4469914 H30999 Protokoll 2015/16:99 Onsdagen den 27 april 2015/16 99 2016-04-27 00:00:00 Högskolan ärendedebatt e96ed166-d81c-e611-9437-00262d0d0c40 22 Annika Eclund (KD) KD <p>Herr talman! Den högre utbildningens viktigaste uppgift är att förmedla kunskap. För att möjliggöra detta krävs kompetenta högskolelärare och forskare, en stimulerande arbetsmiljö samt studiesocial trygghet. Kristdemokratisk högskolepolitik har därför sin grund i kunskap, kvalitet, valfrihet och trygghet. Studenten ska stå i centrum - och bildning.</p><p>Men det finns en utmaning som jag upplever överskuggar det mesta just nu i utbildningsdebatten, nämligen frågan om lärarutbildningens kvalitet och den lärarbrist som vi redan har men som kommer att eskalera framöver. Våra motioner handlar i stor utsträckning om den här centrala frågan, och jag kommer därför att fokusera mitt anförande på just denna fråga.</p><p>Herr talman! Enligt Lärarförbundet kommer det att saknas 65 000 lärare 2020. Samtidigt finns det 37 000 utbildade lärare som lämnat yrket och valt en annan karriär. Vidare rapporterade Svenska Dagbladet i förra veckan att var fjärde student som i dag går lärarutbildningen hoppar av. Vid samtal med studenterna om orsakerna till avhoppen visar det sig att deras åsikter överensstämmer med mycket av det som vi kristdemokrater fört fram under längre tid och som handlar om ökade krav och lämplighetstester.</p><p>Frånvaro av konkurrens om platserna på utbildningen leder till att även de som inte är lämpade för läraryrket kommer in på utbildningen. Läraryrkets status riskerar därmed att sjunka ytterligare och kvaliteten i undervisningen att bli undermålig. Därmed skapas en ond cirkel som är svår att bryta.</p><p>För att åstadkomma en förändring krävs en ökad konkurrens om platserna så att endast ett urval av de sökande antas. Förutom grundläggande behörighet krävs det i dag minst betyget E i vissa ämnen för att vara behörig till lärarutbildningen. Vi kristdemokrater menar att det inte räcker. För att kunna antas till lärarutbildningen ska det krävas minst betyget B i vissa ämnen. Exempelvis ska en grundlärare ha ett högre betyg i svenska och engelska och en ämneslärare ett högre betyg i undervisningsämnena.</p><p></p><p>För att ytterligare stärka urvalsprocessen så att det är rätt personer som blir lärare bör även någon form av antagningsprov eller lämplighetsprov införas. I Finland, som vi ofta jämför oss med, testas studenter till lärarutbildningen och även till andra högre utbildningar. Detta prövas nu på två lärosäten i Sverige, nämligen i Jönköping och Växjö. De två lärosätena har utformat sina tester på lite olika sätt, och det ska bli mycket spännande att följa utvärderingen av dessa för att kunna utveckla detta vidare så småningom.</p><p>Vi kristdemokrater anser att den första VFU:n, alltså den verksamhetsförlagda utbildningen, i större utsträckning bör ses som ett tillfälle för reflektion kring lärarkandidatens lämplighet för yrket. I samband med detta bör även möjligheten att stänga av en student som är olämplig finnas.</p><p>Herr talman! Samtidigt som det är viktigt att rätt personer blir lärare och att öka kvaliteten är behovet av bra lärare mycket stort. Vi måste därför ha flexibla kompletteringsutbildningar som snabbt ökar tillgången på kvalificerade lärare. De som har varit yrkesverksamma som lärare men varit obehöriga kan i dag komplettera med en pedagogisk utbildning för att nå lärarexamen.</p><p>Det är ett steg i rätt riktning, men vi behöver kunna erbjuda fler snabba vägar in i läraryrket. Den som har examen i ett relevant ämne eller yrkeskunskap ska kunna nå lärarexamen genom en kompletterande utbildning i pedagogik. Utbildningen ska kunna genomföras på halvtid och omfatta 60 högskolepoäng.</p><p>Det behövs också flexibla lösningar på våra lärosäten såsom sommarkurser för att det ska vara möjligt för fler att avsluta sin lärarutbildning snabbare.</p><p>Herr talman! Ett gott ledarskap på en skola är helt avgörande för att man ska lyckas. Vi kristdemokrater vill se en akademisk utbildning i pedagogiskt ledarskap som motsvarar dagens rektorsutbildning och Rektorslyftet. Även den som inte tänkt sig att bli rektor men exempelvis förstelärare bör kunna avsluta sin lärarutbildning med en sådan utbildning. Det bör inte vara ett krav att vara lärare för att gå denna utbildning eller för att anställas som rektor. Det kan vara positivt om chefer från annan verksamhet söker sig till en rektorstjänst efter att ha gått utbildningen i pedagogiskt ledarskap. Det är dock viktigt att rektor har en utbildning på en akademisk nivå som motsvarar den utbildningsnivå personalen som man är satt att leda har.</p><p>Herr talman! När vi så ofta diskuterar att svensk skola inte är likvärdig hamnar vi ofta i fel frågeställningar. En viktig sak som OECD pekar på är att vi faktiskt har 28 olika lärarutbildningar i Sverige och att kvaliteten på de olika lärarutbildningarna och högskolorna skiftar. Det här behöver ses över. Vi kanske måste ha lärarutbildning på 28 olika platser, men jag tror på, som Christer Nylander talade om, en större specialisering där man samlar kompetens mer koncentrerat och där högskolorna kan profilera sig och specialisera sig mer för ökad kvalitet.</p><p>Lärarutbildningen behöver få mer resurser för ökad lärarledd undervisning. Antalet lektioner på lärarutbildningen har minskat rejält. En intern rapport från Högskoleutredningen 1992 visade att studenter som utbildade sig till mellanstadielärare på 1970-talet kunde få upp till 24 timmars undervisning per vecka, och 1990 var den siffran 14 timmar. År 2010 hade en stor majoritet av lärarstudenterna, enligt en rapport från TCO, mindre än 9 timmar lärarledd undervisning i veckan.</p><p></p><p>Tiden på utbildningen måste fyllas med mer innehåll. Det är inte rimligt att man kan jobba 75 procent och samtidigt gå lärarutbildningen.</p><p>Herr talman! Det är oroande om det enda svar vi har på nuvarande och kommande lärarbrist är fler platser på lärarhögskolan. Lärarna är den enskilt viktigaste faktorn för goda kunskapsresultat i våra klassrum. Därför är det av stor vikt att lärarna håller hög kvalitet. Vi behöver inte i första hand fler lärare utan rätt lärare. Detta får vi genom att locka andra yrkesgrupper in i lärarutbildningen, genom att införa lämplighetstester och högre antagningskrav och genom att öka kvaliteten på utbildningen med fler lärarledda undervisningstimmar. Detta tillsammans ökar kvaliteten och statusen på yrket.</p><p>Jag står naturligtvis bakom alla våra motioner, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 28 och 24.</p><p>(Applåder)</p> 0480339311713 H301UbU15 N 2016-05-18 11:11:29 391232 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H30999/#anf22