2949462 H10994 Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:94 Onsdagen den 2 april 2013/14 94 2014-04-02 00:00:00 Tobaksfrågor, alkoholfrågor och narkotika- och dopningsfrågor 46E9A983-4C23-45FA-8199-E77C56905D61 52 MAGNUS SJÖDAHL (KD) KD Herr talman! Det är en bred debatt vi ägnar oss åt, men det är inte dumt att ta allt i ett svep: alkohol, narkotika och tobak. Det finns en hel del samband. Jag tänkte i huvudsak uppehålla mig vid narkotika. Det andra har berörts ganska mycket tidigare. Riksdagen har antagit det övergripande målet: Ett samhälle fritt från narkotika. Det är en ambitiös målsättning, och det är naturligtvis ditåt vi måste sträva. Här är det en skillnad när det gäller alkohol och tobak, som är legala. När det gäller dessa handlar det snarare om att minimera skadeverkningarna. Det finns ingen politisk vilja att kriminalisera tobak eller alkohol. Fast ibland har jag lekt med tanken: Skulle vi ha tillåtit de här produkterna om vi hade känt till skadeverkningarna? Det är en hypotetisk fråga. Jag kan inte se att det råder stor politisk oenighet kring de frågor som tas upp, åtminstone inte när det gäller narkotikabiten. Herr talman! Användning av narkotika börjar ofta som något spännande och kanske även glamoröst, men det slutar alltför ofta i djup misär och tragedi. Det finns en mängd narkotiska preparat som sinsemellan är väldigt olika, men de har det gemensamt att de är starkt beroendeframkallande. De är en viktig anledning till dödsfall och hälsoproblem, framför allt bland ungdomar och unga vuxna. 400 personer dör av narkotika varje år i Sverige. Det är fler än vad som omkommer i trafiken. Naturligtvis ska vi inte glömma alla skador och allt lidande som åsamkas dem i narkotikamissbrukarens närhet. Svensk narkotikapolitik ligger fast. Ambitiösa förebyggande åtgärder, en effektiv brottsbekämpning och en god och tillgänglig vård är viktiga delar för att vi ska nå våra uppsatta mål. Sedan finns det krafter som strävar efter en liberalisering, lik den vi har i en del länder inte alltför långt bort. Det tycks dess värre som att det är en ökande skara. Det påverkar såklart ungdomars attityder, i synnerhet när det gäller cannabis. Det är oroande. Vi måste möta detta med en tydlig kunskap om att cannabis inte är något harmlöst. Det finns många myter kring cannabis, till exempel att det inte skulle vara så farligt. Men forskningen visar att det finns tydliga samband mellan cannabis och kognitiva och motoriska skador. Vi kristdemokrater är såväl i partiet som i vårt ungdomsförbund tydliga motståndare till legalisering och avkriminalisering för eget bruk. Man kan inte göra ett parti ansvarigt för vad dess ungdomsförbund driver. Men det är klart att det är oroväckande. Dagens ungdomsförbundspolitiker är morgondagens partipolitiker. Jag är glad att du, Karin, är tydlig i ditt tal och att du markerar skillnaden mellan partiet och ungdomsförbundet. Det är bra. Fortsätt med det! Att ökad tillgänglighet skulle leda till minskad narkotikaanvändning och mindre skadeverkningar finns det knappast något som talar för. Sverige har medverkat i utarbetandet av EU:s nya narkotikastrategi. Det är jättebra. Narkotikapolitik måste, för att vara verkningsfull, bedrivas gränsöverskridande, liksom till exempel miljöpolitik. Det anges också som ett av målen i den långsiktiga ANDT-strategin. Nederländerna införde totalförbud mot växtdrogen kat för något år sedan. Glädjande nog har man fattat samma beslut i Storbritannien. Familjeklassning brukar lyftas fram som en bra lösning. Om det hade varit så enkelt hade vi säkert kunnat enas om ett sådant beslut. Verkligheten är tyvärr inte alltid enkel. Snarare är det ganska sällan som den är enkel. Vi kan rimligen inte besluta om någonting som skulle försvåra. Och flera myndigheter har pekat på att det här inte är ett beslut man välkomnar. Det är Läkemedelsverket, Tullverket och Folkhälsomyndigheten som konstaterar följande: Sammantaget förefaller nackdelarna dominera med en sådan klassning. Vi ska självfallet ha effektivast möjliga metod för att snabbt kunna klassificera narkotika. Skulle en så kallad familjeklassning inte leva upp till det är det inte rimligt att fatta ett sådant beslut. Jag tror att nästan alla partier har varit inne på de tankarna, och de lyfter ofta fram detta som att det skulle vara en bra lösning. Men det är kanske inte så enkelt. Som jag sade inledningsvis finns det en hel del intressanta samband mellan olika droger. Om vi lyckas få ned användandet av en substans är det glädjande nog så att det inte ökar på annat håll. Summan av lasterna är inte konstant. Tvärtom är det ofta så att användningen av en drog bidrar till en ökning av en annan. Herr talman! Föräldrarnas roll är viktig. Skolans roll är viktig. Ideella organisationer är ovärderliga när det gäller arbetet med att förändra attityder och beteenden. Vi har tidigare nämnt ANDT-strategin ett antal gånger. Regeringen avsätter 299 miljoner kronor per år för det arbetet, som strävar mot vissa mål. Man ska begränsa tillgången. Barn ska skyddas mot skadliga effekter. Antalet unga som börjar använda narkotika ska minska. Antalet personer som utvecklar ett skadligt bruk ska minska. Personer med missbruk eller beroende ska ha tillgång till god vård. Antalet döda och skadade ska minska. Och, inte minst viktigt, det ska vara en europeisk restriktiv syn på narkotika i EU. Det är de målen vi strävar mot och aktivt arbetar för att uppnå. 0534948028412 N 2014-04-03 05:15:09 328928 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H10994/#anf52