<anforande>
<dok_hangar_id>4384596</dok_hangar_id>
<dok_id>H30910</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2015/16:10 Torsdagen den 1 oktober</dok_titel>
<dok_rm>2015/16</dok_rm>
<dok_nummer>10</dok_nummer>
<dok_datum>2015-10-01 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund</avsnittsrubrik>
<underrubrik>Statistik över attacker mot asylboenden</underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>011a63a8-9a71-e511-9426-00262d0d7125</anforande_id>
<anforande_nummer>58</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet Anders Ygeman (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Den här frågan liknar den som Maria Abrahamsson tidigare ställde, fast på ett annat område. Det som är gemensamt för de två frågeställningarna är att de rör brott mot en speciell grupp under speciella omständigheter men inte utgör en speciell brottstyp. Det är därför man inte i polisens register kodar enligt detta system. Man kan diskutera om den statistik som polisen för kan bli bättre.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vad jag däremot kan säga till både Maria Abrahamsson och Magda Rasmusson är att polisen följer utvecklingen och kontinuerligt bedömer hotbilden både generellt och mot enskilda boenden. Det sker i underrättelsehänseende, men polisen för inte statistik som presenteras offentligt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det underrättelsearbete som görs är att man vid behov förstärker skyddet runt asylboenden genom ökad tillsyn eller bevakning.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0744993950910</intressent_id>
<rel_dok_id>H3C120151001fs</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2015-10-13 13:08:30</systemdatum>
<systemnyckel>370563</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H30910/#anf58</protokoll_url_www>
</anforande>
