<anforande>
<dok_hangar_id>4467096</dok_hangar_id>
<dok_id>H30995</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2015/16:95 Onsdagen den 20 april</dok_titel>
<dok_rm>2015/16</dok_rm>
<dok_nummer>95</dok_nummer>
<dok_datum>2016-04-20 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Regional tillväxtpolitik</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>187db20b-523e-f111-8b69-6805cafea079</anforande_id>
<anforande_nummer>50</anforande_nummer>
<talare>Håkan Svenneling (V)</talare>
<parti>V</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr talman! Området regional tillväxtpolitik, eller snarare landsbygdspolitik, som vi borde kalla det, är det som vi nu debatterar. Det är framför allt ett område där det rör på sig väldigt mycket.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag menar att det framför allt beror på att den parlamentariska landsbygdskommittén tillsattes förra året efter ett initiativ från Vänsterpartiet. Den lämnade nu den 31 mars i år sitt delbetänkande och ska sedan lämna sitt slutbetänkande i januari 2017.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag har själv förmånen att sitta i Landsbygdskommittén för Vänsterpartiets räkning. Jag måste säga att Landsbygdskommitténs delbetänkande var en framgång för landsbygden.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Kommittén lämnade fyra förslag. Det första förslaget är att regeringen måste jobba tydligare med styrningen av sina myndigheter och hur de ska jobba för att utveckla landsbygden.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det andra förslaget gäller att utbildning är viktig för kompetensförsörjningen på landsbygden. Regionala högskolor och universitet har särskild betydelse för detta. Vi behöver skapa mer flexibla utbildningslösningar, och det uppdraget behöver tydliggöras för de myndigheter som sysslar med utbildning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det tredje förslaget är att Sverige ska ha ett nytt bredbandsmål om 100 procent bredband till Sveriges befolkning senast 2025. I dag har vi ett bredbandsmål som är 90 procent till 2020. Det betyder att vi inte har någon plan för hur 10 procent av Sveriges befolkning ska få bredband eller snabbuppkoppling. Hur ska vi kunna skapa ett Sverige som håller ihop om inte hela landet har samma mål?&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det fjärde förslaget är att de statliga myndigheterna borde utlokaliseras så att staten har en god närvaro i hela landet. Det är främst den frågan jag tänkte uppehålla mig kring i dag. Utskottet har ett enigt tillkännagivande om att fler statliga myndigheter borde utlokaliseras.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Arbetet med att förändra Sveriges myndighetsstruktur tog fart när Vänsterpartiet började budgetförhandla med regeringen. Då fick vi igenom kravet att när regeringen bildar nya myndigheter ska de alltid lokaliseras utanför Stockholms län.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi har också fått igenom att den statliga myndigheten Statskontoret skulle göra en rapport om hur statens organisering har förändrats över tid. Det var en rapport som kom för bara två veckor sedan.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vidare såg vi till att Landsbygdskommitténs uppgift blev att kolla betydelsen av statliga jobb på landsbygden.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I förra höstens budget fick vi igenom att Statens servicecenter, en myndighet som lyder under staten, ska utreda vilka myndighetsfunktioner som kan utlokaliseras. Det är en rapport som kommer att presenteras nästa år.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Regeringen har efter det, på ett förtjänstfullt sätt, i en debattartikel på DN Debatt av såväl statsministern som civilministern presenterat att man vill förändra den regionala balansen. Civilminister Shekarabi var ute i månadsskiftet efter att Landsbygdskommitténs delbetänkande och Statskontorets rapport presenterats och lovade ett förslag senare i år.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I dag debatterar både näringsutskottet och lite senare i kväll finansutskottet två eniga tillkännagivanden utifrån borgerliga motioner om att statliga myndigheter ska utlokaliseras från Stockholm antingen till landsbygden eller till förorten. Jag skulle kalla det för att slå in öppna dörrar – eller snarare vidöppna dörrar.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Inte desto mindre är detta bra. En enig landsbygdskommitté innebär att alla partier tycker samma sak. Men det är trots allt bara en utredning. Nu finns en enig riksdag som kommer att säga att det är dags att utlokalisera statliga myndigheter. Jag hoppas att det även gäller när skarpa förslag finns på bordet. Då kommer det att finnas generaldirektörer runt om i vårt land som kommer att göra mycket motstånd.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det är solklart att utlokaliseringen behövs. 60 procent av alla statliga myndigheters huvudkontor ligger i Stockholm. Två av tre statliga jobb finns i Stockholms, Västra Götalands, Skåne, Uppsala eller Östergötlands län. De övriga 16 länen får dela på den sista tredjedelen. Detta gör att vi har fått en urban stat. Det är en stat som helt enkelt har dålig koll på hur det är att leva, bo och driva företag på landsbygden i Sverige. Så kan vi inte ha det. En decentraliserad statsförvaltning med kunskap om regionala och lokala förhållanden är faktiskt grunden för ett Sverige som håller ihop.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Regeringen behöver dock agera omgående i frågan. Man behöver säkerställa att statliga jobb som i dag finns på landsbygden får vara kvar. Därför var det bra att man stoppade flytten av 500 jobb inom Skatteverkets nio olika kontor på landsbygden. Nu behöver regeringen också omlokalisera såväl hela myndigheter som vissa funktioner från Stockholm till landsbygden. I detta arbete kan Danmark tjäna som förebild. Där har regeringen nyligen beslutat att flytta ut 3 900 statliga jobb från Köpenhamnsregionen till 40 orter runt om i hela Danmark.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Leadermetoden, senare kallad lokalt ledd utveckling, har varit en framgångssaga på svensk landsbygd sedan den infördes 1996. Metoden har inneburit ett lokalt beslutsfattande om projektmedel för lokal utveckling utifrån lokala förutsättningar.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Arbetet har genomförts enligt den så kallade Leadermetoden, som innebär ett trepartnerskap mellan det lokala näringslivet, den ideella sektorn och de offentliga aktörerna, främst kommunerna. Den ekonomiska finansieringen har följt EU:s programperioder med sjuåriga budgetar. Därför var det aktuellt att starta om Leaderområdena 2015. Men Jordbruksverket, den statliga myndigheten, beslöt att utesluta fem områden av 53 med motiveringen att de inte ansågs ha tillräckligt bra strategier för att bli prioriterade inom den budgetram som Jordbruksverket hade.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Att på detta sätt välja bort fem områden som omfattar 437 000 landsbygdsinvånare i 31 kommuner från åtta län från norr till söder från att få bilda Leaderområden är mycket illa. Dessa fem är alla områden som har funnits tidigare där lokal kompetens och erfarenhet har byggts upp under lång tid. Att inte inkludera dessa leder till en mindre sammanhållen landsbygdspolitik då alla områden inte får samma förutsättningar. Det är inget annat än högst olyckligt när vi säger att vi vill ha ett Sverige som håller ihop.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Regeringen borde därför se till att Leadermetoden används för landsbygdsutveckling i hela landet. Varför inte starta om med en särskild experimentell insats i bara dessa områden där riktigt nya metoder prövas?&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I går lämnades en JO-anmälan in från kommunerna Umeå, Bjurholm, Nordmaling, Vindeln, Robertsfors och Vännäs om att Jordbruksverket faktiskt har gjort fel. Anmälan lämnades till Justitieombudsmannen just utifrån att 31 kommuner i landet har uteslutits. Företrädarna påpekar att kommunerna noggrant har analyserat läget och ber JO att särskilt beakta 20 punkter där det bland annat ifrågasätts hur det är regionalpolitiskt riktigt att Skåne får lika mycket medel som de fyra nordliga länen tillsammans. Man skriver att om inte hela Sverige ska omfattas bör det inte vara regering eller riksdag som ska besluta om vilka områden som ska exkluderas. Jag tycker att man har en god poäng.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Egentligen borde det inte råda någon politisk åsiktsskillnad om detta. Jag är därför glad över att Centerpartiet har valt att stödja Vänsterpartiets motion. Om vi ska ha en regional tillväxtpolitik som fungerar kan vi inte välja bort vissa områden, utan hela Sverige måste hålla ihop.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vänsterpartiet har i dag också en reservation om landsbygdssäkring. Det är en metod som används framgångsrikt i Storbritannien och på Irland, där man landsbygdssäkrar alla politiska beslut. Det innebär att alla beslut analyseras utifrån vilka konsekvenser de får för landsbygden. Jag hoppas att den parlamentariska landsbygdskommittén kan djupdyka i denna fråga och komma med eniga förslag och att vi i näringsutskottet kan förkovra oss vid en kommande studieresa till Storbritannien i höst så att vi även i Sverige kan landsbygdssäkra alla politiska beslut.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vänsterpartiet har också en motivreservation om att bygdemedel från vindkraften borde återföras till landsbygden. Det är en fråga som jag hoppas att regeringen återkommer till i samband med en proposition i höst.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vänsterpartiet har i detta betänkande tre reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 8 om Leadermetoden i hela landet.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0682989845822</intressent_id>
<rel_dok_id>H301NU17</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2026-04-22 15:49:44</systemdatum>
<systemnyckel>685952</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H30995/#anf50</protokoll_url_www>
</anforande>
