<anforande>
<dok_hangar_id>4703370</dok_hangar_id>
<dok_id>H409101</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2016/17:101 Torsdagen den 27 april</dok_titel>
<dok_rm>2016/17</dok_rm>
<dok_nummer>101</dok_nummer>
<dok_datum>2017-04-27 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>317aecae-bb3b-e711-9452-00262d0d0c40</anforande_id>
<anforande_nummer>118</anforande_nummer>
<talare>Börje Vestlund (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Detta betänkande handlar i första hand om att genomföra EU:s direktiv som benämns betalkontodirektivet. I propositionen föreslås att lagen om betaltjänster ändras och delvis vissa förändringar i marknadsföringslagen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Propositionen innehåller tre delar. För det första är det regler om avgiftsinformation som tar sikte på att underlätta konsumenters insyn och möjligheter att jämföra de avgifter som tas ut för betalkonton.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;För det andra tar propositionen upp frågan om att underlätta för byte av betalkonton mellan olika betaltjänstleverantörer.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det tredje området som propositionen hanterar är konsumentens tillgång till betalkonton med grundläggande funktioner. De kreditinstitut som tillhandahåller ett betalkonto med grundläggande funktioner ska erbjuda det till alla konsumenter.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Förutom dessa regler finns också regler om tillsyn och sanktioner.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Alla ska kunna erhålla ett betalkonto med grundläggande funktioner efter ansökan, och det ska ske skyndsamt. Ett betalkonto definieras som ett konto som används för att utföra betalningstransaktioner.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ett enskilt kreditinstitut kan inte vägra en enskild konsument att få tillgång till de betaltjänster som kreditinstitutet tillhandahåller. Vidare får det inte villkoras att det för att man ska erhålla betalkonto krävs köp av andra tjänster som kreditinstitutet har.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Utskottet menar att det inte finns behov av att införa regler om att alla kreditinstitut ska erbjuda alla grundläggande funktioner. Utskottet menar att det räcker med att det finns tillräckligt många institut som tillhandahåller de olika tjänsterna.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Ansökan om ett betalkonto ska hanteras skyndsamt av kreditinstituten. Utskottet menar att det ska ta tio bankdagar för institutet att meddela beslut. Om beslutet är avslag ska konsumenten underrättas omedelbart samt upplysas om vart den kan vända sig för klagomål och var den kan få beslutet rättsligt prövat. Ansökan får avslås om betalkontot strider mot lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Den kan även avslås om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl kan vara penningtvätt samt att konsumenten uppträtt ohederligt mot något kreditinstitut.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Kontot kan endast sägas upp om kontot används för olagliga ändamål, om kontot inte används på 24 månader samt om konsumenten lämnat fel uppgifter i ansökan. Kreditinstituten ska underrätta konsumenten skriftligt med en uppsägningstid om minst två månader. Vidare ska hänvisning göras om var konsumenten kan söka rättelse och framföra klagomål. Utskottet anser inte att en flytt utanför EU eller att konsumenten har konto i annat kreditinstitut är skäl för uppsägning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Utskottet delar regeringens uppfattning att kreditinstitut och banker ska ha tydliga rutiner för konsumenters byte av betaltjänstleverantör inom hela EU och EES. Kreditinstituten ska vara behjälpliga vid överföring av medel samt stängning av konton.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Kreditinstituten får ta ut rimliga avgifter för kostnader i samband med byte av betaltjänstleverantör. Dessa ska dock motsvara de kostnader som kreditinstituten har för överföringarna.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen har upprättat regler för sina medlemmar som är enklare än vad som anges i direktivet. Bankföreningens rekommendation är ett snabbare och enklare sätt att hantera byten. Utskottet menar därför att den möjlighet som direktivet medger att tillämpa befintliga regler ska tillämpas i Sverige. Utskottet menar dock att det bör lagfästas att kreditinstituten ska ha rutiner för byte av betalkonto. Uppstår förmögenhetsskada vid byte och denna har orsakats av kreditinstitutet ska institutet ersätta konsumenten.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Kreditinstitut har möjlighet att ta ut en rimlig avgift för betalkontot. Konsumenten ska tillhandahållas prisuppgifter om de avgifter och räntor som följer av betaltjänsterna. Direktivet anger att det bör erbjudas vissa betalkonton med begränsad tillgång till betaltjänster gratis, men utskottet anser att detta inte behövs på den svenska marknaden. Konsumenten ska därutöver ha tillgång till gratis webbplatser för att jämföra priser i olika kreditinstitut.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Slutligen finns i propositionen ett antal regler om tvistlösning, tillsyn och sanktioner. Utskottet konstaterar att tvister ska handläggas av befintliga organ för alternativ tvistlösning, det vill säga Allmänna reklamationsnämnden.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Enligt betalkontodirektivet ska det finnas en tillsynsmyndighet, och utskottet förordar att Finansinspektionen blir denna myndighet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! I samband med betaltjänstutredningen svarade Riksbanken att man bedömde att det vid det tillfället fanns en obalans i utbudet av kontanttjänster och att detta till stor del beror på att bankerna snabbt minskat sin kontanthantering.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Riksbanken förordar att kreditinstituten får ett ansvar för att det finns tillgång till kontanter i samhället. Vidare anser Riksbanken att betalkontodirektivet även ska omfatta föreningar och företag. Utskottet bedömer att det inte är så stora problem för företag och föreningar att erhålla betaltjänster att det föranleder lagstiftningsåtgärder.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Det har väckts en motion i detta betänkande som explicit tar upp behovet av frågor om kontanter. Motionären vill dels att samhället ska åläggas en skyldighet att tillhandahålla och ta emot kontanter, dels att regeringen ska tillsätta en utredning för att se över om storbankerna kan åläggas krav på att upprätta bankomater på landsbygden samt att föreningar och företag bör omfattas av rätten att öppna betalkonto med grundläggande betaltjänster.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Utöver detta finns ett särskilt yttrande från de fyra borgerliga partierna om problemen i samhället - att det är problematiskt att ta ut kontanter men också att privatpersoner, företag och föreningar heller inte kan lämna in sina dagskassor och pengar.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Jag instämmer i stora delar av de borgerliga partiernas särskilda yttrande. Det finns ett problem med att bankerna i väldigt snabb takt har avvecklat sin kontanthantering. Det är därför angeläget att det görs en grundläggande analys av vilka åtgärder som är mest lämpliga att vidta så att kontanter kan finnas. Detta kräver att man utreder det, och såväl Riksbanken som Finansinspektionen har redovisat ett antal uppslag om hur detta kan lösas.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Utskottet konstaterar att den utredning om Riksbanken som nyligen tillsatts har till uppgift att utreda detta. Snävt kan det tolkas som att det enbart gäller Riksbankens roll i kontanthanteringen. Uttalanden från ledamöter i utredningen ger dock vid handen att ambitionen är att hitta en tillfredsställande lösning på problemet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på motionen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;(forts. § 14)&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0720249554818</intressent_id>
<rel_dok_id>H401FiU33</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2017-05-18 13:19:00</systemdatum>
<systemnyckel>419315</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H409101/#anf118</protokoll_url_www>
</anforande>
