4467096 H30995 Protokoll 2015/16:95 Onsdagen den 20 april 2015/16 95 2016-04-20 00:00:00 Författningsfrågor ärendedebatt 857db20b-523e-f111-8b69-6805cafea079 147 Tuve Skånberg (KD) KD <p>Herr talman! Det vi just lyssnade på var bland det bästa i svensk demokrati. Det är konstitutionsutskottet som debatterar, och det handlar om att vi brett kommer överens om grundlagen och grundlagsnära frågor. Vi måhända har åsikter som kanske inte ligger fullt i linje med majoritetens. Men vi accepterar likväl att det här är en grundlag, och den ändrar vi inte hur som helst.</p><p>Det finns en gentlemen’s agreement, ja mer än så. Det finns en överenskommelse om att vi inte ändrar i grundlagarna med mindre än att det har gått mycket lång tid eller att det har tillkommit något väsentligt annorlunda. Det gör att Torekovöverenskommelsen, som har dryga 40 år på nacken, är alldeles väldigt aktiv och alldeles väldigt levande.</p><p>Sedan är det lite ironiskt att Mia Sydow Mölleby återigen gör kungen den tjänsten att han vid nästa votering får det politiska mandatet att vara vald av Sveriges riksdag när hon får igenom sin votering. Jag törs nämligen förutsäga att hon kommer att förlora och att majoriteten kommer att vinna. Därmed har kungen bekräftats och är demokratiskt vald. Annars hade Mia Sydow Mölleby vunnit, och då hade han med tiden blivit avsatt. Så är det dock inte, och så lär det heller inte bli vid nästa votering.</p><p>Nu vill jag stanna vid två ganska besvärliga ord. Den som till äventyrs lyssnar på den här debatten gör klokt i att spetsa öronen, för dessa ord är viktiga. Det ena är abstrakt normprövning och det andra är subsidiaritet. Vi tar abstrakt normprövning först.</p><p>Abstrakt är motsatsen till konkret. Det betyder att när man prövar en lag tar man inte ett fall som är uppenbart konkret, en människa som har brutit mot en lag och ska prövas mot en konkret lag, alltså efter att det har blivit ett rättsfall. I stället tittar man på en lag och ser om den i princip är förenlig med i det här fallet grundlagen eller inte. Det är abstrakt normprövning. Norm är alltså lagen.</p><p>En majoritet i riksdagen menar att det här är en bra idé, att man borde testa av en lag mot grundlagarna för att se om den är vattentät. Detta skulle någon annan göra än den politiska församlingen. Det borde typ en författningsdomstol eller likartat organ göra. Man skulle till exempel kunna använda Lagrådet och utöka med möjlighet att få abstrakt omprövning.</p><p>Vad är finessen med det? Jo, att någon lag finns som står över politiska beslut, som kan svänga, att vi ger grundlagen den statusen att en ny lag i juridisk mening inte får stå i motsats till en lag som ska antas eller nyligen har antagits, oberoende av om den har testats i domstol eller inte. Men som vi hörde tidigare har vi överenskommelsen att det ena blocket inte kör över det andra i grundlags- eller grundlagsnära frågor. Däremot skickar vi en klar signal om att vi hade kunnat göra det. Det finns en majoritet för det, och det här är en bra idé som brukas i demokratier som Tyskland och USA och är till oerhörd gagn för en författningsdomstol. Hur detta skulle utformas om det skulle kallas författningsdomstol lämnar det särskilda yttrandet öppet, men det borde prövas i en utredning. Det tycker vi, men vi yrkar inte på det utan har bara ett särskilt yttrande. Och vi ber kammaren att notera att vi skulle kunnat ha en reservation, men vi väntar till dess att det finns en bred blocköverskridande majoritet för att åtminstone titta på frågan. Hur länge vi väntar vet inte jag.</p><p>Sedan har vi det andra svåra ordet: subsidiaritet. Det har hänt att jag har blivit apostroferad och uppsökt av människor som säger: Enbart för att Kristdemokraterna är så förtjusta i författningsdomstolen röstar jag på er. Det är sant! Det finns sådana. Då kan man säga att vi måste vara politiska djur. Men de menar att det är så viktigt att någonting står över politiska beslut och att det är grundlagen som är den norm som nya lagar ska prövas mot.</p><p>Så är det också med subsidiaritet. Det är ett besvärligt ord. Man skulle kunna översätta det med att beslut ska fattas på lägsta effektivaste nivå, inte på lägsta nivå, för då skulle alla beslut fattas hemma kring köksbordet, vilket är bra i och för sig för de beslut som kan fattas på köksbordsnivå. Men det är så många beslut som behöver komma upp på kommunal nivå, på region- och landstingsnivå, på nationell nivå i parlamentet eller till och med i EU och i en del fall ska prövas av FN.</p><p>Vad är subsidiaritetsprincipen? Jo, det är ett arbetsredskap, ett verktyg också i det politiska arbetet. Det är något som har slagit igenom alltmer på EU-nivå, och det är vi glada för. Kristdemokraterna menar att även svensk grundlag skulle omfattas av subsidiaritetsprincipen. Jag yrkar inte bifall till den reservationen, men ni kan notera att det är någonting som Kristdemokraterna för in i den politiska debatten. </p><p>Det betyder också att den högre nivån har bevisbördan när man vill ta över ett beslut. Låt oss säga att kommunerna inte sköter ett åtagande och parlamentet vill gå in och ta över den uppgiften från kommunerna. Då ligger bevisbördan på den högre nivån för att kunna lyfta bort det kommunala självbestämmandet i detta avseende. </p><p>Det är alltså ett sätt reglera var beslut bäst ska tas.</p><p>Herr talman! Jag har bara översiktligt behandlat ett par av de viktiga frågorna. Den viktigaste frågan nu är dock att gratulera till den nye prinsen. Vi gläds, och vi kommer vid nästa votering att notera, Mia Sydow Mölleby, att kungen är demokratiskt vald av Sveriges riksdag.</p><p>(Applåder)</p> 0161597857912 H301KU16 N 2026-04-22 15:50:02 686049 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H30995/#anf147