4404337 H30929 Protokoll 2015/16:29 Onsdagen den 18 november 2015/16 29 2015-11-18 00:00:00 Statliga företag ärendedebatt aab5a076-cb98-e511-942b-00262d0d7125 103 BENGT ELIASSON (FP) FP <p>Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 3 under punkt 5.</p><p>Det är en spännande debatt. Tonfallet är vänligt, som någon sa tidigare, samtidigt som det går att utläsa stora ideologiska skillnader.</p><p>Herr talman! I en marknadsekonomi stiftar staten lagar, beslutar om skatter och sysslar med myndighetsutövningen. Det torde vi alla vara överens om. Staten har till uppgift att ange de ramar och regler som ska gälla för näringsliv och företag. Det tveksamma är det vi debatterar i dag: att äga och driva företag i samma andetag. Om staten också är en ledande aktör på marknaden blandas de två rollerna lätt samman, vilket kan leda till skeva konkurrensförhållanden och märkliga förändringar av marknader.</p><p>Staten är en betydande företagsägare i Sverige, vilket vi har hört flera tala om. I den statliga bolagsportföljen finns 49 hel- och delägda bolag, varav två är börsnoterade. Dessutom förvaltas två verksamhetsstiftelser och ett EU-bolag. Tillsammans sysselsätter bolagen ungefär 163 000 människor, vilket gör dem till betydande arbetsgivare.</p><p>Det är som reservation 3 stipulerar. Det är ett faktum att staten är en stor företagsägare och så kommer att förbli under lång tid. Det ställer i sin tur höga krav på tydliga principer och långsiktighet i dessa principer.</p><p>Vad innebär detta? Jo, en ansvarsfull bolagsstyrning från statens sida innebär att ägardirektiv ligger fast. Det ska vara långsiktiga spelregler för statliga företag som faktiskt gäller. Det långsiktiga värdet för ett gemensamt ägande är större än värdet av att enbart äga företag.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag</p><p>Av just detta skäl lät alliansregeringen sälja hela eller delar av Vin & Sprit, Telia Sonera, OMX, Nordea, fastighetsbolaget Vasakronan och annat. Intäkterna användes till att minska statsskulden, precis som man ska använda denna typ av intäkter till.</p><p>Från liberalt håll anser vi att staten borde sälja sin andel i flygbolaget SAS när marknaden så tillåter. </p><p>Helstatliga Vattenfall har gått alltmer mot att agera som en kommersiell aktör på den internationella och framför allt europeiska marknaden. Vi menar att Vattenfalls verksamhet utanför Norden bör säljas.</p><p>Dessa verksamheter uppfyller inte mervärdes- eller samhällsnyttokriteriet.</p><p>Att använda viktiga statliga bolag med högt mervärde som rena kassakor är tveksamt. Vilka mervärden blir i och med ett sådant agerande lidande? Vad kommer till exempel SJ AB att inte kunna uppfylla i sin leverans till svenska folket när man plockar ut så mycket i vinst?</p><p>En annan fråga som har varit uppe är den om SJ:s samhällsuppdrag. Elisabet Knutsson sa i dagens debatt att regeringen arbetar på ett utökat samhällsuppdrag för SJ. Men när infrastrukturministern och jag hade en kort debatt i frågestunden för någon vecka sedan uppgav hon att det inte alls pågår något sådant arbete och att samhällsuppdraget ligger kvar - snarare tvärtom alltså. Då blir den givna frågan: Vad är det som gäller egentligen?</p><p>En definition av vad Folkpartiet vill är ganska enkel. Om en minskning av det statliga ägandet leder till en bättre fungerande marknad och en mer effektiv samhällsservice bör staten minska eller avveckla sitt ägande. Det gäller till exempel bolagen SBAB och Telia Sonera. Försäljningsintäkterna ska givetvis användas till att minska statsskulden. Det någon annan kan göra bättre än staten ska någon annan göra, helt enkelt.</p><p>För vår del är det inte aktuellt att diskutera försäljning av LKAB, Apoteket eller Vattenfalls nordiska verksamhet. Detaljmonopolet för alkohol behöver värnas, och Systembolaget ska naturligtvis ägas av oss alla. I de fallen överskuggar det långsiktiga värdet av ett gemensamt ägande de andra marknadsfördelarna. Som i en stor del av politiken måste dessa två värderingar hela tiden vägas mot varandra. Det är vad vi försöker göra i vår politik.</p><p>Herr talman! Låt mig exemplifiera ett ganska teoretiskt och ideologiskt resonemang om verklighetens händelser. Det statliga energibolaget Vattenfall skrev för inte så länge sedan ned värdet på sina tillgångar med ytterligare 36 miljarder kronor. För att få lite balans kan denna summa jämföras med att hela flygbolaget SAS börsvärderas till ungefär 5 miljarder.</p><p>De senaste nedskrivningarna gäller kärnkraftsverksamheten vid Ringhals i mitt hemlän Halland och kolkraftsverksamheten i Tyskland. I båda fallen sägs det att det är den affärsmässiga bedömningen och en kombination av bristande lönsamhet, sämre marginaler och ökade risker som ligger bakom. Självfallet kan man tveka inför den förklaringen i det rådande virrvarr av politiska styrsignaler som har haglat under förra hösten och våren. Ökade skatter och tveksamma politiska beslut gör inte marknaden enklare.</p><p>Vattenfalls något kolsvarta läge uppstod inte över en natt. Det finns en lång rad av misstag, oberoende av färgen på den regering som har företrätt ägaren, det vill säga oss alla. Totalt har nedskrivningen av värdet på Vattenfalls tillgångar uppgått till 120 miljarder under de senaste åren. Det är ganska obegripliga summor för ett enda bolag.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag</p><p>Och var landar räkningen? Jo, hos oss skattebetalare. Energijättens stålbad är ett sorgligt exempel på det grundläggande problemet med helstatliga bolag som har en otydlig eller splittrad ägarstyrning där det saknas inflytelserika aktieägare som bevakar sina intressen. Samtliga delar är grundade utanför Norden, där inget gemensamt värdeskapande sker som föranleder svenskt statligt ägande.</p><p>Avslutningsvis, herr talman, ska de statliga bolagens verksamhet vara föregångare i ett hållbart företagande genom ett långsiktigt och ansvarsfullt ställningstagande till mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö, antikorruption, affärsetik, jämställdhet och mångfald.</p><p>Styrelse och företagsledning ska ta ett tydligt ansvar för hållbarhetsutmaningarna och arbeta för långsiktiga, utmanande och uppföljningsbara hållbarhetsmål som först och främst ska vara inriktade på ett ständigt bibehållet eller ökat mervärde för Sverige i ägandet, det vill säga samhällsnytta.</p><p>Under alliansregeringens tid integrerades hållbart företagande på ett framgångsrikt sätt i ägarstyrningen i större utsträckning än tidigare. Förhoppningsvis fortsätter regeringen detta viktiga arbete framöver.</p> H301NU4 N 2015-12-02 09:06:30 374179 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H30929/#anf103