4469914 H30999 Protokoll 2015/16:99 Onsdagen den 27 april 2015/16 99 2016-04-27 00:00:00 Hälso- och sjukvårdsfrågor ärendedebatt 0b6fd166-d81c-e611-9437-00262d0d0c40 55 Per Ramhorn (SD) SD <p>Herr talman! I denna debatt ska vi behandla motioner och frågor som rör hälso- och sjukvården. Det är ett område som jag känner lite extra för.</p><p>Vi sverigedemokrater anser att hälso- och sjukvården är en mycket viktig byggsten i samhället och välfärden. Ett samhälle utan jämlik och tillgänglig vård av hög kvalitet kan inte kallas för ett välfärdssamhälle. Därför är vi mycket bekymrade över att det kommer rapporter från många orter runt om i landet om att sjukvården är mycket ansträngd. Operationer ställs in, och patienter får vänta på vård och behandling. I Helsingborg i Skåne, som jag kommer från, har man vid flera tillfällen tvingats ställa in canceroperationer, vilket är helt oacceptabelt.</p><p>Vi kan också se flera undanträngningseffekter på grund av den stora asylinvandring som har skett den senaste tiden. Ett exempel är Blekinge, där 1 300 kvinnor fick sina cellprovtagningar uppskjutna på grund av att mödravårdens resurser inte räckte till. I Blekinge har antalet inskrivna kvinnor ökat med 10 procent jämfört med föregående år.</p><p>Även flera myndigheter har larmat om hur allvarligt läget är inom sjukvården. De pekar på att det finns stora utmaningar och problem kopplade till den stora invandringen. Det leder i förlängningen till att sjukvårdens resurser får svårt att räcka till.</p><p>I Socialstyrelsens rapport <em>Bedömning av läget inom hälso- och sjukvården i landet</em>, som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap hemställt om, från mars i år skriver man bland annat att situationen är ansträngd. Låt mig citera: "Analysen som vården gör kan sammanfattas på följande sätt: 'I dagsläget ser vi toppen på isberget och förbereder oss för andra vågen som vi tror kommer i form av behandling och uppföljning av mer kroniska sjukdomar (mot det akuta som vi främst ser idag) och i tredje vågen spekulerar man att habilitering och hjälpmedel kommer få en kraftigt ökad belastning. De sistnämnda är de som idag inte alls anger att de märkt av flyktingvågen men denna vård kommer i senare skede.'"</p><p>Det är viktigt att vi har den kontexten i bakhuvudet då vi diskuterar sjukvården och att vi inser vilka utmaningar vi kommer att stå inför.</p><p>Sverigedemokraterna kommer att fortsätta att komma med konstruktiva förslag för hur vi anser att man kan förbättra och vidareutveckla svensk sjukvård. Jag ska ge några exempel på frågor som vi anser angelägna. Varje år avlider mellan 90 000 och 100 000 personer i Sverige. </p><p>Många av dem behöver palliativ vård på ett eller annat sätt. Tillgången till vård i livets slutskede är dock ojämlik över landet. Därför har Socialstyrelsen tagit fram <em>Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede</em>. Det är mycket bra, men det är inte tillräckligt. Den palliativa vården måste bli mer jämlik över landet. Därför har vi föreslagit flera konkreta åtgärder inom detta ytterst viktiga område. Var i landet man bor ska inte vara avgörande för om man ska kunna få värdig vård i livets slutskede.</p><p></p><p>Vi anser att det är viktigt att Socialstyrelsen får i uppdrag att utarbeta nationella riktlinjer för användning av terminal sedering, för att säkerställa en jämlik palliativ vård i hela landet. I dag finns det som sagt stora skillnader mellan olika orter och sjukhus när det gäller vilken palliativ vård man får i livets slutskede, det vill säga vilken lindring man får och hur man tas om hand.</p><p>Vi vill se en utbyggd palliativ vård som kan hjälpa särskilt utsatta patienter med symtomlindring ända in i döden. I svåra fall kan det innebära nedsövning, så kallad terminal sedering. Det ska inte förväxlas med aktiv dödshjälp. Patienten kan i dag själv be om terminal sedering, men läkaren måste i så fall godkänna detta.</p><p>Det finns förvisso ett meddelandeblad från 2010 från Socialstyrelsen om vad som gäller vid palliativ sedering. Men det finns ändå stora oklarheter i fråga om hur denna vård kan tillämpas och vilka problem denna åtgärd rymmer. Det skapar onödig osäkerhet inom sjukvården avseende vad som är tillåten och lämplig behandling att sätta in. Det leder i förlängningen till godtycklighet och beror på vilket sjukhus man vårdas på. Vi anser därför att Socialstyrelsen bör utarbeta nationella riktlinjer. I god och värdig palliativ vård bör en likvärdig terminal sedering ingå.</p><p>Herr talman! En annan fråga som mitt parti driver är frågan om psykisk ohälsa. Den är otroligt viktig då det drabbar en stor grupp, såväl de drabbade som anhöriga och hela samhället.</p><p>Enligt en ny lägesrapport från Socialstyrelsen, som kom i slutet av mars, står det ganska illa till med den psykiska hälsan i Sverige. Enligt rapporten fortsätter den psykiska ohälsan bland befolkningen att öka, särskilt bland kvinnor i åldrarna 16-24 år.</p><p>Uppskattningsvis drabbas 25 procent av befolkningen någon gång i livet av ett ångestsymtom. Trots en generellt god hälsa hos befolkningen har den psykiska ohälsan ökat under en lång period. Psykisk ohälsa räknas i dag som ett av de stora folkhälsoproblemen, och just unga kvinnor är särskilt utsatta. Som en följd av detta ökar också användningen av antidepressiva läkemedel. Även andelen unga kvinnor som vårdas för depression ökar.</p><p>Vi anser att personer med psykisk ohälsa ska ha tillgång till jämlik, kunskapsbaserad och säker vård. Så är det tyvärr inte riktigt i dag. Det är därför viktigt att man tydliggör de berörda aktörernas ansvar och skyldigheter, så att ingen faller mellan stolarna. Personer med psykisk ohälsa ska få hjälp i ett så tidigt skede som möjligt. Det gäller inte minst barn och ungdomar, som är särskilt utsatta.</p><p>Rättspsykiatrins organisation är en fråga som också är viktig att driva. Även där ser man enorma ojämlikheter. Vi föreslår att man ska införa ett pilotprojekt vid några vårdenheter. De ska tas över av staten för att senare utvärderas. Faller detta projekt väl ut anser vi att samtliga regionkliniker och vårdenheter bör drivas av staten inom en snar framtid.</p><p> Herr talman! Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för ett flertal sjukdomar och tillstånd. Avsikten är att dessa ska vara ett stöd för sjukvården, vilket de också är. Men problemet är att det finns stora skillnader över landet avseende vilken behandling och vård man får, trots att det finns nationella riktlinjer.</p><p></p><p>Myndigheten för vård- och omsorgsanalys konstaterar i sin rapport <em>Lång väg till patientnytta</em><em> </em>att de nationella riktlinjerna i viss mån har lett till mer kunskapsbaserad vård. Men de konstaterar också att det saknas brett genomslag och att det finns skillnader i följsamhet mellan landstingen.</p><p>Något som bekymrar oss är att de riktlinjer som finns inte efterlevs, vilket innebär att sjukvården inte lever upp till kravet på jämlik vård i hela landet, trots de goda intentionerna med de nationella riktlinjerna.</p><p>Sålunda finns det alltför stora skillnader för att det ska vara möjligt att hävda att den svenska sjukvården i dag erbjuder en jämlik vård oavsett var i landet man bor. Det gäller även för sjukdomar där det finns nationella riktlinjer.</p><p>Vi anser därför att nationella riktlinjer ska bli mer tvingande än vad de är i dag så att vården blir mer likvärdig oavsett var i landet man bor.</p><p>Herr talman! Jag vill också nämna några ord om vård till personer som uppehåller sig utan tillstånd här i landet. Vi sverigedemokrater anser inte att man ska förvänta sig att få samma tillgång till sjukvård som svenska medborgare, om man vistas här utan tillstånd. Då talar jag alltså om människor som har fått sin asylrätt prövad, har fått avslag och som vägrar att lämna landet.</p><p>Vi anser att dessa personer ska erbjudas akut sjukvård. Vi anser också att man bör utreda möjligheterna att kräva full ersättning för den vård som ges. Här är det också viktigt att påpeka att ingen ska nekas akut sjukvård eller läkemedel på grund av bristande betalningsförmåga. På den punkten kompromissar vi inte.</p><p>Det här är egentligen inget konstigt. I våra nordiska grannländer Danmark, Finland, Norge och Island erbjuder man också akut sjukvård.</p><p>Slutligen vill jag betona att vi sverigedemokrater värnar om hälso- och sjukvården. Svenska medborgare som har behov av vård ska få en god, jämlik och tillgänglig vård.</p><p>Vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservationerna 25 och 26.</p> 0925652297119 H301SoU7 N 2016-05-18 11:11:29 391249 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H30999/#anf55