<anforande>
<dok_hangar_id>4467096</dok_hangar_id>
<dok_id>H30995</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2015/16:95 Onsdagen den 20 april</dok_titel>
<dok_rm>2015/16</dok_rm>
<dok_nummer>95</dok_nummer>
<dok_datum>2016-04-20 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Statlig förvaltning och statistikfrågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>9e7db20b-523e-f111-8b69-6805cafea079</anforande_id>
<anforande_nummer>169</anforande_nummer>
<talare>Jörgen Hellman (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Regeringen har en aktiv politik när det gäller statlig förvaltning, till skillnad mot den tidigare borgerliga regeringen som mest tänkte på skattesänkningar. I budgetpropositionen för 2016 konstaterar regeringen att digitalisering är den enskilt största förändringsfaktorn i vår tid och påverkar alla delar av samhället. Förutom att digitaliseringen bidragit till en stärkt välfärd har den också bidragit till att driva tillväxten i Sverige.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Regeringen anger att det verkar finnas en outnyttjad potential inom den offentliga sektorn, trots att Sverige har bland de bästa förutsättningarna när det gäller digitalisering. Digitalisering är ett viktigt verktyg för att effektivisera offentlig förvaltning. De statliga myndigheterna måste på ett bättre sätt samverka över myndighetsgränser när det gäller e-förvaltning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag kommer att räkna upp några exempel på vad regeringen gjort och gör.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Den 25 februari 2016 fick Ekonomistyrningsverket i uppdrag att följa de statliga myndigheternas användning av it och hur myndigheterna tar till vara digitaliseringens möjligheter.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Den 29 oktober 2015 beslutade regeringen att underteckna en avsiktsförklaring för digital förnyelse av det offentliga Sverige tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Den 1 mars 2016 redovisade Ekonomistyrningsverket sitt uppdrag om finansieringslösningar för gemensamma digitala lösningar.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Den 4 februari 2016 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att kartlägga och analysera styrning av statlig verksamhet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ekonomistyrningsverket har sedan 2014 i sitt regleringsbrev haft ett uppdrag som handlar om effektivare statsförvaltning. Under 2016 ska myndigheten sprida goda exempel om effektivisering, metoder, arbetssätt, digitalisering samt styrning och uppföljning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Uppdraget ska genomföras i samverkan med Statskontoret och rapporteras till Finansdepartementet den 9 december. Inom detta område gör regeringen mycket.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Statliga myndigheter måste arbeta mer strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data. I budgetpropositionen för 2016 konstaterar regeringen att det skett förändringar i lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen som trädde i kraft 2015. De lagändringarna innebär att myndigheterna är skyldiga att publicera förteckningar över vilka typer av handlingar de vanligen kan ge ut elektroniskt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det är 18 myndigheter som har haft i uppdrag att rapportera om sitt arbete med tillgänglighet för handlingarna. Regeringen har kommit igång med att utveckla politiken och har en tätare dialog med SKL. Vinnova har fått i uppdrag att förvalta portalen öppnadata.se. Vår regering gör mycket när det gäller öppna data.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Detta betänkande är ett motionsbetänkande. Det fanns förslag om öppen källkod. Det är precis det som EU nu arbetar med. Man tar fram en strategi för den inre marknaden när det gäller förslagen om innovationsvänlig upphandling, öppna data och sådant. När det gäller innovationsupphandling kommer vi att anta en ny lagstiftning i denna kammare under innevarande år. Regeringen jobbar också med de frågorna.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! I detta betänkande föreslår vi också ett tillkännagivande till regeringen om att utlokalisera myndigheter. Det är en viktig fråga för oss. Det är viktigt att staten tar ansvar för hela Sverige och att Sverige håller ihop. Människor, orter och hela bygder ska inte känna sig övergivna.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;För närvarande upplever människor runt om i vårt land urbaniseringens starka kraft. Det är många verksamheter som försvinner från orten. En del händer också i förorterna där servicen försvinner. Man upplever bristande service – både samhällelig och kommersiell.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Från 2006 till 2014 har det inte skett några större reformer när det gäller utlokaliseringen av statliga verk. Nu har Statskontoret fått i uppdrag av regeringen att undersöka hur myndigheter kan lokaliseras utanför Stockholmsområdet. De ska föreslå vägledande utgångspunkter för myndigheternas fortsatta arbete med lokalisering. Myndigheterna är naturligtvis fristående, men staten måste ta ansvar för helheten och ta ett större ansvar för koordinationen av verksamheten.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det finns en del exempel på utlokaliseringar som har varit bra. Det är inte bara delar av verksamheter som kan utlokaliseras utan det kan även vara fråga om hela verksamheter. Ett exempel är Statens servicecenter, som i huvudsak finns i Gävle och Östersund. De har fått i uppdrag att titta på om det finns fler saker de kan göra.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det är en stor skillnad i vårt land på fördelningen när man tittar på myndigheternas säte. Drygt hälften av landets myndigheter finns i Stockholms län. Andelen statsanställda ligger där på 30 procent. Det kan jämföras med Västra Götaland där 4 procent av myndigheterna har sitt säte och 14,2 procent av de statsanställda jobbar där. Skåneregionen har bara 2 procent av myndigheterna och 10,7 procent av de statsanställda. Översynen av var statliga myndigheter ska vara lokaliserade behövs. Det är mycket märkliga obalanser.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det finns naturligtvis en annan sida av myntet. Att omlokalisera en myndighet är ett ingripandebeslut som naturligtvis för med sig oro och osäkerhet för dem som arbetar i myndigheten. Risken är att kompetenta medarbetare väljer att sluta och att handläggningstiderna blir längre när verksamheten ska byggas upp på en helt annan ort. Därför ska arbetet bedrivas med omsorg och seriositet. Lärdomar finns att hämta från tidigare omlokaliseringar. Ett exempel är Konsumentverket, som i dag har en väl fungerande verksamhet i Karlstad.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I den andra vågskålen, herr talman, finns faktiskt billigare lokalkostnader ute i landet. Det är ett faktum att utbildningsnivån har höjts hos personalen på myndigheter som tidigare har omlokaliserats. Det avgörande skälet till varför regeringen engagerar sig i frågor om myndigheters lokalisering och omlokalisering av myndighetsfunktioner är att Sverige måste hålla ihop och att människor, orter och hela bygder inte ska känna sig övergivna.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Myndigheterna kan bli ett tillskott till den lokala arbetsmarknaden i hela landet, inte minst genom att erbjuda intressanta karriärvägar. De bidrar också till en regional dynamik och aktivitet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Den svenska modellen bygger på en gemensam idé om det kloka i att hålla ihop. Med denna kursändring i svensk förvaltningspolitik bygger vi vidare på vår gemensamma idé. Att investera i tillit är att investera klokt för framtiden.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;(Beslut skulle fattas den 21 april.)&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0781520322912</intressent_id>
<rel_dok_id>H301FiU25</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2026-04-22 15:50:05</systemdatum>
<systemnyckel>686071</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H30995/#anf169</protokoll_url_www>
</anforande>
