<anforande>
<dok_hangar_id>3617398</dok_hangar_id>
<dok_id>H20978</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2014/15:78 Onsdagen den 25 mars</dok_titel>
<dok_rm>2014/15</dok_rm>
<dok_nummer>78</dok_nummer>
<dok_datum>2015-03-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Punktskatter</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>b109050a-47e3-e411-941b-00262d0d7125</anforande_id>
<anforande_nummer>102</anforande_nummer>
<talare>Erik Andersson (M)</talare>
<parti>M</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill börja med att från talarstolen i riksdagen rikta ett stort tack till alla skattebetalare, både privatpersoner och företag, som ser till att vi har en gemensamt finansierad välfärd. Som motprestation ska vi se till att de skatteintäkter som vi får in ska användas med respekt och där de gör mest nytta. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Sverige är ett av de länder i världen som har det högsta skattetrycket i världen. Vi hamnar på plats fem bland OECD-länderna med ett skattetryck på runt 43 procent av bnp. Danmark, Finland, Belgien och Frankrike har ett högre skattetryck än vi har. Vi har världens näst högsta marginalskatter på arbete. Under dessa förutsättningar ska man studera nya skattehöjningar väldigt noga. I slutändan är det oftast konsumenterna som får betala för en skatt, direkt eller indirekt. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Punktskatter är speciella konsumtionsskatter på särskilt utvalda varor och tjänster. De flesta punktskatter har inte till huvudsakligt syfte att berika staten. Ändå är det ett faktum att punktskatterna genererar stora inkomster till staten. Staten får in totalt ca 120 miljarder kronor per år från punktskatterna. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Punktskatterna används för att styra konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning. Exempel på detta är skatten på alkohol, energi och tobak. Dessa tre skatter är också våra äldsta punktskatter. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;När punktskatterna används på rätt sätt kan de utgöra ett effektivt verktyg för att påverka till det bättre. Men när de används på fel sätt riskerar de att slå hårt mot jobb, företagande och enskilda människor. &lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Därför säger vi nej till en avståndsbaserad kilometerskatt. En sådan skulle särskilt drabba företag och människor som bor och verkar på landsbygden. Vi anser därför att en sådan skatt inte ska införas. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Vi säger nej till en skatt på handelsgödsel som slår hårt mot landsbygden och mot Sveriges lantbrukare. Sveriges lantbrukare är viktiga för Sverige, och de producerar mat och mjölk med hög kvalitet. En skatt skulle leda till att en ännu större andel av den mat som konsumeras i vårt land skulle produceras i andra länder och till att jobb skulle försvinna. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi säger även nej till en nationell flygskatt, eftersom företag och människor ska kunna verka i hela Sverige. Sverige är ett land med stora avstånd, och vi är helt beroende av ett fungerande flyg. Därför måste ett skattesystem utformas på ett sådant sätt att det inte slår hårt mot landsbygden. Därför vill vi inte att en nationell flygskatt ska införas. Därutöver vill vi givetvis bevara Bromma flygplats, som är viktig för alla i hela landet. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Vi säger ja till att stimulera produktion av förnybar el, och vi vill sänka skatten för egenproducerad förnybar el och effektivisera tillståndsprocessen för att ansluta en ny kund till elnätet. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Vi säger ja till fortsatt långsiktiga och goda förutsättningar för förnybara drivmedel och vill särskilt premiera drivmedel med stor klimatnytta genom att skattebefria andra generationens biodiesel. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Vi har fem reservationer i betänkandet, men vi yrkar bifall till reservationerna 6 och 9. &lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0480085646428</intressent_id>
<rel_dok_id>H201SkU18</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2015-04-15 10:12:23</systemdatum>
<systemnyckel>358404</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H20978/#anf102</protokoll_url_www>
</anforande>
