<anforande>
<dok_hangar_id>4461598</dok_hangar_id>
<dok_id>H30988</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2015/16:88 Torsdagen den 7 april</dok_titel>
<dok_rm>2015/16</dok_rm>
<dok_nummer>88</dok_nummer>
<dok_datum>2016-04-07 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Offentlig förvaltning</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>ce2f787e-370d-e611-9437-00262d0d0c40</anforande_id>
<anforande_nummer>126</anforande_nummer>
<talare>Emanuel Öz (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr talman! I betänkande KU17 tar KU ställning till en rad motioner som berör den offentliga förvaltningen. Vi har hört de föregående talarna lyfta upp vissa delar i betänkandet som de finner särskilt intressanta och som de har reserverat sig i. Jag tänkte själv beröra vissa delar i betänkandet som jag tycker är särskilt intressanta att lyfta upp här i kammaren.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det har i ett antal motioner rörande statliga och kommunala servicekontor begärts tillkännagivanden om att man ska se över hur människors tillgång till offentlig service kan öka i hela landet, bland annat genom skapandet av lokala servicekontor i landets alla kommuner. Det har lämnats in flera motioner i samma anda, och vi har hört föregående talare berätta lite om detta. Tanken med servicekontoren är att medborgarna smidigare ska få hjälp med kommunala ärenden och vissa myndighetsärenden. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag kan hålla med om att det är viktigt att förbättra medborgarnas tillgång till offentlig service och att detta i sin tur skapar ett bättre samhälle. Tanken är god, men det finns trots detta skäl att i betänkandet avstyrka motionerna. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Under konstitutionsutskottets utredning i detta ärende framkommer betydelsen och behovet av samverkan mellan olika organ. Exempelvis lyfter förordningen om regionalt tillväxtarbete upp bland annat de statliga myndigheternas ansvar i det regionala tillväxtarbetet. Det ställs krav på bland annat samråd, samverkan och samordning med andra berörda statliga myndigheter, kommuner, landsting med flera. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Detta för mina tankar till de utredningar som regeringen har initierat och som nämns i betänkandet. Regeringen gav i maj 2015 Statskontoret ett uppdrag avseende statliga myndigheters beslut om lokalisering. Uppdraget syftar till att ge regeringen en samlad bild av den statliga närvaron i landet samt underlag för bedömning av om styrningen av myndigheterna behöver förtydligas i det avseendet. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;I uppdraget ingår bland annat att kartlägga den statliga närvaron regionalt och lokalt. Vi har exempelvis tidigare kunnat se att myndigheter har lagt ned lokala verksamheter och stängt lokala kontor på vissa orter i landet. Det är såklart negativt för de orter som drabbas, och därför tycker jag att det är bra att dessa frågor utreds.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I januari 2016 gav regeringen Statens servicecenter i uppdrag att analysera och föreslå vilka funktioner inom de statliga myndigheterna som kan vara lämpliga att bedriva samordnat i staten och utanför storstadsområdena. Uppdraget omfattar främst myndighetsfunktioner där det finns möjligheter till stordriftsfördelar, effektiviseringar och kvalitetsförbättringar genom samordning och koncentration.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Om jag ska försöka sammanfatta just denna del av betänkandet vill jag ändå mena att vägen fram i dessa frågor är en ökad grad av samverkan mellan å ena sidan myndigheter och å andra sidan kommuner - men även samverkan mellan de båda, om man till exempel strävar efter att ha en myndighetsverksamhet i någon av kommunens lokaler eller vad det nu kan handla om. Det är behövligt med en bra tillväxt och utveckling på orter runt om i landet. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Med anledning av regeringens initierade utredningar som jag har nämnt pågår det ett arbete bland annat rörande statliga myndigheters beslut om lokalisering. Det är min uppfattning att det är för tidigt att dra några slutsatser i dessa frågor. Det är i detta läge mer lämpligt att avvakta utredningarna för att se vilka slutsatser samt vilka konstruktiva och konkreta förslag som där kommer att framställas. Inte heller vill konstitutionsutskottet föregripa resultatet av de uppdrag och det övriga arbete som redovisas i detta ärende. Därför avstyrks motionerna i denna del.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vidare, herr talman, har det i en annan del av betänkandet i en kommittémotion begärts ett tillkännagivande om att länsstyrelsens olika uppgifter bör harmoniseras och samordnas så att deras syften inte motverkar varandra vad gäller den småskaliga vattenkraften. Länsstyrelsens uppgifter måste enligt motionären samordnas, och konsekvensanalyser måste genomföras så att de givna uppgifterna inom myndigheterna harmonierar med varandra vad gäller den småskaliga vattenkraften. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Här konstaterar konstitutionsutskottet att regeringen har tillsatt en kommitté med uppdraget att föreslå en ny läns- och landstingsindelning som innebär att Sverige delas in i väsentligt färre län och landsting. Indelningen ska också innebära effektivare organisationer och verksamheter. Kommittén ska utgå från vilka behov medborgare och näringsliv har i de olika frågorna, exempelvis kommunikationer, arbetsmarknad, hälso- och sjukvård och utbildning. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;I direktiven nämns även att en ny indelning kan möjliggöra en bättre samordning av arbetet med att vidta åtgärder för minskad klimatpåverkan, energiomställning med mera. Detta framgår av betänkandet, herr talman. Inställningen i denna del av betänkandet är egentligen densamma som i den jag nyss redovisade, med anledning av de utredningar regeringen har initierat och jämte medföljande arbeten. Konstitutionsutskottet vill således inte heller i detta fall föregripa kommitténs arbete, och ställningstagandet lyder att man därmed avstyrker motionen även i denna del.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Vidare har det genom tre olika socialdemokratiska motioner i betänkandet begärts tillkännagivanden om representation i myndigheternas styrelser, om att regeringen ska verka för ett ökat inflytande över statsmakten för förtroendevalda i riksdagen samt om att se över insynsrådens verksamhet. Konstitutionsutskottets ställningstagande innebär att motionerna avslås, och vi socialdemokrater ställer oss bakom detta. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det ska dock i sammanhanget nämnas att regeringen i februari 2016 beslutade att ge Statskontoret ett uppdrag om statlig styrning av offentlig sektor. I uppdraget ingår att Statskontoret ska analysera behovet av styrning av samverkan mellan myndigheter, i syfte att få till en mer ändamålsenlig och effektiv samverkan och koordinering över organisatoriska gränser. Vi socialdemokrater välkomnar regeringens tillsatta utredning och ambitiösa arbete för att få till stånd en bättre statlig styrning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0283117091429</intressent_id>
<rel_dok_id>H301KU17</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2026-11-03 09:33:09</systemdatum>
<systemnyckel>389351</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H30988/#anf126</protokoll_url_www>
</anforande>
