<anforande>
<dok_hangar_id>4495779</dok_hangar_id>
<dok_id>H309123</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2015/16:123 Måndagen den 20 juni</dok_titel>
<dok_rm>2015/16</dok_rm>
<dok_nummer>123</dok_nummer>
<dok_datum>2016-06-20 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Klimat- och energimålen - Kontrollstation 2015 m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>fe1deae6-b16a-e611-9441-00262d0d0c40</anforande_id>
<anforande_nummer>117</anforande_nummer>
<talare>Martin Kinnunen (SD)</talare>
<parti>SD</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr talman! Vi ska i dag debattera klimatpolitik. Jag vill inleda med att yrka bifall till reservationerna 1 och 14. Något som slår mig är den tvärsäkerhet med vilken många av dagens debattörer målar upp ett domedagsscenario om vår tids stora hot. Jag brukar konstatera att det finns många hot i vår värld: krig, islamistisk terror, massarbetslöshet, en välfärd som går på knäna och naturligtvis också ett klimathot.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;När det gäller klimathotet existerar dock en märklig tvärsäkerhet. Jag kan konstatera att vi alltid haft ett föränderligt klimat på den här planeten. På 1970-talet var man rädd för nedkylning, och från och med 1980-talet talades det mer om ozonlagret och den globala uppvärmningen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vad är det egentligen som styr klimatet? Vad är det som avgör den globala medeltemperaturen och vädret på tusentals och åter tusentals platser på jorden? Det är förstås solens inkommande strålar. De förändras ibland - solen har sina cykler. Det är atmosfärens sammansättning, oceanernas oscillationer, eller är det en kaotisk process som vi inte riktigt kan förutse? Svaret är förmodligen att det är allt detta. Vi bör därför kanske vara lite ödmjuka inför frågans komplexitet. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Därmed är inte sagt att människan inte påverkar klimatet. Frågan är dock hur mycket och hur känsligt klimatet är för utsläpp av koldioxid. Hur svarar oceaner och atmosfären på de störningar människan utsätter systemet för? Frågan är också vad vi egentligen vet och varför de modeller man tagit fram så ofta slår fel. Varför växer isarna nu till sig när man tidigare trodde att de skulle vara borta vid det här laget? Varför fick vi en uppvärmningspaus med mera?&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Styr Sveriges riksdag klimatet? Ja, man får ibland den känslan när man lyssnar på en del ledamöter, från Moderaterna till Miljöpartiet. Svensk klimatpolitik har ungefär samma utgångspunkt som Donald Trumps valkampanj: Den bygger på känslor.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Man målar upp ett domedagsscenario, man sätter upp mål och sedan börjar man tävla om vem som kan komma på den högsta siffran. Skulle man sedan nå målet kommer det i alla fall inte att innebära någon skillnad. Även om vi tar död på vår industri och vår transportsektor kommer utsläppen av koldioxidgaser i världen inte att minska med mer än någon promille. Trots detta försöker de övriga partierna att applicera en bild av att vi genom högt ställda mål för utsläppsminskningar, som går betydligt längre än övriga världen, till och med längst i hela världen, ska göra skillnad för klimatet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Det är lätt att visa att utsläppsminskningar i Sverige inte spelar någon roll ur ett globalt perspektiv. Däremot kan vi åsamka Sverige och vår befolkning stor skada genom att föra en dumdristig klimatpolitik.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;På kort tid har de två av de tyngsta instanserna för samhällsekonomiska bedömningar totalt dömt ut den svenska klimatpolitiken. Man har redan dömt ut Miljömålsberedningen. Kritiken är närmast identisk med den som mitt parti fört fram i den här kammaren de senaste åren.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I Konjunkturinstitutets remissyttrande till Miljömålsberedningen, där åtminstone tidigare samtliga partier förutom Sverigedemokraterna ingick, kan man läsa att en samhällsekonomisk analys av målen saknas - ja, det finns en, men den är fullständigt undermålig - och att det inte finns något som säger att ambitiösa satsningar skapar nya jobb. En del jobb försvinner och ersätts av andra. Konjunkturinstitutet kritiserar också de sektorsvisa målen, exempelvis en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Om målet är att minska utsläppen av koldioxid är enskilda sektorsvisa mål som minskar flexibiliteten kontraproduktiva.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Sedan kom nästa sågning, denna gång från Finanspolitiska rådet, som konstaterar att svensk klimatpolitik är dyr och ineffektiv. Enligt de förslag som aviserats kommer att bli ännu dyrare till ingen eller mycket liten nytta. Även Finanspolitiska rådet avvisar mål om koldioxidfri fordonsflotta och önskar att fokus ska ligger på hur man minskar utsläppen globalt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Här sätter man fokus på grundproblematiken med svensk klimatpolitik. I något slags iver att få känna sig goda och duktiga har såväl de rödgröna som Alliansen gjort det till en hörnsten i svensk klimatpolitik att Sverige ska gå före. Genom att anta den restriktivaste och kostsammaste politiken i hela världen vill man påverka andra att göra likadant. Tyvärr finns inga som helst belägg för att detta fungerar. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Själva står vi för ungefär 1 promille av utsläppen. Tillsammans med EU står vi för en tiondel. Om 15 år kanske EU:s siffra handlar om 5 procent. Vi kan därför konstatera att både vår och övriga EU:s klimatpolitik har varit fullständigt misslyckad, eftersom utsläppen har ökat mycket kraftigt under denna tidsperiod. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fokus fortsätter att ligga på något slags tävling i att vara god och åsamka företag och befolkning högre kostnader. Samtidigt brottas vårt land och hela EU med låg tillväxt och hög arbetslöshet. Är det verkligen någon som tror att alla andra vill ta efter detta framgångsrecept? Jag tror inte det. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vad vi däremot riskerar att göra är att bidra till att andra länder faktiskt släpper ut mer genom så kallat koldioxidläckage. Höga koldioxidskatter i Sverige skapar incitament för företag att flytta sin produktion till andra länder, där krav och skatter är så låga att incitamenten att minska utsläppen kraftigt minskar.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I rapporten &lt;em&gt;Klimatpolitik och ledarskap&lt;/em&gt;, som under den förra mandatperioden togs fram inom ramen för Expertgruppen för miljöstudier, klargörs också att höga koldioxidskatter leder fram till ökade utsläpp i andra länder.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Sverige skulle vara betjänt av en mer förnuftig, pragmatisk klimatpolitik där fokus ligger på att minska utsläppen där det gör nytta ur ett globalt perspektiv snarare än stirra sig blind på en av västvärldens minsta utsläppare för att få känna sig lite extra duktig.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Klimatpolitiken måste ha ett globalt perspektiv där man, precis som Finanspolitiska rådet gör, riktar fokus mot att minska användandet av kol globalt framför att flytta konsumtionen av bensin och diesel till andra länder. Detta gör man på bästa sätt genom att främja forskning och teknisk utveckling och inte genom ännu fler regleringar, fler sektorsvisa mål och högre procentsiffror eller för den delen genom att skatta ihjäl svensk landsbygd.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi ska sträva efter en politik som begränsar utsläppen av koldioxid. Det är vi överens om. Sedan kan man fråga sig i vilken utsträckning det begränsar temperaturökningar. Det vet vi inte i dag. Eventuellt gör det det.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi har också oljeberoendet. Det får också geopolitiska konsekvenser. Med detta sagt måste vi förstå att den svenska oljekonsumtionen är en rännil i ett globalt perspektiv. Vi påverkar på marginalen. Vi måste också förstå att den globala oljekonsumtionen inte kommer att upphöra bara för att vi i Sverige gör det dyrare att konsumera bensin. Den konsumtionen kommer att fortsätta tills det finns alternativ som inte är betydligt dyrare.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det är positivt att Sveriges elproduktion är i det närmaste koldioxidneutral. Detta, bland annat, gör Sveriges nettobidrag till ökade koldioxid-halter i atmosfären mycket blygsamt. Vi vill gärna bevara och utveckla kärnkraften. Det öppnar också upp för en elektrifiering av delar av transportsektorn inom ett antal år när tekniken gör detta mer kostnadseffektivt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det beklagligt att se att S, MP, C, KD och M vill fortsätta sabotera den svenska energimarknaden genom en utökning av elcertifikatssystemet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Låt mig lägga fram ett förslag på hur detta kan utvecklas ytterligare. Låt oss satsa på vår svenska skog! Låt oss lagra ännu mer kol i svenskt trä! Det fungerar bevisligen. Då kommer skog att avverkas - precis. Men man kan binda kolet långsiktigt genom att bygga hus och andra konstruktioner av trä. Tänk att vi till exempel exporterar trähus till Storbritannien, som har många dåligt isolerade tegelhus. Med svenska trähus binder vi kol, och britternas behov av fossila bränslen för uppvärmning reduceras.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det kommer inte att ge oss några poäng i Naturvårdsverkets statistik, men det gör nytta på riktigt. Och det skapar arbetstillfällen och exportintäkter.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Sverigedemokraterna står för en politik där Sverige lever upp till sina internationella åtaganden vad gäller utsläpp av växthusgaser. Som konservativt och ansvarstagande parti vill vi att Sverige ska dra sitt strå till stacken. Vi motsätter oss däremot ineffektiva åtgärder som slår mot svensk ekonomi utan att göra någon nytta.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0294138886823</intressent_id>
<rel_dok_id>H301MJU20</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2016-08-25 12:52:14</systemdatum>
<systemnyckel>397412</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H309123/#anf117</protokoll_url_www>
</anforande>
