3556641 H20970 Protokoll 2014/15:70 Onsdagen den 11 mars 2014/15 70 2015-03-11 00:00:00 Inkomstskatt ärendedebatt 2e6924d9-6ad4-e411-941b-00262d0d7125 167 Hannah Bergstedt (S) S <p>Herr talman! Vi behandlar skatteutskottets betänkande om inkomstskatter, och jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag. </p><p>Båd' stat och lagar oss förtrycka</p><p>vi under skatter digna ner</p><p>Det är en välkänd strof tagen ur en kampsång som många socialdemokrater sjunger på första maj.</p><p>Kanhända finns det några som lyfter på ögonbrynen när de hör den här texten om de i dag förknippar socialdemokrater med att förespråka ett uttag av skatter. Men den ska naturligtvis sättas i sin historiska kontext.</p><p>På flyget ned till Stockholm läste jag en artikel om Sveriges utveckling genom historien som kom att ta sin utgångspunkt i ungefär samma tid som denna text skrevs. Då styrdes samhället av företagsägare och bönder, demokratiska val var ännu inte införda och den som blott var arbetare ägde ingen rätt att rösta. I artikeln refererade man till de val som på den tiden skedde som "plånboksval".</p><p>Demokratins införande kom att leda till en förändrad syn på skatteuttaget, med en omfördelande effekt och finansiering av gemensamma åtaganden för nyttigheter som gagnade hela befolkningen.</p><p>Vad finns det då för kopplingar till detta i en debatt om inkomstskatter 2015? Jo, pröva att googla ordet "plånboksval". Jag kan berätta att de referenser som kommer upp på de första två sidorna med sökträffar inte handlar om några historiska referenser, utan de är referenser till twitter, tidningen Metro och svt.se som rapporterar om val i nutid som just plånboksval.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt</p><p>De senaste åren har präglats av en politik som urholkat finansieringen i skattesystemet, motverkat den omfördelande effekten och staplat avdrag på varandra, vilket skapat otydlighet och en gränsdragningsproblematik som på ett negativt sätt har påverkat systemets legitimitet.</p><p>Låt mig exemplifiera med en annons som jag sparat. Den har rubriken: Har du tagit ut ditt ROT-avdrag? Man formulerar det som om det vore något slags rättighet som går förlorad om du inte nyttjar den.</p><p>Av de tidigare anföranden i den här debatten kan man få intrycket att huvuddelen av motionsbetänkandena har handlat om jobbskapandemotioner. Men motionsskörden från hösten verkar i stället vara en outsinlig ström av kreativa förslag på framför allt nya avdrag - avdrag för att främja folkhälsa, för att människor ska bli friskare, för gåvor eller för klimatrenoveringar av bostäder, för att ta några exempel.</p><p>Vem kan vara emot att människor blir friskare, givmildare och ett bättre klimat? Jag är rätt övertygad att ingen i den här kammaren har något emot de målsättningarna, men det är vägen dit som skiljer oss åt. Låt mig ge ett exempel som kan få illustrera de problem som jag ser med avdragen som utgångspunkt för utveckling</p><p>Läx-RUT är ett av de avdrag som nuvarande regering aviserar att man vill ta bort. Det handlar naturligtvis inte om att regeringen inte vill att barn ska få hjälp med läxor. Det finns starka skäl med de senaste årens utveckling av skolresultaten att försöka stärka barns stöd i skolan. Problemet är bara att avdrag bara gynnar den som har tillräcklig inkomst för att kunna köpa tjänsterna eller som har en inkomst att dra något av ifrån.</p><p>Föräldrar med låg inkomst som måste prioritera annat än att köpa tjänster och föräldrar som saknar en inkomst får i stället en dubbelt så hög kostnad för att få hjälp till sina barn som behöver stöd med läxorna. Vi anser att det är orimligt och stöder därför regeringens förslag om att ta bort läx-RUT för att i stället säkerställa att det är behovet som styr och att alla barn ska erbjudas stöd i skolan. </p><p>Vi finner det rimligt med en restriktivitet i hållningen mot nya avdrag, och vi vill betona vikten av att eftersträva ett system som är likformigt, enkelt att tillämpa och har så få undantag som möjligt. Skattesystemets huvudfunktion är nämligen att trygga finansieringen av den gemensamma välfärden och att understödja målen om att få fler i arbete, som är grunden för de breda skattebaserna, där systemet även verkar utjämnande mellan grupper och över tid. </p><p>En viktig del av den gemensamma välfärden är trygga omställningsförsäkringar som omfattar så många som möjligt. En av de motioner som tas upp i betänkandet handlar om avdrag för avgiften till a-kassan, vilket ger människor möjlighet att vara med i a-kassan. Vi ser med stor oro på att en halv miljon människor har lämnat a-kassan under de gångna åren som en konsekvens av att tidigare regering, trots att den var så förtjust i just avdrag, valde att plocka bort just detta avdrag. </p><p>Det är bekymmersamt att främst unga människor inte tar sig in i försäkringssystemet och att allt fler inte är i närheten av att få 80 procent av sin inkomst vid behov av omställning. Därför ser vi det som en viktig åtgärd att se till att stärka omställningsförsäkringen och har därför tillsatt en utredning som ska se över det. </p><p>Vi vill att skatter ska tas ut rättvist och effektivt. Därför vill vi understryka att den osakliga och oskäliga pensionärsskatten måste bort. Vi beklagar att Sverigedemokraternas stöd till Alliansen vid omröstningen om höstbudgeten försenade det förslag som regeringen lagt fram som skulle minska skatteklyftan mellan lön och tidigare intjänad lön, som pension är, med 1,98 miljarder. </p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt</p><p>Herr talman! Jobbskatteavdraget har hyllats i kammaren i kväll. Men jobbskatteavdragets jobbskapande effekter har kraftigt ifrågasatts. På slutet verkade inte ens Anders Borg själv tro på att systemet egentligen var just jobbskapande, då han i de senaste debatterna kallade det för en konsumtionsstimulans. </p><p>Om jobbskatteavdragen var lösningen på all världens problem, hur kan det då komma sig att vi inte fick se ett förslag om ytterligare ett jobbskatteavdrag? Sanningen är att vi har prövat denna politik i åtta års tid och hamnat på en arbetslöshetsnivå på 8 procent. </p><p>De borgerliga hyllningskörerna som hävdar att detta har varit lyckat har också hävdat att det är i jämförelse med andra länder som har drabbats av finanskrisen. Då ska man också komma ihåg att de länder som man väljer att jämföra sig med är de som hade de absolut sämsta möjligheterna när krisen startade. Sverige var inte ett av dessa länder. </p><p>Sverige hade tvärtom mycket goda förutsättningar. Men trots det blev resultatet påvert, helt enkelt för att man missbedömde de jobbskapande effekterna i ett avdragssystem och förbisåg investeringar exempelvis i utbildning av den arbetslösa arbetskraften till de lediga jobben. </p><p>Det har lett till att vi i dag står med en hög arbetslöshet samtidigt som vi har företag som vill anställa. Som några av de tidigare debattörerna har nämnt är det naturligtvis i företag som jobben växer. Men för att företag ska kunna växa krävs det arbetskraft som har rätt kompetens för de lediga jobben. </p><p>För oss socialdemokrater är det viktigt att skattesystemet är neutralt och likformigt. Konsumtion och produktion ska i huvudsak inte styras av skatteavdrag. De styrande skatterna som främst rör folkhälsa och miljö, så kallade punktskatter, kommer vi att ha glädjen att återkomma till när de behandlas i ett eget betänkande om några veckor.</p><p>(Applåder)</p> 012576033427 H201SkU16 N 2015-03-27 11:21:00 356779 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H20970/#anf167