<anforande>
<dok_hangar_id>4404745</dok_hangar_id>
<dok_id>H30930</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2015/16:30 Torsdagen den 19 november</dok_titel>
<dok_rm>2015/16</dok_rm>
<dok_nummer>30</dok_nummer>
<dok_datum>2015-11-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1 </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>353eb7e7-053f-f111-bf21-6805cafeabf9</anforande_id>
<anforande_nummer>23</anforande_nummer>
<talare>Gunilla Svantorp (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr talman! Låt mig börja med att säga att vi har en bra skola. Vi har en bra skola med många engagerade vuxna som i sina olika yrkesroller bidrar till lärande och kunskaper. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi har dock även utmaningar. Den senaste PISA-undersökningen, från 2012, visar att resultaten i den svenska skolan fortsätter att sjunka i bland annat matematik och läsförståelse. För första gången någonsin ligger Sverige nu under OECD-genomsnittet på dessa områden. Dessutom är det allt fler som inte når behörighet till gymnasiets nationella program. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Propositionen innehåller ett förslag till ändring i skollagen. Förslaget innebär att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmännen att använda bedömningsstöd i årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Precis som beskrivs i propositionen är syftet att förbättra förutsättningarna för att tidigt identifiera elever som riskerar att inte nå de delar av kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk som avser läs- och skrivutveckling eller kunskapskravet i matematik samt elever som behöver extra utmaningar för att nå så långt som möjligt, så att relevanta stödinsatser sätts in när så behövs.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Skollagen säger att det ska tas hänsyn till barns och elevers olika behov och att barn och elever ska ges den ledning och den stimulans de behöver för att lära sig och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. För att lyckas med detta ska kommunerna fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det finns redan i dag en kedja av verktyg för att följa upp och utvärdera det lärande och kunskapsinhämtande som sker i skolan. Om man befarar att någon elev inte kommer att uppnå de kunskapskrav som ställs ska eleven ges stöd, och om det inte hjälper ska åtgärdsprogram upprättas. Det är viktigt att stöd ges på det sätt och i den omfattning som krävs för att eleven ska ha möjlighet att nå de lägsta kunskapskrav som ställs. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Trots denna kedja av verktyg finns det skillnader mellan skolor och mellan elever i möjligheten att nå de uppställda kunskapsmålen. Därför är nationella bedömningsstöd redan i årskurs 1 så viktiga. De ger nämligen ökade förutsättningar för att stödåtgärder sätts in i tidiga år, så att eleverna inte riskerar att inte nå kunskapsmålen i senare årskurser. Stöden kan också bidra till att identifiera de elever som behöver extra utmaningar för att nå så långt som möjligt. Slutligen är de viktiga därför att bedömningarna görs utifrån ett nationellt och enhetligt bedömningsunderlag, något som bidrar till en likvärdighet i lärarnas bedömningar och även i det kollegiala arbetet mellan lärare.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Avslutningsvis, herr talman, vill jag säga att det är vår skyldighet att sätta in alla de åtgärder som behövs för att ge alla barn och unga möjlighet att lyckas i skolan och ta sig vidare i livet. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0801311569314</intressent_id>
<rel_dok_id>H301UbU4</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2026-04-23 13:17:15</systemdatum>
<systemnyckel>687296</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H30930/#anf23</protokoll_url_www>
</anforande>
