4461120 H30987 Protokoll 2015/16:87 Onsdagen den 6 april 2015/16 87 2016-04-06 00:00:00 Näringspolitik ärendedebatt 010043d8-fd3e-f111-bf21-6805cafeabf9 72 Helena Lindahl (C) C <p>Herr talman! Till att börja med yrkar jag bifall till reservationerna 3 och 6. </p><p>Herr talman! Sverige står nu inför flera stora utmaningar. En av de största utmaningarna är att skapa fler jobb. Vi ser stora flyktingströmmar. Även om vi erbjuder en fristad i vårt land för väldigt många kan vi inte ducka för att utanförskapet ökar.</p><p>Utanförskapet i Sverige är en annan av de stora utmaningar som vi har framför oss. Många människor har i dag inget jobb att gå till. Klyftan mellan stad och land växer. </p><p>För att ta till vara all kompetens som finns i vårt land behöver vi även det som brukar kallas för enklare jobb. Alla människor som kommer till vårt land är ju inte högutbildade, men de har ändå väldigt mycket att bidra med bara de får möjligheten. Sverige är ett av de länder inom EU som har lägst andel enkla jobb. Det beror på att vi under lång tid har effektiviserat många verksamheter och jobb. Dessutom ställs det högre krav på utbildning i dag.</p><p>Herr talman! Trots detta halveras nu RUT-avdraget samtidigt som ROT-avdraget sänks. Det är arbeten som har gjort att andelen svarta jobb minskat och som gett upphov till en mängd nya företag. Dessa företag har de facto anställt många människor som tidigare har stått långt ifrån arbetsmarknaden. Även om regeringen nu har gått med på att utvidga RUT-avdraget till att omfatta flera områden finns det i dag inte möjlighet att göra samma avdrag som tidigare. Om regeringen vore klok skulle man koppla loss Vänsterpartiets grepp om frågan och inse att hela samhället skulle tjäna på ett större avdrag.</p><p>Arbetslösheten bland invandrare ligger i dag på över 15 procent. Det är tre gånger så mycket som för inrikes födda. Den klyftan är störst i hela EU. Ett sätt att komma i arbete är att driva eget. Men det är väldigt krångligt att starta företag i Sverige. Det är inte enkelt ens för den som är uppväxt i vårt land. Dessutom har Sverige ovanligt många krångliga regler jämfört med andra länder. Därför har Centerpartiet nyligen föreslagit en ny företagsform för mindre företag som vi kallar för ingångsföretag.</p><p>Förslaget gäller företag med upp till 250 000 i omsättning. Företagaren tar betalt i mobilen, och vid betalningen dras en schablonskatt på 25 procent av omsättningen som skickas direkt till Skatteverket. Resten får företagaren behålla. Enklare än så här blir det inte.</p><p>Med ingångsföretag skulle betydligt fler invandrare ta steget att starta eget, inte minst på grund av enkelheten. Det kräver ingen kunskap om svensk byråkrati eller skattelagstiftning. Ingen moms behöver bokföras, inga egenavgifter betalas och ingen preliminärskatt beräknas. Det enda som ingångsföretagaren behöver hålla koll på är sin försäljning.</p><p>Ingångsföretagen lämpar sig väl för nyanlända, men förslaget är inte avgränsat till en viss grupp. Ingångsföretag ska kunna startas av alla, oavsett bakgrund. En idé och en mobiltelefon – sedan kan man sätta igång med att laga datorer, måla hus, klippa gräset, beskära äppelträd eller renovera cyklar. Vem man än är, vad man än har för idé, är det här ett oerhört enkelt och billigt sätt att starta och driva företag utan krångel och stora krav på förkunskap.</p><p>Herr talman! För att skapa fler arbeten behöver vi även lätta på kostnaderna för att anställa. Vi vet att många företagare tvekar när man de ska anställa den första personen. Man behöver veta om man har råd att anställa en person. Har jag täckning för ytterligare en person under hela året? Det går ju upp och ned. Vissa säsonger är kanske mer givande än andra. För att uppmuntra företag att ta steget att anställa en första person har Centerpartiet föreslagit att man slipper arbetsgivaravgifterna under de två första åren för den som anställs först.</p><p>Konkurrenskraften för svenska företag är en annan stor utmaning, inte minst med tanke på att vänsterregeringen nu har höjt kostnaderna radikalt för företagen att anställa både unga och även äldre över 65 år. Ni höjer skatterna med drygt 27 miljarder och förväntar er att företagen ska blomstra. Samtidigt höjer näringsminister Mikael Damberg exportsatsningen till skyarna med i sammanhanget 300 modesta miljoner per år under mandatperioden ut. Satsningen är välkommen, men om inte företagen har goda villkor på hemmaplan hur ska de då kunna exportera och stå sig väl i internationell konkurrens?</p><p>Herr talman! En annan utmaning för våra företag och för konkurrenskraften är transporterna. Höjd bensin- och dieselskatt påverkar främst de människor och företag som verkar i områden där avstånden är långa. Det fungerar inte att bara höja kostnaderna på transporter utan att i samma veva införa någon typ av grön skatteväxling.</p><p>Vidare har regeringen tillsatt en utredning om kilometerskatt vilken, om den skulle gå igenom, skulle bidra till att ytterligare fördyra transporterna, inte minst på landsbygden.</p><p>Sedan måste en större påse pengar satsas på att bygga ut järnvägen för godstransporter. Jag skulle nog till och med kunna drista mig till att säga att den typen av infrastruktursatsningar har under många år fått stå tillbaka för satsningar på persontrafik. Det ena ska naturligtvis inte utesluta det andra, men det kan inte vara rimligt att en satsning på snabbjärnväg i södra Sverige, som dessutom verkar bli bara dyrare och dyrare, ska få tränga undan många andra viktiga satsningar i resten av Sverige.</p><p>Häromdagen kom det en rapport från bland annat Handelskammaren i Mälardalen, Almega, teknikföretagen, Göteborgs hamn och näringslivets transportråd som belyste just detta med vikten av godstransporter. Här säger man bland annat att investeringar måste göras i hela vårt avlånga land så att transporterna flyter väl från norr till söder. Jag hoppas att regeringen tar denna rapport till sig.</p><p>Herr talman! Ytterligare ett problem är regelkrånglet, inte minst med alla nya förordningar som kommer via EU. Tyvärr verkar det nästan som att vi i Sverige har något slags förkärlek att krångla till dessa regler ännu mer i den svenska versionen. Ofta blir förslagen än mer omfattande när vi som lagstiftare manglat klart dessa, trots att EU inte alltid kräver det. </p><p>Ett sådant färskt exempel är att EU vill införa hållbarhetsfrågor i årsredovisningar för företag med mer än 500 anställda. Regeringen tyckte att detta även skulle omfatta de riktigt små företagen men efter kritik drog man tillbaka förslaget, modifierade det och återkom med ett förslag som skulle gälla alla företag med fler än 250 anställda. </p><p>Hållbarhet är viktigt, men det är också svensk konkurrenskraft. Tilläggas ska att Tyskland, som vi ofta brukar jämföra oss med, antog EU-förslaget rakt av. Kanske borde vi göra detsamma? Sanningen är ju den att det är de sammanlagda beskattningarna, reglerna och kostnaderna som påverkar konkurrenskraften. Det är lätt att fatta beslut på ett område och inte tycka att det är så farligt, men det är summan av kardemumman som företagarna har att förhålla sig till.</p><p>(Applåder)</p> 084624777218 H301NU15 N 2026-04-23 12:19:31 686579 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H30987/#anf72