<anforande>
<dok_hangar_id>4445832</dok_hangar_id>
<dok_id>H30970</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2015/16:70 Torsdagen den 25 februari</dok_titel>
<dok_rm>2015/16</dok_rm>
<dok_nummer>70</dok_nummer>
<dok_datum>2016-02-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Utvidgad miljöbrottsbestämmelse m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>5c5efe7a-ff3e-f111-bf21-6805cafeabf9</anforande_id>
<anforande_nummer>175</anforande_nummer>
<talare>Lars Tysklind (L)</talare>
<parti>L</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet förutom punkt 6 som handlar om buller. Där yrkar vi i stället bifall till reservation 4.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;När det gäller de ändringar som föreslås i miljöbalken som bygger på regeringens proposition och där man ska förtydliga vad som gäller hantering av avfall är det inte så mycket mer att säga om det. Det är bra att man gör förtydligandet att all hantering som är felaktig och som kan medföra risker för människors hälsa, djur och växter är straffbar. Då uppfyller Sverige även av allt att döma kravet i miljöbrottsdirektivet, och det är också bra.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! När det gäller motionerna som behandlas i betänkandet handlar de om lite olika ämnen. Det spretar en del. Jag kommer endast att ta upp diskussionen kring buller, där Liberalerna har ett motionsyrkande som vi reserverar oss till förmån för.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Just detta yrkande ska egentligen sättas in i ett större sammanhang, för det ingår i en samlad motion från Liberalerna om folkhälsofrågor. I samma motion finns yrkanden som berör smittsamma sjukdomar, sprutbytessystem, tobaksbruk, cannabis, spelberoende och även införandet av ett tolfte folkhälsomål när det gäller äldre. Det är alltså i detta sammanhang detta yrkande är lagt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Vidare kan man konstatera att buller per definition är negativt ur hälsosynpunkt, annars heter det någonting annat än buller. Världshälsoorganisationen har konstaterat att buller är det allvarligaste miljöproblemet näst luftföroreningar. De hälsoeffekter som människor kan råka ut för är främst hjärt- och kärlsjukdomar och stroke.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det kan vara intressant att i det sammanhanget titta på lite statistik kopplat till buller, om vi nu tar vägtrafik som exempel. Man kan läsa på Trafikverkets hemsida att minst 300 för tidiga dödsfall per år inträffar på grund av buller från vägtrafiken. Det kan jämföras med dem som direkt dödas i trafiken. Där har vi en nollvision och tydliga mål. År 2015 handlade det om 260 personer, och det är naturligtvis 260 för många. Men man kan ändå sätta dessa siffror i relation till varandra.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Man kan även konstatera att det för lokalt genererade avgaser och dubbdäcksanvändning handlar om 1 300 respektive 200 för tidiga dödsfall i Sverige. Det är ansenliga siffror.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Naturvårdsverket har sedan ett antal år tillbaka ett särskilt ansvar för att samordna olika myndigheters arbete avseende omgivningsbuller, och det ansvaret är naturligtvis väldigt viktigt. Det handlar om väldigt många myndigheter som har buller i sin instruktion. Det är en lista med, tror jag, 13 statliga myndigheter och dessutom SKL som ingår i den samordning som Naturvårdsverket jobbar med.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det handlar om att man ska få en enhetligare tillämpning och vägledning för att öka förståelsen för varandras uppdrag och vad varje myndighet har för funktion i arbetet när det gäller buller. Det har varit ett problem, speciellt vid bostadsbyggande, att det har spretat väldigt mycket och att Boverket, Trafikverket och Naturvårdsverket har haft olika uppfattningar om vad buller är. Den saken har de facto börjat bli bättre efter de beslut som togs under alliansregeringens tid.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;När det gäller buller handlar det också mycket om hur man utformar samhällsplaneringen. Det handlar om planer, byggnaders läge och utformning, trafikplanering, vägbeläggningar och så vidare, och man måste jobba med alla dessa faktorer.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Forskningen visar också att det inte är så enkelt som att bara tala om decibeltal. Väldigt ofta när det gäller riktlinjer, rekommendationer och regler talar man om rena decibeltal, men människan uppfattar ljud på väldigt olika sätt. I vissa sammanhang kan ett väldigt lågt decibeltal från till exempel trafikbuller vara väldigt störande. Även om det är en måttlig decibelnivå kan man till exempel drabbas av sömnrubbningar, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar och så vidare.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Slutsatsen av det som vi liberaler lyfter fram i vår motion och som vi reserverar oss för är att i det här samordningsansvaret som Naturvårdsverket har anser vi att vi måste lägga tryck på att man verkligen går ut och informerar om den kunskap som finns och även tar fram den forskning som finns kring bullers påverkan på människors hälsa och att detta i sin tur naturligtvis inverkar på hur vi planerar och utformar våra bostäder, lokaler och en infrastruktur som begränsar exponeringen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I grunden kan man alltså inte ha ett resonemang om att man får tåla lite buller, för det resonemanget stämmer inte med forskningen. Buller är som sagt per definition en hälsorisk, annars är det ett ljud i största allmänhet och inte buller.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag yrkar bifall till reservation 4.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0535526562910</intressent_id>
<rel_dok_id>H301MJU8</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2026-04-23 12:31:18</systemdatum>
<systemnyckel>687013</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H30970/#anf175</protokoll_url_www>
</anforande>
