<anforande>
<dok_hangar_id>3736924</dok_hangar_id>
<dok_id>H20990</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2014/15:90 Onsdagen den 22 april</dok_titel>
<dok_rm>2014/15</dok_rm>
<dok_nummer>90</dok_nummer>
<dok_datum>2015-04-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Utbildning för nyanlända elever - mottagande och skolgång</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>f272e93e-18fe-e411-941d-00262d0d7125</anforande_id>
<anforande_nummer>93</anforande_nummer>
<talare>Betty Malmberg (M)</talare>
<parti>M</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr ålderspresident! För några år sedan gjorde jag ett studiebesök på en skola i Norrköping. Syftet var att möta lärare och skolledare för att lyssna in hur de arbetar med mottagandet av nyanlända elever. Just det här besöket var särskilt intressant, eftersom detta var en skola som var känd för att vara duktig på området - man var duktig på att snabbt kunna få nyanlända elever att delta i ordinarie undervisning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Som svar på frågan om varför de var så duktiga berättade lärarna att det inte alltid hade varit så. Det hade blivit en vändning. Vändningen hade kommit då de själva hade insett att de inte kunde fortsätta att tycka synd om eleverna. Tidigare hade de tänkt: De här eleverna har fått hela sin tillvaro uppochnedvänd. Av något slags missriktad hänsyn hade lärarna kompenserat detta med att ge eleverna kortare dagar. Men mindre undervisningstid var självklart inte vad eleverna behövde för att få sin tid att lära sig språket, lyckas i sina studier, få klasskompisar och lägga grund för en ny framtid. Tänk så fel det kan bli! Men, som sagt, lärarna hade själva kommit på att deras arbetssätt inte funkade. De gjorde en förändring. Det är detta det handlar om: Lärarna återtog där sin professionella roll för att rusta eleverna rätt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;På samma sätt menar jag att det i betänkandet finns en missriktad hänsyn i regeringens förslag när det gäller hur och när nyanlända elever ska bedömas. Nya Moderaterna och övriga allianspartier vill att detta ska vara möjligt att göra redan från förskoleklass. Men regeringen ihop med både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna menar att "det i viss mån anses som stötande att skilja ut utlandsfödda barn och låta dem genomgå bedömning enbart av det skälet att de är utlandsfödda".&lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning för nyanlända elever - mottagande och skolgång&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Tänk då på den synvända som lärarna gjorde och vad som skedde vid skolan i Norrköping! Jag är övertygad, både som förälder och utbildningspolitiker, om att de tänker rätt. Flera remissinstanser, däribland Skolverket och Lärarförbundet, stämmer in i detta och skriver i sina remissvar att det finns elever som kommer före sju års ålder och som har behov av bedömning. I propositionen hänvisas till en forskare vid namn Böhlmark. Han för i en studie från 2007 fram att det för elevernas framtida prestationer - han har analyserat deras resultat i PISA - finns en kritisk tidpunkt, och det är vid nio års ålder. Men vissa skillnader uppstår redan innan dess, redan vid sju års ålder.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Han finner dessutom att det skulle kunna skilja uppemot ett helt skolår i läsförståelse mellan elever som anländer innan de har fyllt fem och dem som anländer efter det att de har fyllt tolv år. Obligatorisk bedömning av nyanlända måste därför ske från och med förskoleklassen. Det är alltså vad Alliansen vill. Det är både viktigt och riktigt. Flera remissinstanser och forskare visar detta, och elevernas resultat har visat att det här är rätt väg att gå.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill tala särskilt om Nya Moderaternas och allianspartiernas reservation nr 3. Den handlar om hur länge en elev maximalt kan vara placerad i förberedelseklass. När denna fråga remissbehandlades var förslaget att tiden skulle vara ett år. Sedan hade man en trappa upp; om det fanns särskilda skäl kunde man utsträcka tiden till ett och ett halvt år. Om det fanns synnerliga skäl, som det heter i juridiskt perspektiv, kunde man utsträcka tiden till två år. Huvudbudskapet var alltså att normaltiden för undervisning i förberedelseklass skulle vara max ett år.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Om man tittar på vad remissinstanserna har tyckt om detta ser man att ingen direkt hade invändningar. Eftersom det även i detta förslag fanns en maxtid satt till två år uttalar sig Svenska Skolläkarföreningen och säger att de är tveksamma till att skolgång i förberedelseklass bör pågå i upp till två år. Det skulle inte vara gynnsamt för flertalet elever, menar de.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Detta struntar regeringen i. Det förslag som vi får på vårt bord i detta betänkande säger helt sonika att man sätter en maxgräns vid två år - punkt. Det tycker regeringen ihop med både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är det rätta. Det finns därför en stor risk för att just två år blir normaltid för alla elever.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Professionen och skolläkarna använde orden att detta sannolikt inte är gynnsamt för flertalet elever. Målet måste vara att de nyanlända eleverna följs successivt och kontinuerligt och att de sedan så snabbt som möjligt ska kunna gå vidare till den ordinarie undervisningen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Vi moderater står självklart bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 2 och 3.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0547818628111</intressent_id>
<rel_dok_id>H201UbU6</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2015-05-19 13:15:24</systemdatum>
<systemnyckel>361620</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H20990/#anf93</protokoll_url_www>
</anforande>
