<anforande>
<dok_hangar_id>4703370</dok_hangar_id>
<dok_id>H409101</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2016/17:101 Torsdagen den 27 april</dok_titel>
<dok_rm>2016/17</dok_rm>
<dok_nummer>101</dok_nummer>
<dok_datum>2017-04-27 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Skogspolitik</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>867aecae-bb3b-e711-9452-00262d0d0c40</anforande_id>
<anforande_nummer>197</anforande_nummer>
<talare>Lars Tysklind (L)</talare>
<parti>L</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru ålderspresident! Det har sagts mycket klokt om skogen här, så det kanske inte finns så mycket att tillägga. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi är väl överens om att vi utan att överdriva kan säga att skogen gör oss rika. De flesta svenskar har ett förhållande till skogen på olika sätt. Vi är ett folk som gärna befinner sig i skogen och plockar svamp och bär, idkar friluftsliv och så vidare. I det sammanhanget stärker den biologiska mångfalden det sociala värdet av skogen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Men skogen är så mycket mer. Det vi diskuterar är egentligen balansen mellan brukande, bevarande och skyddande av skogen. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Som sagt: Skogen gör oss rika. Den ger oss avsevärda exportintäkter. Jag har en siffra här: Drygt 10 procent av Sveriges exportintäkter kommer från skogen. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Sedan har skogen också fått en alltmer framträdande roll när vi diskuterar klimatet. Det är kanske något relativt nytt, trots allt. Tidigare var det mycket diskussion om skövling av regnskogar och sådant, och vi kände kanske inte att det berörde oss själva. Men våra egna skogar är också oerhört viktiga i det här sammanhanget. Det märker vi också i diskussionen om markanvändning och så vidare. Det handlar både om skogen som kolsänkande - träden står i skogen - och om möjligheten att utnyttja skogen för att ersätta det som i dag kommer från fossila råvaror. Det är väl detta vi brukar kalla för substitution. Det ordet används ju till och från. Detta måste vi lära oss att utnyttja på ett långsiktigt och hållbart sätt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det handlar om träbyggande, som har nämnts. Det handlar också om biobränsle, kemikalier och textilier. Det är något som blir alltmer aktuellt igen. Här har Sverige verkligt stora möjligheter.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I den tidigare debatten, där vi diskuterade 74-tonslastbilar, handlade en del om hur vi transporterar skogen. Kritiken mot lastbilstransporterna gällde att bilarna drivs med fossila bränslen. Men varför skulle lastbilarna inte kunna gå på biobränslen? Detta hänger ihop: Skogen ska räcka till mycket saker här i världen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Förra året när vi diskuterade skogen hade vi två tillkännagivanden. Det ena gällde just inriktningen av skogsprogramsarbetet, att vi hade två jämställda mål: produktionsmålet och miljömålet. Jag uppfattar ändå att det inte är någon som har lämnat det. Sedan kan vi diskutera vad vi menar med att de ska vara jämställda, men det ligger ändå fast att de ska vara det. Detta står Liberalerna också helt bakom. När vi talar om detta handlar det om ekonomiska, sociala och miljömässiga värden i skogen. Skogen har en väldigt central roll i framväxten av den biobaserade samhällsekonomin.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Nu vet jag inte riktigt hur det går med Skogsprogrammet, men vi fick ett lite vagt svar av landsbygdsministern på Bioekonomiskt forum häromdagen. Han svävade lite på målet, men han landade väl i att det var 2018 som var det realistiska. Det fanns vissa svårigheter, sa ministern.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det andra tillkännagivande vi gjorde förra året handlade om skogen i förhållande till EU. Johan Hultberg tog upp LULUCF-direktivet och svårigheterna kring det. Milt uttryckt kan vi väl säga att vi hade lite diskussion om detta i miljö- och jordbruksutskottet, men vi kom ändå fram till en gemensam ståndpunkt, nämligen att Sverige måste ha rådighet över sin egen skog och att vi måste bestämma avverkningen utifrån våra egna premisser, naturligtvis med en hållbarhetsaspekt på det hela. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru ålderspresident! När det gäller skogen och ekosystemtjänsterna har vi ingen annan synpunkt än att både staten och skogsägarna har ett centralt ansvar i detta för att slå vakt om naturvården och miljöhänsynen i brukandet. Det blir något av ett uppifrånperspektiv när vi diskuterar hur skogsägarna ska bruka sin skog, om man ska ha trakthyggesbruk eller om man ska ha kontinuitetsskogsbruk, och så diskuterar vi procentsatser hit och dit. Men det gäller att också ha ett underifrånperspektiv, så att man får med sig dem som äger och brukar skogen. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag har tagit del av vad Skogforsk har skrivit om detta. Ett problem i forskningen om kontinuitetsskogsbruk är att trakthyggesbruk har varit normen. Utifrån det har man forskat för att förbättra den metoden, med allmänna hänsynsregler och sådant. Det har forskats mycket mindre kring de alternativa brukningsmetoderna. Det är säkert så att det också krävs mycket kunskap.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi tog upp trähusbyggandet. Det är samma sak där. Jag tror inte att man är övertygad om att det bästa sättet är att bygga i betong, utan det handlar om okunskap och om bristande tradition. Där finns det också en väldigt stor potential.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Till sist vill jag, fru ålderspresident, lyfta fram skogsägarna som nyckelpersoner, om man får säga på det viset här. Det är väldigt viktigt att vi i debatten inte framställer skogsägarna som personer som vi måste ta i hampan för att de inte tar ansvar. Mitt intryck är att i stort sett alla skogsägare tar ett väldigt stort ansvar för sin skog och att det finns ett brett samförstånd om att vi behöver generell hänsyn. Det gäller bara att se hur den ska se ut. Men även skog behöver skyddas. Det räcker inte med generella hänsynsregler, utan även skogen måste skyddas om vi ska klara den biologiska mångfalden.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;När vi pratar om nyckelbiotopsbegreppet är det viktigt att vi har stor respekt för äganderätten och att det långsiktigt ska löna sig att bygga upp en skog med biologisk mångfald. Jag hörde något som jag tyckte var lite tänkvärt när jag var på Bioekonomiskt forum i förrgår. Jag fick höra från en person att skogsägare avverkar sin skog för tidigt. De vågar inte chansa. Den skulle kunna växa 15 år till, men de vågar inte chansa. Det skulle kunna utvecklas en sådan biologisk mångfald att de till slut inte råder över skogen. Då är hela systemet kontraproduktivt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det är väldigt viktigt att vi inventerar nyckelbiotoperna, men det är också viktigt att vi har ett system där det verkligen lönar sig att ha den typ av skogsbruk som skapar dessa nyckelbiotoper.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I detta anförande instämde Lars-Axel Nordell (KD).&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0535526562910</intressent_id>
<rel_dok_id>H401MJU13</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2017-05-18 13:19:12</systemdatum>
<systemnyckel>419395</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H409101/#anf197</protokoll_url_www>
</anforande>
