4707881 H409105 Protokoll 2016/17:105 Torsdagen den 4 maj 2016/17 105 2017-05-04 00:00:00 Folkhälsofrågor ärendedebatt c4ae0ba6-5444-e711-9450-00262d0d7125 156 Karin Rågsjö (V) V <p>Herr talman! Det känns som att det är dags att utjämna skillnaden i hälsa mellan Djursholm och Rågsved. Det är precis vad folkhälsa handlar om: allas rätt till en bra hälsa.</p><p>Kommissionen för jämlik hälsa ska snart lämna sina förslag, som ska bidra till att minska hälsoklyftorna. Vi hoppas på att det är någorlunda konkreta förslag, för det är efterlängtat. Hälsoklyftorna är väldigt stora, och det är definitivt också en fråga om klass. Det är till och med några i före detta Alliansen som har nämnt det, vilket gläder mig lite.</p><p>Folkhälsomyndighetens årsrapport <em>Folkhälsan i Sverige 2016</em> visar olika tendenser. Vi lever längre, och vi har generellt en bättre hälsa. Men när man delar in befolkningen efter utbildningsnivå är det i stort sett så att de med kort utbildning faller ut på alla typer av risker och sjukdomar. Det handlar helt enkelt om klass och hälsa. Man kan också se att skillnaderna har ökat under de senaste decennierna.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor</p><p>När man tittar på all genomgången forskning av ojämlikhet och hälsa är det väldigt tydligt att inkomstklyftor försämrar människors hälsa. De ekonomiska klyftorna gör helt enkelt människor sjuka på olika ledder. Rik och frisk, fattig och sjuk, klingar ganska bekant. Vi behöver en tydligare politik som arbetar enligt principen inkomstfördelning för att skapa det mer jämlika samhället.</p><p>Om vi tittar i Vårdanalys rapport <em>Förebygga för att överbrygga? Jämlikhet i hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete mot</em> <em>ohälsosamma levnadsvanor</em>, en väldigt lång titel, från 2016 är det väldigt tydligt att vi kan göra så mycket mer specifikt i landstingen. Det är uppenbart att landstingens styrning av vården inte fokuserar på jämlikhet trots att samtliga landsting tycker att det är väldigt viktigt.</p><p>Vi kan också se att det inte är många specifikt öronmärkta ersättningar som går ut till landstingen för det förebyggande arbetet med syftet att minska hälsoklyftorna. Vi kan göra så mycket mer. Kommissionen för jämlik hälsa skriver i sitt delbetänkande att den önskar se en beredning om behov av en folkhälsolag. Vänsterpartiet välkomnar det och menar att det är dags för en folkhälsolag, vilket redan finns i Norge. Vi vill att man utreder förutsättningarna. Att arbeta med att minska hälsoklyftorna kan inte vara fritt valt arbete för landstingen. Utgångspunkten ska vara att varje kommun och landsting självklart ska ingå i det arbetet.</p><p>Herr talman! Alltför många barn far illa. Hur barnen mår säger mycket om ett lands välstånd. Sverige är ett väldigt rikt land. Vi hamnar i topp när det gäller barns hälsa och barns villkor när man tittar på OECD:s mätningar. Men larmet går ändå. Barns hälsa bestäms i stor utsträckning av socioekonomiska faktorer hos föräldrarna. Det handlar om föräldrarnas utbildningsnivå, och så vidare.</p><p>Vi vet alla att det man får med sig från barndomen bär man med sig som vuxen.</p><p>Barn till föräldrar som har hög inkomst och utbildning har upp till 40-45 procents lägre sannolikhet att bli inskrivna på sjukhus jämfört med barn till föräldrar med kortare utbildning. Barn till föräldrar som tar emot ekonomiskt bistånd är särskilt drabbade av hälsoproblem, och de löper mer än dubbelt så hög risk att dö under barndomen jämfört med andra barn. Det är tydliga siffror.</p><p>Klyftorna i västvärlden har vuxit snabbt, och Sverige är ett av de länder där skillnaderna har ökat mest.</p><p>Vi vet att tidiga insatser betyder mycket. Vänstern vill att lämplig myndighet uppdras att ta fram ett förslag till en handlingsplan för att minska hälsoklyftorna bland barn och unga. Vi kan inte längre avvakta med det.</p><p>Herr talman! Att ta sitt liv drabbar. Ett liv försvinner, och anhöriga, vänner och arbetskamrater kan inte bli kvitt känslan av onödighet, smärta och skuld.</p><p>Det nuvarande nationella handlingsprogrammet för suicidprevention togs fram 2008.</p><p>År 2015 dog fler än 1 500 personer genom självmord i Sverige, vilket innebär fyra självmord per dag. Bland dem som tar livet av sig finns äldre med psykisk ohälsa men även unga människor. Varje år tar 40-50 ungdomar sitt liv. I Sverige har denna grupp ökat i betydligt större omfattning än i andra EU-länder.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor</p><p>Den psykiska ohälsan är omfattande bland hbtq-personer. Var tredje transperson har övervägt att ta sitt liv. Vi måste ha en större medvetenhet om vad som utgör riskfaktorer och vilka som utgör riskgrupper för självmord. Det går att rigga ett sådant system.</p><p>Även människor som har kontakt med vården tar sina liv. År 2014 hade 106 suicidfall varit i kontakt med vården. 70 procent av dessa patienter erbjöds inte vård med större hjälpinsats och tillsyn när de bad om hjälp. Det gör mig gråtfärdig.</p><p>Detta visar på en rad brister beträffande suicid inom vården som vi måste göra något åt. </p><p>Många barn och unga förlorar en förälder eller ett syskon genom suicid. När någon har tagit sitt liv är det viktigt att de efterlevande får stöd. Det bör vara obligatoriskt så länge man inte avböjer. Det bör därför tas fram ett nationellt program för stöd till dessa efterlevande eftersom det är så drabbande och något man bär med sig.</p><p>Herr talman! Det fanns en tid då politiker ville internera hiv-infekterade. Det har Jonas Gardell skildrat i <em>Torka aldrig tårar utan handskar</em>. Då innebar hiv död i aids. Vi får tacka alla forskare internationellt och nationellt för att det i dag finns mediciner som gör att hivviruset knappt kan mätas hos en hivinfekterad person. Det är en extrem framgång för Sverige och hela världen.</p><p>Åtgärder för att begränsa spridning av hiv är att fler måste använda kondom och att fler måste testa sig. Det är the main thing.</p><p>Det är också nödvändigt att stigmatiseringen av hivpositiva minskar och att personer som lever med hiv får medicinsk behandling.</p><p>Det är viktigt att lagen och förhållningsreglerna speglar den förändring som har skett, men det ser vi inte nu. Det har kommit ny kunskap på hiv-området, och det finns inte längre evidens för att informationsplikt har en positiv effekt. Sverige kritiseras också ganska hårt internationellt för sin lagstiftning, och det är dags att vi ser över den.</p><p>En annan farhåga är att man försätts i en falsk känsla av trygghet: Om ingen säger att den är hivpositiv så är ingen det.</p><p>I ett internationellt sammanhang ligger Sverige högt när det gäller antalet fällande domar mot hivpositiva.</p><p>Vi anser att smittskyddslagen bör ses över i syfte att ta bort osakliga förhållningsregler och tvångsåtgärder för människor som lever med hiv.</p><p>Herr talman! Min sista punkt handlar om vaccinationer. Det allmänna vaccinationsprogrammet har god täckning, och de flesta barn är i dag skyddade mot exempelvis mässling och polio. Det förekommer dock en lite yvig diskussion, bland annat på nätet, om nyttan av vacciner. Det bygger upp en skepsis mot vacciner.</p><p>Det är av samhälleligt intresse att så många som möjligt får vaccin mot dessa barnsjukdomar, infektioner och så vidare. Därför vill vi utforma en informationsinsats och riktade insatser om fördelarna och nödvändigheten av barnvaccinationsprogrammet.</p><p>Jag står självklart bakom alla våra motioner och reservationer men yrkar bifall bara till reservation 5.</p> 0246927519019 H401SoU7 N 2017-05-29 11:54:22 420008 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H409105/#anf156