4493524 H309120 Protokoll 2015/16:120 Onsdagen den 15 juni 2015/16 120 2016-06-15 00:00:00 Sjöfartsfrågor ärendedebatt d46bbe19-b16a-e611-9441-00262d0d0c40 243 Karin Svensson Smith (MP) MP <p>Herr talman! I dag behandlar vi ett sjöfartsbetänkande. Jag yrkar bifall till utskottets förslag, och jag är väldigt nöjd med att vi har enats om att kräva ett sanktionssystem. Det ska inte löna sig att bryta mot miljöregler, och då måste man se till att reglerna efterlevs och att det finns straff för dem som inte sköter sig.</p><p>Jag har varit med länge i riksdagen. Jag har upplevt utvecklingen där vi såg till att Östersjön fick stämpeln som särskilt föroreningskänsligt vatten. Därmed fick man rätt från IMO att ställa högre krav. Därför ska vi verkligen se till att vakta Östersjön. Den är en väldigt stor tillgång som vi inte kan vara utan.</p><p>Jag noterar också att sjöfarten är mer i ropet än vad jag tror att den har varit någon gång sedan jag kom in i riksdagen 1998. Jag ska delta i Alme-dalsveckan i sommar. Jag tror att det är 20:e gången, så jag får väl betraktas som en senior i sammanhanget. Jag har aldrig sett så stor andel sjöfartsseminarier inom trafikområdet.</p><p>Det är nog ett tidens tecken att fler och fler har upptäckt vilka fördelar som sjöfarten har. Till att börja med är den energisnål. Det finns inget annat transportslag där det är så lite friktion mellan fordonet och underlaget. Gummihjul mot asfalt kräver mycket energi för att fordonet ska kunna framföras, oavsett om det går på el eller någonting annat. Stålhjul mot räls är mycket effektivare. Det är därför som vi värnar om järnvägen. Men fartygsskrov mot vatten är helt överlägset när det gäller att transportera stora godsvolymer, och det är den stora fördelen.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor</p><p>Det finns också andra fördelar, inte minst kostnaden. Vi funderar nu på hur mycket som man ska anslå till infrastrukturinvesteringar för nästa planeringsperiod 2018-2029. Det är bara att konstatera att vattenvägen är oslagbar när det gäller såväl investering som underhåll. Därför är det bra om vi kan enas om att utnyttja sjöfarten bättre än vad vi gör i dag.</p><p>I fråga om olyckor är sjöfarten en klar vinnare jämfört med vägtransporterna. Arbetsvillkoren är också goda, och jag tror att det delvis beror på att det finns en så en så kraftfull fackförening, Seko, som har sett till att man inte har samma osjysta konkurrens som gäller till exempel vägtrafiken. Det ska vi värna om, för det finns många fler arbetstillfällen som sjöfarten skulle kunna skapa om vi satsar rätt.</p><p>Beträffande trängsel i systemet innebär lasten i varje lastbil som man i stället kan frakta med hjälp av sjöfart att man underlättar för både vägarna och tätorterna. Om vi kan föra över mer gods till sjön är det också en otroligt snabb omställare för att vi ska nå det mål som vi har enats om - en fossilfri fordonssektor.</p><p>Sedan tänkte jag prata lite grann om hoten mot sjöfarten. Vad är det som gör att man kanske inte kan utnyttja sjöfarten ordentligt? Jag delar den oro som vi uttrycker i betänkandet inför förslaget till nya farledsavgifter. Det är viktigt att man tillämpar rättvisa principer för de olika transportslagen. Det var länge sedan som riksdagen enades om principen om internalisering av externa effekter. Den uttrycks teoretiskt, men den betyder i praktiken att alla utgifter som transportslaget ger upphov till ska återspeglas i prissättningen.</p><p>Det har sagts att alla transportslag ska betala de kostnader som de ger upphov till. Det gör sjöfarten i ganska stor utsträckning via hamnavgifter och farledsavgifter. Järnvägen gör det via banavgifterna. Nu är det dags att den största konkurrenten till dem båda - lastbilstransporterna - gör likaledes.</p><p>Det är därför som den här regeringen har tillsatt en utredning om slitageavgifter för lastbilar. Fram till dess bör man nog tänka efter lite. Förslaget om nya farledsavgifter, som nu är ute på remiss, har enligt vad som har kommit till trafikutskottets kännedom en alldeles för hämmande effekt på utvecklingen av kustsjöfart. Jag tror nog att vi ska akta oss för att genomföra det förslaget.</p><p>Jag skulle vilja en se en mycket större miljödifferentiering så att de redare som har beställt nytt modernt tonnage, LNG-fartyg, får en större morot för att det ska löna sig att ta en högre kostnad för att det ska bli mindre miljöbelastning. Höjer man kostnaderna ordentligt för utsläpp av CO2, partiklar och kväve för dem som inte gör dessa investeringar kan man sänka kostnaderna desto mer för dem som tar ansvar för framtiden genom bra investeringar.</p><p>Man kan också reflektera om det inte vore rimligt att Transportstyrelsen och inte Sjöfartsverket själv bestämde vad som är motiverade farledsavgifter.</p><p>En annan sak som har lyfts fram vid flera tillfällen är lotstvånget. Vi har ny teknik nu, och jag tror att det är dags att det generella lotstvånget ersätts av att det ska krävas en säkerhetsmotiverad lots, till exempel när man färdas väster om Gotland, där det är väldigt känsligt för olyckor och annat.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor</p><p>För oss i utskottet, som har tagit del av modern teknik - antingen det handlar om Avatar eller moderna tonnage med nya framsynta styrsystem - känns det väldigt gammaldags att kräva lotsplikt av dessa fartyg.</p><p>Som tidigare nämnts fick vi vid vårt besök på Victoria Swedish ICT ta del av utvecklingen av Sea Traffic Management, STM. Det är roligt att Sverige är med och tar fram ny teknik som inte bara gynnar sjöfart i Sverige utan som förmodligen har en stor potential att effektivisera sjöfarten över hela världen. Att Sverige kan bidra till att minska och effektivisera fartygsrörelserna, att minska energiåtgången, att göra sjöfarten säkrare och att stävja olyckor är väldigt roligt. </p><p> Jag skulle också tycka att det vore intressant om man kunde tänka sig ett Stockholm med lite modernare tonnage än det man har nu. En huvudstad är ändå något slags framsida av ett land. Människor som kommer från andra länder tänker att det är här man satsar på det nya och moderna och vill visa nationens stoltheter. Men när man går ombord på färjan till Djurgården känns det inte direkt som att det är där man får se det nya och fräscha. De färjorna är mig veterligen från 1904 och borde ganska snart ersättas av någonting som till exempel kombinerar biogas och el och där rullstolar, barnvagnar och cyklar får plats. Vi behöver använda Stockholms inre vattenvägar både för godstransporter och för pendling av gods.</p><p>Hur ska vi nu kunna få det här att bli bättre? Jag tror att Vinnova behöver ha ett utpekat uppdrag att ordna med ett excellence center för sjöfart, så att vi stimulerar den utveckling som sker på högskolan och hittar ett bra sätt att kommersialisera och använda de nya innovationer som kommer fram.</p><p>Jag tror också att det skulle vara klokt om vi samarbetade mer med Norge och Finland beträffande sjöfart. Norge har satsat på sin gröna kustsjöfart. Vi har en hel del att lära av dem i det avseendet. När vi var ute och åkte med Viking Grace såg vi att Wärtsilä och Finland satsar på LNG på ett sätt som vi förmodligen kommer att kunna ha väldigt god nytta av om vi samarbetar mer med dem.</p><p>Vi ska tänka på att det finns en proposition som regeringen alldeles nyligen lämnade till riksdagen och som vi inte behandlar förrän efter sommaruppehållet. Den handlar om infrastruktur för alternativa drivmedel. Det är fråga om implementering av EU-direktiv, men det skulle skynda på möjligheterna om vi hade en framsynt strategi ihop med Finland och Norge för att se till att det finns möjligheter att använda LNG på fler ställen än i dag. Det finns en osäkerhet hos redarna om vilket tonnage man ska investera i. Hela kedjan med framdrivning av bränslet, tillgång och distribution till fartyg måste finnas för att man ska kunna minska fossilpåverkan från sjöfarten så mycket som är nödvändigt i sammanhanget.</p><p>Det krävs också att man samarbetar mer med hamnarna och gör de investeringar som behövs. Som tidigare talare tagit upp här krävs det - jag vet detta mycket väl - nya slussar i Trollhätte kanal, vilket länsstyrelsen eftertryckligen upplyste oss om när vi hälsade på dem i måndags i Göteborg. Det krävs också muddring, så att mer djupgående fartyg kan angöra svenska hamnar.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor</p><p>Jag tror också att det är dags att damma av den nationella hamnstrategi som utredaren Bengt Owe Birgersson en gång i tiden tog fram. Varken denna regering eller den förra har gjort särskilt mycket för att tillmötesgå och införliva de förslag som fick god kritik av remissinstanserna.</p><p>Jag tror att sjöfarten har en ljus framtid att gå till mötes. Jag tror också att vi här i Sveriges riksdag kan underlätta och bidra till det.</p> 0457308547314 H301TU17 N 2016-08-25 12:46:40 396993 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H309120/#anf243