<anforande>
<dok_hangar_id>3937414</dok_hangar_id>
<dok_id>H209111</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2014/15:111 Måndagen den 8 juni</dok_titel>
<dok_rm>2014/15</dok_rm>
<dok_nummer>111</dok_nummer>
<dok_datum>2015-06-08 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2014/15:648 om likvärdig tillgång till entreprenörskap i skolan</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>13862a93-b04c-e511-9427-00262d0d0c40</anforande_id>
<anforande_nummer>74</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet Aida Hadzialic (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr talman! Jag ska börja med att adressera det som Ida Drougge sa. Det handlar om yrkesprogrammens status och vad högskolebehörigheten betyder för just denna.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi kan som sagt se att andelen elever som söker sig till yrkesprogrammen sjunker. Skolverket har i sina analyser pekat på att en trolig förklaring till att det ser ut på det viset är just att högskolebehörigheten inte längre är en integrerad del av yrkesprogrammen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ert tal om att ni på något vis har ökat valfriheten genom att ta bort högskolebehörigheten som en central del av yrkesprogrammen tycker jag är en logisk tankevurpa. Genom att ta bort högskolebehörigheten skapar man återvändsgränder och mindre valfrihet. De här individerna får ju stängda dörrar emot sig, inte öppna dörrar. Jag vet att det i teorin heter att man kan välja till högskolebehörigheten, men det har visat sig att det är väldigt svårt att göra det i praktiken på många ställen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Om inte skolan från första början har valt att erbjuda högskolebehörigheten som en del av yrkesprogrammen har man faktiskt gått i motsats riktning till det som den tidigare folkpartistiska utbildningsministern ville. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Här ska jag göra en koppling till det som Erik Bengtzboe sa. Han sa att man inte ska prata om Folkpartiet i detta sammanhang när det är en socialdemokrat och moderater som debatterar. Men jag antog att den förra regeringen tog kollektiva beslut och att det inte bara var Folkpartiet som ägde utbildningsfrågorna, utan att även Moderaterna hade ett och annat att säga till om när de var med och regerade under de föregående åtta åren. Något annat vore väldigt märkligt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Återigen: Jag delar absolut uppfattningen att vi måste se till att både Ung Företagsamhet och andra företags- och entreprenörskapsformer får mer genomslag i skolan. Min första uppgift som ansvarigt statsråd för detta är att se till att de pengar som behövs allokeras till de olika aktörerna. Det är steg ett.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Steg två är att i största allmänhet öka kopplingen mellan skolan och arbetslivet. Jag ser gärna att det sker i form av att UF får mer genomslag. Redan i dag har Y-program rätt att bedriva Ung Företagsamhet, så rent tekniskt möter det inte några hinder. Men det som behövs är att vi ser till att det uppmuntras på ett bra sätt. Där gör UF ett bra arbete redan nu. Det som exempelvis behöver förstärkas är lärares möjlighet att kompetensutvecklas för att kunna bedriva Ung Företagsamhet. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Detta hoppas jag att vi ska kunna jobba vidare med under mandatperioden. Men det pågår som sagt en utredning, och jag vill inte föregå den.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0383650546828</intressent_id>
<rel_dok_id>H210648</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2015-08-27 13:42:21</systemdatum>
<systemnyckel>367704</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H209111/#anf74</protokoll_url_www>
</anforande>
