3531854 H20967 Protokoll 2014/15:67 Torsdagen den 5 mars 2014/15 67 2015-03-05 00:00:00 Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering ärendedebatt c2c0ed60-dcce-e411-941e-00262d0d0c40 102 Annika Qarlsson (C) C <p>Fru talman! Har ni hört? Vi har en feministisk regering. Från varje talarstol och i varje anförande basuneras det ut. Vi lär få höra det igen från talarstolen om en stund. Nu finns det ju inte med något förslag från den feministiska regeringen i det betänkande vi diskuterar här i dag, för det har regeringen inte hunnit med. De har inte heller fått igenom sin egen budget. </p><p>Trots det - i väntan på förslag - gör dock regeringen avtryck som är rätt intressanta att granska. I dag har regeringen presenterat riktlinjer för hur man ska kunna begränsa möjligheterna att driva vissa företag. Företag inom sektorer som domineras av kvinnor ska sättas under lupp, inte för att granska kvaliteten eller utförandet - eller hur det kan säkerställas - utan för att se hur man kan begränsa möjligheten att faktiskt driva dem. Det är riktat mot kvinnors arbetsmarknad och värt ett eget kapitel, så jag kommer tillbaka till det sedan. </p><p></p><p>Men utöver riktlinjerna har den feministiska regeringen också utsett utredare till utredningen som ska begränsa kvinnors arbetsmarknad. Visst är det spännande? Vem kan det vara? Jo, Ilmar Reepalu. Okej. Ja, ja, det kan ju inte alltid vara kvinnor som utses till alla viktiga uppdrag.</p><p>Men hur var det nu med Bromma? Det ska ju samordnas hur flygplatsen som servar hela landets inrikesflyg, mer eller mindre, ska flyttas eller stängas eller vad som nu ska göras. Vem kan få det uppdraget? Jo, Anders Sundström. Okej. Ja, ja, det kan ju inte alltid vara kvinnor som utses till alla viktiga uppdrag.</p><p>Den feministiska regeringen får en chans till.</p><p>Jobbet som direktör vid Internationella valutafondens huvudkontor i Washington utlystes i höstas. Flera ansökningar av kompetenta kvinnor kom in i tid. Många skulle säga att de var mycket kompetenta kvinnor med den erfarenhet som efterlystes. </p><p>Den feministiska regeringen fattade sitt beslut, och vet ni vem som utsågs? Thomas Östros. Ja, ja, det kan ju inte alltid vara kvinnor som utses till alla viktiga uppdrag.</p><p>Med en sådan feministisk regering förstår jag behovet av att i tid och otid berätta att de är feminister, för det går inte att se det i deras handlingar. Det blir ju uppenbart att hotet om kvotering handlar om deras egna tillkortakommanden. För att använda ett gammalt ordspråk: Genom sig själv känner man andra.</p><p>Fru talman! När kvinnor kom ut på arbetsmarknaden under 70-talet blev de ofta hänvisade till yrken inom offentlig sektor, för det var där behoven var störst. Arbetet organiserades i deltider för att passa arbetsgivarna men också kvinnorna, som ju fortfarande hade huvudansvaret för hem och barn. På de villkoren och utan konkurrens kunde lönerna dessutom hållas nere.</p><p>I takt med att offentlig sektor öppnats för privata aktörer har det nu blivit möjligt för anställda inom kvinnodominerade sektorer att välja bland fler arbetsgivare. Det innebär ökad konkurrens om arbetskraft, vilket ger vårdpersonal och andra offentligt anställda möjlighet att driva upp sina löner, ökad möjlighet att påverka och ökad trivsel.</p><p>Detta visas i undersökningar som görs. SCB visar att inom hälso- och sjukvård ligger lönenivån 6 procent högre i privata företag än i offentlig sektor.</p><p>Fri etableringsrätt och valfrihetssystem inom offentlig sektor främjar även kvinnors företagande. Sex av tio företag inom vård och omsorg drivs av kvinnor, vilket är en mer än dubbelt så hög andel jämfört med övriga Företagarsverige. Sju av tio nystartade vård- och omsorgsföretag har kvinnor i ledningen. Fyra av tio av Vårdföretagarnas medlemsföretag har en kvinna som vd. Bland alla Sveriges företag är den andelen bara 12 procent. Det är dessa företags förutsättningar som Ilmar Reepalu ska utreda.</p><p>Inom RUT-företagen står kvinnors företagande för 59 procent. Införandet av RUT har också lett till att svarta arbeten blivit vita. Det är många äldre, ofta ensamma kvinnor, som med denna möjlighet klarar sig själva hemma.</p><p></p><p>Men dessa argument väger lätt för den feministiska regeringen. De vill halvera RUT-avdraget men låter självklart ROT-avdraget vara orört. Det är i grund och botten en fråga om vad som är fint och fult och som har sin udd mot kvinnors företagande, inte mot mäns motsvarighet.</p><p>Fru talman! Att leva i frihet från hot och våld borde vara en självklarhet. Men så är det inte för alla. Förföljelse, hot, slag, våldtäkt och även mord som sker inom hemmets fyra väggar, där man förutsätts vara trygg, är vardag för alltför många kvinnor.</p><p>Hedersrelaterat förtryck sker även utanför hemmet där främst flickor begränsas i sin skolgång, i sin fritid och i sitt umgänge med andra jämnåriga.</p><p>För att tidigt fånga upp signalerna om utsatthet är mötet med vården viktigt. Ofta har personer som är utsatta för våld hälsoproblem och söker vård. Att då med rätt frågor tidigt kunna upptäcka hoten kan minska lidandet och tiden i utsatthet.</p><p>Nationellt centrum för kvinnofrid är ett kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala universitet som arbetar på regeringens uppdrag. De har bland annat vidareutvecklat metoder och utbildningsmaterial för att inkludera frågor om våld i hälso- och sjukvården. Många landsting runt om har redan implementerat frågor om våld i sina rutiner, men det måste nå ut till alla enheter.</p><p>NCK driver också en mycket viktig nationell stödtelefon. Till Kvinnofridslinjen kan du ringa om du vill tala med någon om dina upplevelser eller om det är något du vill fråga om. Numret är 020-505050. Deras uppgift är att lyssna och ge professionellt stöd. </p><p>En av de mest utsatta grupperna är de kvinnor som utsätts för våld efter att de har beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Enligt uppgift från svenska kvinnojourer möter de varje år uppskattningsvis 500 kvinnor som utsatts för så kallad fruimport.</p><p>I utlänningslagen står att om ett anknytningsförhållande brustit på grund av våld i relationen kan utlänningen få stanna kvar i Sverige. Men i dag måste kvinnan kunna bevisa upprepat och grovt våld för att få möjlighet att stanna i Sverige om anknytningen bryts. Det är fruktansvärt allvarligt. Nolltolerans måste gälla för alla kvinnor i Sverige.</p><p>Exempel på åtgärder som bör vidtas för att få slut på våldet är att prioritera behandlingsforskning inom området relationsvåld och utarbeta riktlinjer för behandling. Vidare bör arbetet med unga killar stärkas för att bryta kopplingen mellan normer för manlighet och våldsutövande. Även samordningen mellan ansvariga myndigheter, såsom länsstyrelser, Migrationsverket, polisen, kommuner, landsting och kvinnojourer bör utvecklas och förbättras för att ingen ska utsättas för övergrepp eller falla mellan stolarna.</p><p>Fru talman! Den feministiska regeringen, som bara utnämner män, har signalerat att lönekartläggning varje år i stället för vart tredje år ska återinföras och det även hos mindre företag. Det låter ju handlingskraftigt. Tyvärr blir det mer plakat än resultat.</p><p>Lönekartläggning är ett viktigt instrument i det aktiva jämställdhetsarbete som ska bedrivas på arbetsplatserna. Eftersom det är processen i sig som är avgörande för resultatet är det primära att arbetsgivaren aktivt använder lönekartläggning i sitt jämställdhetsarbete, inte att göra en revidering varje år.</p><p></p><p>Dagens reglering om kartläggningar vart tredje år skapar goda förutsättningar för arbetsgivare att kartlägga och analysera löneskillnader, planera långsiktigt och bedöma vad åtgärderna resulterat i. Det blir ett systematiskt och strukturerat arbete.</p><p>Av Medlingsinstitutets årsrapport för 2014 framgår det att löneskillnaden mellan kvinnor och män under 2005-2013 minskade inom samtliga sektorer. Det finns en resa kvar att göra, men det fortsätter att minska.</p><p>Om lönekartläggningen vore svaret på alla böner om jämställda löner borde minskningen ha avstannat eller löneskillnaden ökat när vi ändrade till vart tredje år. Men det har det inte gjort utan tvärtom fortsatt att minska. </p><p>Fru talman - som vi för övrigt saknar i utskottet! Ojämställdhet finns i alla delar av samhället. De kostnader och den outnyttjade potential som är relaterade till ojämställdheten finns det inte siffror på. För att snabbare kunna åstadkomma förändringar är det viktigt att frågan får en grundlig belysning ur ett nationalekonomiskt perspektiv. En utredning av vad ojämställdheten kostar för staten, samhället och individen relaterat till de mål som finns för jämställdhetspolitiken borde därför tillsättas.</p><p>Jag står bakom alla Centerpartiets reservationer och särskilda yttranden, men yrkar för tids vinnande inte bifall till någon reservation.</p><p>(Applåder)</p> 0962841101917 H201AU3 N 2015-03-20 09:38:25 355710 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H20967/#anf102