<anforande>
<dok_hangar_id>3114476</dok_hangar_id>
<dok_id>H20919</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2014/15:19 Tisdagen den 11 november</dok_titel>
<dok_rm>2014/15</dok_rm>
<dok_nummer>19</dok_nummer>
<dok_datum>2014-11-11 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Allmänpolitisk debatt</avsnittsrubrik>
<underrubrik>Jobb</underrubrik>
<kammaraktivitet>allmänpolitisk debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>29a30e9d-9986-e411-9414-00262d0d0c40</anforande_id>
<anforande_nummer>47</anforande_nummer>
<talare>Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr talman! Det är trevligt att få delta i den här debatten.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I dag har drygt 62 000 unga varit arbetslösa i mer än tre månader. Av de som är inskrivna på Arbetsförmedlingen har nästan 30 000 varit arbetslösa i mer än sex månader. Det är en väldigt lång tid för en ung människa. Det är ett allvarligt samhällsproblem. Vi pratar om att vi behöver arbeta längre, och varje förlorad månad i början av arbetslivet måste ju tas igen senare.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det är också ett allvarligt problem för individen. Vi tycker nog alla att sex månader eller längre är väldigt lång tid. Och många av oss är ganska gamla och har kanske ett annat perspektiv på tiden. När man är ung och ska träda in på arbetsmarknaden är sex månader väldigt lång tid. Det händer mycket med unga människor som står utanför arbetsmarknaden så länge. En del är väl rustade med självförtroende och annat, men många tappar tilltron till sin egen förmåga, tappar tilltron till framtiden och tror kanske att det är omöjligt att komma in på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag har i dag inlett en konferens om de EU-fonder som Sverige har tillgång till. För första gången någonsin får Sverige nu EU-stöd för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Jag tycker ärligt talat att det är lite skämmigt att vi hör till de länder i Europeiska unionen som inte själva klarar av att bekämpa arbetslösheten utan behöver stöd från andra länder. Vi är egentligen tillräckligt väl rustade för att kunna klara det själva.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Regeringen har prioriterat arbetet mot ungdomsarbetslösheten högst. Därför tänker jag hålla mig till det i anförandet. Men låt mig först säga något om vilken arbetsmarknad ungdomarna ska ut på. Ett normalt år i Sverige tillsätts 1,3 miljoner jobb - 1,3 miljoner anställningar - på en arbetsmarknad som har ungefär 4,8 miljoner jobb. Det är en otroligt stor omställning och förändring. Jag ska vara ärlig och säga att alla de här inte är en ny person på jobbet. Det är nämligen ofta en ny visstidsanställning - dessvärre. Men en stor andel av dem är också en ny person på jobbet. Det betyder att omställningstakten på arbetsmarknaden är mycket hög. Inom tio år har vi definitivt förnyat i praktiken vartenda jobb på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I den här förändringstakten är det tydligt att jobb som inte kräver gymnasiekompetens försvinner. De blir färre och färre. Jobb som kräver gymnasial yrkesutbildning har vi fortsatt stark efterfrågan och brist på inom många yrkesområden. Och för jobb som kräver någon form av högre utbildning såsom yrkeshögskola eller högskola finns det en stark tillväxt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Att ta sig in på arbetsmarknaden och att hålla sig kvar på arbetsmarknaden är svårt för ungdomar. På den här arbetsmarknaden med höga kompetenskrav och stark förändringstakt behöver man åtminstone gymnasiekompetens för att som ung inte bara ta sig in på utan också hålla sig kvar på arbetsmarknaden. Därför är det viktigt för regeringen att se till att unga klarar gymnasieskolan. Det gör vi genom stora investeringar i skolan, tidigt i grundskolan och i gymnasieskolan, men för de arbetslösa ungdomar som inte har gymnasiekompetens kommer vi också att erbjuda ett utbildningskontrakt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattJobb&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi vet att många av de unga människorna inte längtar tillbaka till gymnasiet. Så är det. Därför måste vi möta människor individuellt. Det handlar om att hitta lösningar som gör det möjligt att tillsammans med en anställning, kanske tillsammans med folkbildningen, ta sig igenom gymnasiet så att man rustas med den grund som är nödvändig på den svenska arbetsmarknaden. Vi inspireras av den modell som har använts i Västerås. Vi kommer att utveckla den modellen i flera varianter tillsammans med kommunerna.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I dag är det också för få ungdomar som utbildar sig inom gymnasiala yrkesutbildningar, vilket leder till att vi har brist inom många yrken som inte kräver högskoleutbildning. Därför är det viktigt att satsa mer på yrkesvux och att rusta ungdomsgymnasiet så att fler väljer en yrkesutbildning. Vi behöver också få många fler ungdomar att välja att läsa vidare inom högskola, universitet och yrkeshögskola. Därför satsar regeringen stort på utbildning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag vet att det ibland höjs röster, här i kammaren och på andra ställen, för att utbildning skulle vara en inlåsningseffekt. Låt mig vara väldigt tydlig: Den här regeringen anser inte att det är att vara inlåst om du som ung skaffar dig en utbildning som rustar dig för arbetsmarknaden! Det är ett av de allra klokaste besluten en ung människa kan ta. Att välja att utbilda sig för att kunna klara de höga krav som finns på arbetsmarknaden i dag är att själv påverka sin egen framtid på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Trots att vi har hög arbetslöshet är det många jobb som inte tillsätts. Stora utmaningar i hela arbetsmarknadspolitiken och i förändringen av Arbetsförmedlingen är att se till att de lediga jobben kan tillsättas, att personer kan få hjälp från första dagen och att arbetsförmedlare kan använda sin professionalitet till att göra bedömningar och inte styras av stela tidsgränser. Jag tänker inte utveckla det den här gången, men jag återkommer gärna till detta vid ett annat tillfälle.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;När det gäller ungdomsarbetslösheten vill regeringen sätta en bortre gräns för hur länge vi accepterar att en ung människa lämnas i sticket, i arbetslöshet. Vi vill inte att en enda ung människa ska vara långtidsarbetslös. Det är en stor utmaning med tanke på de siffror som jag inledde med. Men vi vill successivt pressa ned gränsen så att ingen ung människa är arbetslös i mer än max 90 dagar. För att lyckas med det är det helt avgörande att ingen ung placeras i någon "pysselsättning" eller meningslös åtgärd. Jag tror inte att något annat är så dåligt för självförtroendet och tilltron till framtiden som att sättas i någonting som man inte själv tror leder till arbete. Därför är det viktigt att göra det på ett sådant sätt att varje insats är en riktig insats som leder till ett riktigt jobb eller till en utbildning som rustar för arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Många unga har goda förutsättningar på arbetsmarknaden. När de under de senaste åren har vänt sig till Arbetsförmedlingen har de tyvärr mötts av: Du har inget här att göra förrän du har varit arbetslös i tre månader. Det är onödigt lång tid. Många ungdomar som är väl rustade kan få jobb snabbare än de får i dag. Därför ska de redan första dagen kunna få träffa en kvalificerad arbetsförmedlare som ger goda råd om hur man tar sig vidare, hur man snabbt kan ta sig in på arbetsmarknaden och matchas mot de lediga jobben. Om det krävs ska de uppmanas att flytta för att de ska kunna använda sin kompetens på rätt sätt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattJobb&lt;/p&gt;&lt;p&gt; Många ungdomar vill också ha hjälp med att få den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Yrkesintroduktionsanställningar är en bra modell för detta. Tyvärr är det bara 776 ungdomar som har en sådan anställning i dag. Jag tycker att det är väldigt få i förhållande till behoven på arbetsmarknaden, och jag tror att det också är få i förhållande till ungdomars egentliga efterfrågan.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det blir en viktig sak för regeringen att tillsammans med arbetsmarknadens parter och utbildningssystemet försöka rigga bättre lösningar så att fler ungdomar kan komma in på arbetsmarknaden via en yrkesintroduktionsanställning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi vet att många företag vill anställa unga. Då är det viktigt att vi kan möta dessa företag med den kompetensförsörjning som ofta krävs för att man ska vara anställbar.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi har stora behov av en generationsväxling i välfärden. Jag ser att de yrkesintroduktionsavtal som finns inom till exempel Kommunals område är ett mycket viktigt verktyg för att klara detta.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Mats Persson talade tidigare här om att man borde ha anställningar där anställning kombineras med utbildning. Ja, det är precis det som vi vill göra, och vi utvecklar det gärna tillsammans också med Folkpartiet. Det är precis det som är yrkesintroduktionsanställningar, och jag tror också att man kan finna fler modeller där man kombinerar riktigt arbete och avtalsenlig lön med olika former av utbildning som ger rätt kompetens för de lediga jobben.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;De traineejobb som vi föreslår i budgetpropositionen är yrkesintroduktionsanställningar, men med något högre subventionsgrad än vid de befintliga yrkesintroduktionsanställningarna. Vi tror att det kan vara nödvändigt för vissa ungdomar att ha en högre subventionsgrad än den som finns inom yrkesintroduktionsanställningar. Det är möjligt att det inte behövs så hög subventionsgrad. Det är en diskussion som man får ta med kommunerna. Men jag tror att det kommer att krävas.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Regeringen bjuder nu in samtliga Sveriges kommuner för att samarbeta om att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Jag kommer personligen att träffa alla kommunledningar och erbjuda dem att vara med och tillsammans lösa ungdomsarbetslösheten.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag genomförde en gång någonting som hette Kunskapslyftet när jag hade ansvaret för utbildningspolitiken i en tidigare regering. Då hade vi just ett sådant samarbete i en ny form mellan stat och kommun. Jag vill inbjuda kommunerna till en liknande, ny form av samarbete för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Det handlar om att samarbeta mellan Arbetsförmedlingen, staten, kommunerna, det lokala näringslivet, folkbildningen, yrkesutbildningen och den kommunala vuxenutbildningen så att vi tillsammans kan kraftsamla för att lösa situationen också för de ungdomar som har det svårast på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Om man menar allvar med att inbjuda till samarbete måste man också vara beredd att lyssna och genomföra förändringar utifrån de synpunkter som kommer in. Och jag hoppas, herr talman, på en bred uppslutning när jag bjuder in till detta samarbete. Jag kan lova att regeringen kommer att vara flexibel och lyssna på de synpunkter som vi får för att vi tillsammans ska kunna rigga det som krävs för att man ska kunna klara en av vårt lands största utmaningar: ungdomsarbetslösheten.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattJobb&lt;/p&gt;&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>011731125914</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2014-12-18 10:38:47</systemdatum>
<systemnyckel>339700</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H20919/#anf47</protokoll_url_www>
</anforande>
