<anforande>
<dok_hangar_id>4467096</dok_hangar_id>
<dok_id>H30995</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2015/16:95 Onsdagen den 20 april</dok_titel>
<dok_rm>2015/16</dok_rm>
<dok_nummer>95</dok_nummer>
<dok_datum>2016-04-20 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Regional tillväxtpolitik</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>1b7db20b-523e-f111-8b69-6805cafea079</anforande_id>
<anforande_nummer>53</anforande_nummer>
<talare>Mattias Jonsson (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr talman! Vi debatterar nu betänkandet &lt;em&gt;Regional tillväxtpolitik&lt;/em&gt;. Det finns några reservationer, men på det hela taget är vi ganska överens om många delar av betänkandet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;När det gäller många av reservationerna är ett arbete på gång. Inte minst Landsbygdskommittén, som många nämnt, arbetar för fullt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Riksdagens mål för den regionala tillväxten är utvecklingskraft i alla delar av landet med stark lokal och regional konkurrenskraft. Regional hänsyn ska tas inom andra politikområden. Det som är viktigt är infrastruktur, kommunikationer, jobbpolitik, utbildningspolitik och det vi arbetar med i näringsutskottet: näringspolitik.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I juni 2015 tillsatte regeringen en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska lämna förslag om inriktning på utformningen av en sammanhållen politik för en långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder. Redan den 31 mars 2016 – för några veckor sedan – överlämnade den eniga parlamentariska landsbygdskommittén sitt delbetänkande, &lt;em&gt;På väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder &lt;/em&gt;&lt;em&gt;–&lt;/em&gt;&lt;em&gt; landsbygdernas utveck&lt;/em&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;em&gt;ling, möjligheter och utmaningar&lt;/em&gt;. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;I betänkandet har kommittén kartlagt och analyserat hur Sveriges landsbygd har utvecklats under de senaste 40 åren och vilka effekter och vilken betydelse den förda politiken har haft på landsbygdens utveckling oavsett vem som har styrt landet. Kommittén beskriver också utvecklingen av områden, boenden, samhällsplanering, infrastruktur, kommersiell och offentlig service, kompetensförsörjning, näringsliv och företagande. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Några av kommitténs slutsatser är viktiga. För det första anser kommittén att Sverige behöver en mer sammanhållen och aktiv politik för landsbygdens utveckling. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;För det andra menar kommittén att hushåll och företagande i Sverige måste kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Där slår man också fast att regeringen så snart som möjligt bör ta fram förslag till en ny målformulering på området så att hela befolkningen ska ha tillgång till infrastruktur med hög överföringskapacitet senast år 2525.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;För det tredje behöver det enligt kommitténs mening skapas förutsättningar för att det ska finnas en kompetensförsörjning i hela landet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;För det fjärde anser kommittén att regeringen så snart som möjligt bör ta initiativ till det som vi har diskuterat mycket här i dag, nämligen omlokalisering av statliga myndigheter och arbetstillfällen så att de kan bidra till utveckling och att hela landet kan få tillväxt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Det är glädjande att ett enigt utskott, i likhet med Landsbygdskommittén, föreslår ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden som rör lokalisering och organisering av statliga myndigheter. Utskottet anser att regeringen ska pröva möjligheterna att omlokalisera myndigheter till landsbygden. Regeringen bör i lämpliga sammanhang också återrapportera till riksdagen vilka åtgärder man vidtagit och hur de principer som riksdagen fastställt har tillämpats.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Politiken måste vara ett effektivt verktyg för en rättvis, inkluderande och hållbar utveckling i Sveriges alla regioner, såväl i gles- och landsbygder som i storstäder. På så vis kan politiken möta vår tids stora samhällsutmaningar, som är kopplade till demografi, globalisering, klimat och energi.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Sverige står samtidigt inför stora utmaningar. Vi ska dock komma ihåg att utsikterna för svensk ekonomi är goda. Tillväxten är i dag hög. Arbetslösheten faller, och det stora budgetunderskottet efter den förra regeringen har faktiskt minskat kraftigt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I den vårbudget som regeringen presenterade i förra veckan prioriteras det gemensamma samhällsbygget framför stora skattesänkningar och nedskärningar, samtidigt som vi tar hand om de omedelbara utmaningar som Sverige står inför. Redan nu investerar vi 60 miljarder kronor i vårt gemensamma samhällsbygge, och i höst lägger vi fram förslag om att stärka välfärden med 10 miljarder kronor årligen till kommuner och landsting. Det är faktiskt det största enskilda, permanenta tillskottet sedan det allmänna statsbidraget infördes. Detta är viktigt att nämna, för alla delar av vårt land ska leva och utvecklas, och menar vi allvar med den regionala tillväxtpolitiken måste skattesänkarpolitiken stoppas och investeringar göras av allas vårt Sverige.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Steg för steg stärks vårt gemensamma samhällsbygge. Fler kommer i arbete. Skolorna börjar anställa. Sverige leder i dag klimatomställningen. Välfärden stärks. Det är en politik som tar ansvar för hela Sverige och faktiskt visar resultat.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0499755198526</intressent_id>
<rel_dok_id>H301NU17</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2026-04-22 15:49:44</systemdatum>
<systemnyckel>685956</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H30995/#anf53</protokoll_url_www>
</anforande>