<anforande>
<dok_hangar_id>4423095</dok_hangar_id>
<dok_id>H30947</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2015/16:47 Onsdagen den 16 december</dok_titel>
<dok_rm>2015/16</dok_rm>
<dok_nummer>47</dok_nummer>
<dok_datum>2015-12-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Skatt, tull och exekution</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>8642a348-063f-f111-bf21-6805cafeabf9</anforande_id>
<anforande_nummer>91</anforande_nummer>
<talare>Per Åsling (C)</talare>
<parti>C</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr talman! Vi har nu att behandla utgiftsområde 3 om anslagen till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Ett fungerande skattesystem och ett fungerande betalningssystem är grunden för att vår ekonomi ska fungera. Våra tre fiskala myndigheter har viktiga uppdrag att säkerställa detta.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;De beslut vi fattar i skatteutskottet har till stor del en internationell koppling. Det kan handla om att anpassa svensk skattelagstiftning till EU och om automatiskt utbyte mellan nationer. Detta och alla andra beslut ska sedan implementeras av de tre myndigheter vars anslag vi ska fatta beslut om senare under dagen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag vill inledningsvis klargöra att arbetet i skatteutskottet alltmer har en internationell koppling. Det är viktigt i och med den ökade rörligheten av människor, varor, företag och kapital som såväl EU som globaliseringen av ekonomin har inneburit och som ställer fler krav på vårt och myndigheternas arbete.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Skatter har ett antal mål. Skatter genereras till vår offentliga sektor för att finansiera såväl välfärd som investeringar. Skatter genereras av fördelningspolitiska skäl, miljöskäl och andra konsumtionsstyrande skäl.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det är eftersträvansvärt att de är enkla och att det finns en förutsebarhet och en rättssäkerhet i skatteuttaget. I grunden handlar det om en viktig målsättning för oss som lagstiftare att det finns en legitimitet bakom skatteuttaget.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Allt färre säger sig känna någon som arbetar svart. Även antalet personer som känner någon som anlitat svart arbetskraft har, enligt Sifoundersökningar, minskat. Det är ett glädjande resultat.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Med fler jobb, fler skattebetalare och tydliga tecken på en krympande svart ekonomi finns det också mer resurser till välfärden. Det är en kombination av Skatteverkets interna utvecklingsarbete, ny lagstiftning och reformer som stärker skatteuppbörden. Det handlar bland annat om beslut som riksdagen fattat om ökade kontrollmöjligheter för Skatteverket. Också RUT- och ROT-avdragen har bidragit till att förändra attityden till skattefusk och svartarbete.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Höstens migrationsöverenskommelse innehåller ett utökat RUT-avdrag när det gäller nya tjänster. Men tyvärr vidhåller regeringen det sänkta taket, vilket innebär en halvering till 25 000 kronor per person och år. Det innebär även ett bantat ROT-avdrag. Det är givetvis bekymmersamt. Både Ekobrottsmyndigheten och Ekonomistyrningsverket varnar för att svartjobben kommer att öka. Jag vet att det finns ideologiska skillnader när det gäller synen på ROT och RUT. Men ingen av oss vill ha mer svartarbete. Utvecklingen av svartarbete måste följas noggrant.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;EU och den globaliserade ekonomin har medfört ökad rörlighet för människor, varor, företag och kapital. Därför blir enkla och förutsägbara regler, som verktyg för att säkerställa den konkurrensneutrala handeln, allt viktigare.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Tullverket har bland annat som uppgift att förenkla den legala handeln och förhindra den illegala genom att erbjuda smidiga tullrutiner för utrikeshandel, enkel gränspassage för resande och ett effektivt gränsskydd. I ett Europa som i dag diskuterar mer kontroller mellan medlemsländer måste vi stanna upp och se vilka effekter detta får för handel och rörlighet för medborgare. De positiva effekterna som vår öppenhet har gett oss får inte backas tillbaka.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Det finns en samsyn över blockgränsen i fråga om att vi behöver stärka arbetet med att upprätthålla en god betalningsvilja i samhället och att hjälpa till att förhindra att skulder behöver drivas in. Kronofogdemyndigheten har arbetat och arbetar metodiskt med detta. Den strategi mot överskuldsättning som den sittande regeringen nyligen gått fram med fullföljer det arbete som alliansregeringen genomförde för att minska överskuldsättningen. Det är mycket angeläget.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Avslutningsvis vill jag återknyta till legitimiteten i skatteuttaget. En viktig förutsättning är att våra myndigheter finns närvarande i hela landet. Det gäller särskilt de myndigheter som de allra flesta av oss kommer i kontakt med.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Frågan om statens närvaro är helt central för det samhälle vi vill bygga, för statsförvaltningens egen effektivitet och för växande företag. Kreativa människor ska se staten som ett stöd och inte som en begränsande kraft utan förankring i verkligheten.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0679228585116</intressent_id>
<rel_dok_id>H301SkU1</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2026-04-23 13:19:56</systemdatum>
<systemnyckel>687451</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H30947/#anf91</protokoll_url_www>
</anforande>
