3581839 H20973 Protokoll 2014/15:73 Tisdagen den 17 mars 2014/15 73 2015-03-17 00:00:00 Svar på interpellation 2014/15:364 om regeringsutspel om bostadspolitiska satsningar interpellationsdebatt 202cccb4-1bdd-e411-941b-00262d0d7125 76 Statsrådet Mehmet Kaplan (MP) MP <p>Herr talman! Jag tackar Mats Green och övriga debattörer för denna mycket intressanta diskussion. När jag var på väg hit med olika underlag för interpellationsdebatter tänkte jag att åtminstone två av interpellationerna säkert hade kunnat slås ihop. Men det är inte en fråga för mig, utan det hanterar naturligtvis talmanspresidiet. </p><p>Nu fick vi höra från Fredrik Schulte att det egentligen handlar mycket om regelförenklingar. Men man kan vara konstruktiv och försöka hitta sätt att vidga och snäva in detta. Det har tidigare statsråd gjort. För min del handlar det i grunden om att ha det konstruktiva samtalet, så att vi tittar framåt. </p><p>Jag vill ta upp ett antal frågor. Till Nina Lundström vill jag framföra en ursäkt för att jag inte hann svara på hennes frågor tidigare. </p><p>Det är en frågeställning som jag tycker är särskilt viktig, nämligen: Vad avses med statlig medfinansiering av stadsmiljöavtal? </p><p>Någon av debattörerna jämförde med debatten om Lars Tysklinds interpellation tidigare och sa: Varför lägger sig statsrådet i bostadsplanering när det handlar om kommuner och infrastruktur och inte när det handlar om Bromma, som i detta fall? </p><p>Beträffande stadsmiljöavtalen är detta också ett svar till Mats Green, som tycker att detta är en mycket liten insats, en halv miljard kronor per år från och med den 1 juli i år. Trafikverket har fått i uppdrag att göra detta. Det är också delvis ett svar till Fredrik Schulte. </p><p>I den här omgången tycker jag att ni var mycket mer samordnade än i tidigare omgång. Stadsmiljöavtalen, som jag också nämner i mitt svar, handlar om att kommunerna ska få bra stöd för att kunna bygga nya stadsdelar i områden som de annars inte får bebyggda, inte för att det inte finns något intresse från kommuninvånarna eller från människor som vill flytta till kommunen, utan för att byggbolagen av olika anledningar inte visar något intresse. De signaler vi får är att det handlar om lönsamheten och att dessa områden är perifera. Det är inga A-lägen, utan det är B-lägen i bästa fall och ofta C-lägen, som de kallas. </p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer</p><p>Stadsmiljöavtalen leder till att kommunerna kan bygga ut kollektivtrafik till områden och på så sätt göra den marken mer värdefull och lönsam att bygga på. Staten bygger inte, utan det är kommunerna, fastighetsbolag och privata bolag som gör det. </p><p>När denna typ av stöd ges är det ett sätt att visa riktning om vilken typ av byggande som vi vill se. Kollektivtrafik kan man inte bo i. Men utan kollektivtrafik kommer man inte att kunna bygga attraktiva stadsdelar i framför allt våra städer. </p><p>Mer än hälften av Sveriges kommuner rapporterar att de har bostadsbrist. Det är inte bara Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping, Växjö, Skövde, Umeå och Luleå. Det är även andra kommuner, till exempel Karlskrona, som jag var i nyligen, och Kalmar, som jag också nyligen var i. Även områden norröver, utmed kusten, rapporterar om bostadsbrist. Detta är områden som är i behov av den typ av stöd som regeringen har med i vår budget. En del av det blev nedröstat, det som Mats Green kallar för nålpengar. Annat har vi nu för första gången på åtta år lyckats realisera. Jag är glad för det. </p> 0116084827614 H210364 N 2015-04-07 13:47:07 357110 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H20973/#anf76