet för Miljöpartiet och den feministiska rödgröna regeringen. Men samhället får inte glömma att olika individer har olika förutsättningar och därför behov av olika nivåer och former av stöd och insatser. </p><p>Den kommersiella marknaden erbjuder många fallgropar genom hela livet även för den som fått en bra start. Att hålla ohälsan borta är en ständig kamp för var och en. Till skillnad från 1970-talet är inte alla skyltfönster och reklampelare fyllda med ohälsosamma lockelser. I dag finns det även många kommersiella aktörer som faktiskt tjänar bra med pengar på sunda lockelser. Det är en positiv utveckling, som säkert underlättar för många att upprätthålla en god hälsa. Tyvärr har dock till exempel utbudet av sötade drycker fullkomligt exploderat i våra butiker, och så kallad skräpmat är förmodligen en betydligt större sektor i dagens samhälle än den var för 45 år sedan.</p><p>Folkhälsomyndigheten i första hand men även hälso- och sjukvården har som en av sina uppgifter att stötta oss alla i strävan att upprätthålla en god hälsa genom hela livet. </p><p>Regeringen har nyligen utsett en särskild utredare för insatser för män som utsätter närstående för våld. Bakgrunden till det uppdraget finns i strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det är ett område där det också finns stora folkhälsovinster att hämta för samhället som helhet, förutom naturligtvis det individuella lidande som kan undvikas genom åtgärder på området.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor</p><p>Bruket av antidepressiva läkemedel har ökat under många år. En oro för framtiden kan ligga bakom detta. Det handlar inte enbart om att unga människor i dag faktiskt är väl medvetna om vad ett förändrat klimat kommer att innebära redan under deras livstid, utan det handlar också om många andra saker. Det handlar om otrygghet, om osäkerhet, om de krav man har på sig själv, om andras krav, om drömmar som inte tycks kunna förverkligas och om att det helt enkelt kan vara svårt att leva. Det är vanligt att unga berättar om vuxna som har svikit, om löften som har brutits och om obesvarad kärlek och liknande som gör ont in i själen.</p><p>Att livet är grymt ibland leder naturligtvis inte per automatik till psykisk ohälsa. Tvärtom kan det vara stärkande som en erfarenhet. Men när smärtan lindras med antidepressiva läkemedel kan, med lite otur, resan mot psykisk ohälsa ha påbörjats. Industrin erbjuder ibland en quickfix, men priset för individen kan bli väldigt högt. Detta var bara ett exempel på alla de risker och fallgropar som livet erbjuder.</p><p>Att främja psykisk hälsa har blivit ett allt viktigare område. Regeringen har en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om hur det arbetet ska drivas vidare. Folkhälsomyndigheten, den nationella samordnaren för psykisk hälsa och Kommissionen för jämlik hälsa arbetar tillsammans med att bygga upp kunskap på området. Regeringen har även i sina budgetar tillfört en hel del nya resurser under de här åren för arbetet med psykisk ohälsa, och mer kommer.</p><p>Det är väldigt bra att Sverige nu går i spetsen för de internationella ansträngningarna att förbättra hanteringen av antibiotika, så att resistens förhoppningsvis inte fortsätter att utvecklas i den takt som det har gjort de senaste åren. Det har gått väldigt fort. Vi hoppas att man får insikt om att djurs hälsa och människors hälsa är samma problem, alltså one health, så att antibiotikaanvändningen framför allt i djurhållningen stramas upp kraftigt i många länder där så inte är fallet i dag.</p><p>Herr talman! Även om jag inte har för avsikt att yrka bifall till någon av reservationerna i betänkandet vill jag säga att jag tycker att det är väldigt värdefullt att ledamöter motionerar om till exempel hepatit och tuberkulos för att hela tiden hålla myndigheter och regeringen på tårna. Det är viktiga frågor som tas upp. Det handlar om astma och allergi, om självmordsprevention och inte minst om ANDT-frågor - rökning, tobak och så vidare. De frågorna behöver hela tiden lyftas fram, tror jag. Regeringen arbetar för ett rökfritt Sverige, för ett minskat riskbruk av alkohol och så vidare. I ett land som har höga ambitioner på folkhälsoområdet måste naturligtvis dessa frågor hela tiden ha en hög prioritet och ligga högt på agendan.</p><p>Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.</p><p>Överläggningen var härmed avslutad.</p><p>(Beslut skulle fattas den 10 maj.)</p> 0641486384014 H401SoU7 N 2017-05-29 11:54:22 420011 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H409105/#anf159