<anforande>
<dok_hangar_id>4467096</dok_hangar_id>
<dok_id>H30995</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2015/16:95 Onsdagen den 20 april</dok_titel>
<dok_rm>2015/16</dok_rm>
<dok_nummer>95</dok_nummer>
<dok_datum>2016-04-20 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Statlig förvaltning och statistikfrågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>9d7db20b-523e-f111-8b69-6805cafea079</anforande_id>
<anforande_nummer>168</anforande_nummer>
<talare>Dennis Dioukarev (SD)</talare>
<parti>SD</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr talman! Vi står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 8.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag börjar med att säga några ord om motion 2056, Öppen källkod. Användandet av öppen källkod och öppna standarder inom det offentliga Sverige börjar nu ta alltmer fart. Riktningen är tydligt utpekad genom exempelvis E-delegationen, som i sitt arbete ska sträva efter att offentlig förvaltning, i så stor utsträckning som möjligt, ska bygga sina lösningar på öppna standarder, använda sig av programvara som bygger på öppen källkod samt sträva efter lösningar som stegvis frigör förvaltningen från beroendet av enskilda plattformar och lösningar.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Detta skulle medföra såväl kostnadsbesparingar som bättre möjligheter till tjänsteutveckling, förbättring av programvarans tillförlitlighet och även öka användarnas inflytande.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Största hindret till en övergång är i regel den bekvämlighet som finns, då man sitter fast i ett stort beroende till enskilda leverantörer och licenskontrakt där en övergång är förenad med mycket arbete. En sådan förändring sker givetvis inte i en handvändning, men det är viktigt att bestämma i vilken riktning man vill gå och att ett principiellt ställningstagande görs som är vägledande kring användandet av öppen källkod samt öppna standarder.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vad gäller motion 1821 förs i dag statistik inom de flesta samhällsområden för att ge oss lagstiftare adekvat beslutsunderlag. Men när det kommer till det statistiska underlaget för ekonomiskt bistånd finns det förbättringspotential. En stor del av det ekonomiska biståndet – i vardagligt tal kallat försörjningsstöd – går till utrikes födda. Där förs det i dag statistik baserat på kön, åldersgrupp och samlevnadsform. För de hushåll som tar emot försörjningsstöd finns dock ingen detaljerad statistik över bakgrund eller utbildning, varken för inrikes eller utrikes födda.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;En bredare och mer detaljerad statistik skulle ge oss bättre möjlighet att utvärdera våra politiska beslut. Det skulle också förbättra förståelsen om varför vissa människor i större utsträckning än andra hamnar i bidragsberoende och vilka grupper som är mest utsatta.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vilken utbildningsbakgrund har de som fastnar i bidragsberoende? Vilka mönster går att se bland inrikes födda i bidragsberoende? Delar vi upp utrikes födda efter ursprungsländer, vilka regioner är då överrepresenterade och varför? Det är frågor som behöver bättre svar.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ett exempel som belyser den problematiken jag talar om är de två närliggande kommunerna Borlänge och Falun som i mångt och mycket delar samma arbetsmarknad och samma bostadsmarknad. Men i Borlänge går 46 procent av det ekonomiska biståndet till svenskfödda medan siffran i Falun ligger på 65 procent. Har skillnader i den lokala migrations- och integrationspolitiken påverkat utbetalningarna av det ekonomiska biståndet? Bristfälligt statistiskt underlag gör frågan svårare att besvara.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag vill kort också beröra motion 3224 som delvis handlar om samma sak, nämligen statistiskt underlag. Men i det här fallet rör det sig om Kriminalvårdens statistik.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Enligt deras egen statistik och en Rut-rapport är nästan en tredjedel av landets intagna i anstalt – det vill säga fängelse – utländska medborgare. Det är en hög siffra. Men skulle man titta på de som invandrat och fått svenskt medborgarskap skulle andelen med utländsk bakgrund troligtvis vara ännu högre.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I dag är Kriminalvården i lag förbjuden att registrera de intagnas ursprungliga nationalitet eller om de har annan bakgrund än svensk. Det går med andra ord inte att titta närmare på intagna i gruppen svenska medborgare trots att den gruppen i dag, på grund av höginvandring, är allt mer heterogen. Därmed förhindras man också att förstå utvecklingen i samhället.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Därför vill jag att regeringen återkommer med ett förslag som ser till att Kriminalvården tillåts föra och även ges uppdrag att föra statistik även inom gruppen svenska medborgare.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Jag är för alla politiska satsningar som hjälper oss att förstå verkligheten bättre, vare sig det gäller utbetalning av ekonomiskt bistånd, kriminalitet eller arbetslöshet. Verkligheten är komplex, och statistik ger oss djupare kunskap och därmed också bättre politiska beslut.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0344222203323</intressent_id>
<rel_dok_id>H301FiU25</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2026-04-22 15:50:04</systemdatum>
<systemnyckel>686070</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H30995/#anf168</protokoll_url_www>
</anforande>
