<anforande>
<dok_hangar_id>3200163</dok_hangar_id>
<dok_id>H20936</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2014/15:36 Torsdagen den 11 december</dok_titel>
<dok_rm>2014/15</dok_rm>
<dok_nummer>36</dok_nummer>
<dok_datum>2014-12-11 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>06372781-619a-e411-9412-00262d0d7125</anforande_id>
<anforande_nummer>17</anforande_nummer>
<talare>Roger Hedlund (SD)</talare>
<parti>SD</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Diskussionen leder onekligen många gånger långt från vårt utgiftsområde, men jag kan samtidigt förstå varför den gör det. För alla de reformer som vi vill få igenom krävs pengar, och när man prioriterar andra områden - man prioriterar hög invandring före skapandet av reformutrymme i Sverige - ja, då hamnar diskussionen ofta där.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I Sverigedemokraternas budget, utöver 2015, har vi ökade anslag för upprustning av skollokaler. Den budgeten hade man kunnat anta om man röstat på Sverigedemokraternas politik - på Sverigedemokraternas invandringspolitik, på Sverigedemokraternas bostadspolitik. Då hade det funnits utrymme att lösa det skriande behovet av fler bostäder som vi ser i Sverige.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det finns bara ett sätt, och det är att titta på vad som är viktigast, att vi hjälper ett fåtal personer i Sverige eller att vi hjälper alla de 50 miljoner flyktingar runt om i världen som är i behov av hjälp. Den kopplingen är ganska tydlig även i den svenska bostadspolitiska debatten.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0773497241728</intressent_id>
<rel_dok_id>H201CU1</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2015-01-12 14:47:35</systemdatum>
<systemnyckel>343204</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H20936/#anf17</protokoll_url_www>
</anforande>
