2949462 H10994 Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:94 Onsdagen den 2 april 2013/14 94 2014-04-02 00:00:00 Tobaksfrågor, alkoholfrågor och narkotika- och dopningsfrågor 598285C4-47BC-4CE1-B14C-F2E63312D699 19 CHRISTER ENGELHARDT (S) S Herr talman! Vi ska nu ha en gemensam debatt om tre motionsbetänkanden som var för sig tar upp tobaksfrågor, alkoholfrågor samt narkotika och dopningsfrågor. Dessa betänkanden berör mellan 11 och 48 motioner, vilket kan anses lite för ett så omfattande område inom folkhälsopolitiken. Men förklaringen är att en hel del motioner har avhandlats i samband med budgetdebatten som var strax före juluppehållet samt att utskottet har valt att behandla flertalet motioner genom förenklad behandling då dessa har varit uppe till behandling i tidigare betänkanden under denna mandatperiod. Därmed inte sagt, herr talman, att frågorna för den skulle är oviktiga eller inte kommer att beröras i denna debatt, snarare tvärtom. Herr talman! Låt mig få börja med området tobaksfrågor. Vi vet i dag att rökning är den vanligaste yttre orsaken till sjukdomar och för tidig död. Många av de tusentals kemiska ämnen som bildas när cigaretter brinner har kända skadeeffekter på människan. Rökning och tobaksbruk har mycket stora folkhälsorisker. Det är dock glädjande att andelen rökare i samhället minskar, men fortfarande är problemet mycket stort - ca 6 400 personer dör varje år av rökning. Att sluta röka innebär att cancerrisken minskar allteftersom tiden går efter rökstoppet. Passiv rökning under en längre period innebär samma hälsorisker som för rökaren. Ca 200 dödsfall per år beror på passiv rökning. Trots att rökningens risker är väl kända röker ca 11 procent av männen och 13 procent av kvinnorna i Sverige. Hälften av alla rökare beräknas dö till följd av sin rökning. De förlorar i genomsnitt tio år av sin förväntade livslängd. Varje år orsakar rökningen ca 10 000 cancerfall i Sverige, vilket är ungefär 25 procent av alla cancerfall. Jag skulle våga mig på att säga att det bästa sättet att förebygga cancer är att sluta röka. Nu vet vi att Cancerfonden i dagarna har kommit med en rapport och att även Socialstyrelsen har varit ute med en rapport om siffror kring rökning. Men oavsett, herr talman, är det tydligt att rökningen har mycket stora folkhälsorisker. Det hörs också fler röster för att vi politiskt bör fatta beslut om ett rökfritt Sverige. Regeringar och parlament i andra länder har redan gjort det. De har satt ett slutdatum för tobaksbruket och formar nu strategier för att fasa ut bruket. Irland har gjort en plan för att bli rökfritt till år 2025. Nya Zeeland siktar på samma årtal, och Finland har bestämt sig för 2040 som slutår. Strategin med tobakspolitiska planer kopplade till ett slutdatum för tobaksbruket har internationellt fått namnet Tobacco Endgame. Tobaks- och folkhälsoexperter i Sverige föreslår att regering och riksdag beslutar om 2025 som mål för utfasningen av rökningen i vårt land och att mindre än 5 procent av befolkningen då ska röka. Målet nås genom att Sverige på allvar och fortlöpande genomför den breda strategi som Världshälsoorganisationens tobakskonvention anvisar och som Sverige anslöt sig till redan 2005. Det är hög tid att vi i Sverige fattar ett utfasningsbeslut. Även om vi politiskt för dagen inte anser oss ha ett tydligt fastställt datum är det hög tid att vi börjar röra oss i den riktningen. Enligt rapporten The Tobacco Control Scale Status Report 2013 in Europe , som är skriven av Luk Joossens och Martin Raw på uppdrag av the Association of European Cancer Leagues, hör Sverige till de länder i Europa som får bakläxa på sin tobakspolitik. I rapporten rankas 34 europeiska länders tobakspolitik och tobaksförebyggande arbete under 2013. Sverige har halkat bakåt i rankningen jämfört med tidigare mätningar, och vi ligger nu på elfte plats efter bland andra Turkiet, Spanien och Ukraina. Enligt Margaretha Haglund, tobakspolitisk expert hos den oberoende tankesmedjan Tobaksfakta, visar undersökningen tydligt hur Sverige struntar i att förstärka sin tobakspolitik med de åtgärder som anses ha effekt på tobaksbruket. Tyvärr handlar det inte enbart om en rankning utan i slutändan om liv och död för våra barn och unga, säger Margaretha Haglund. När en kartläggning genomfördes för första gången 2004 hamnade Sverige på femte plats bland Europas länder. Sedan dess har vi placerat oss allt sämre varje gång mätningen gjorts, och nu ligger Sverige alltså på plats elva - med 48 av 100 möjliga poäng. När det gäller offentligt finansierade informationskampanjer om tobak har vi exempelvis inte fått några poäng alls eftersom inga sådana har genomförts. Våra textbaserade hälsovarningar - utan varningsbilder - på tobaksförpackningar ger bara 1 av 10 möjliga poäng på det området. Rapportens författare skriver om Sverige att det inte har skett några tydliga tobakspolitiska framsteg här sedan 2005 då rökförbudet i serveringsmiljöer infördes. Vi socialdemokrater har här i riksdagen motionerat vid olika tillfällen och lyft fram olika viktiga delar vi anser skulle kunna bidra till ett minskat tobaksbruk. Det handlar om att begränsa och stoppa den illegala försäljningen, att den legala försäljningen går i linje med tobakslagen, att ålderskontroll vid försäljning upprätthålls och så vidare. I ett av de betänkanden vi i dag debatterar har vi rödgröna fått majoritet för en av dessa viktiga delar, nämligen tillståndsplikt för försäljning. För att minska tobaksbruket bland ungdomar anser vi det viktigt att minska tillgängligheten till tobak. Åldersgränsen för köp av tobak är i dag 18 år, men denna gräns upprätthålls inte alltid. För några år sedan infördes skärpta sanktioner och anmälningsplikt för cigarettförsäljning. Vi anser dock att det behövs ytterligare skärpningar för att incitamenten att sälja till minderåriga ska minimeras. Vi föreslår därför att det görs en översyn av tobakslagen för att möjliggöra tillståndsplikt för försäljning av tobak. Det innebär att en handlare som säljer tobak till minderåriga skulle få sitt tillstånd indraget. En licensiering skulle kunna öka efterlevnaden av åldersgränsen, men den skulle även kunna minska den illegala importen och distributionen av tobak. Det är ingen hemlighet att det ofta är organiserad brottslighet som ligger bakom cigarettsmugglingen. Det intygar både tullen och polisen. En licensiering skulle tillsammans med insatser från tull och polis kunna minska det illegala inflödet av tobak. Jag är glad att vi nu kan rikta ett tillkännagivande till regeringen att göra en översyn för att möjliggöra tillståndsplikt för försäljning av tobak och därefter skyndsamt återkomma till riksdagen med ett förslag på hur detta ska utformas. Det gäller givetvis, herr talman, om riksdagen vid dagens votering beslutar det. Herr talman! Det andra och tredje området vi har att behandla i denna debatt är alkohol- och narkotikafrågor. När det gäller inriktningen på arbetet mot droger bör de förebyggande insatserna stödjas av en restriktiv alkoholpolitik och en tydlig narkotikalagstiftning. För att en restriktiv alkoholpolitik ska bli effektiv är det viktigt att detaljhandelsmonopolet, alltså Systembolaget, försvaras. Systembolaget är, vid sidan om en aktiv prispolitik, ett av våra viktigaste alkoholpolitiska instrument för folkhälsan på detta område. Det finns också andra viktiga delar vi socialdemokrater lyfter fram som förslag och som mycket väl ryms inom den restriktiva alkoholpolitiken. Förslagen är exempelvis att alkoholreklamen begränsas att en effektiv ålderskontroll sker vid försäljning och servering av alkohol att svensk alkoholskatt betalas vid import av alkoholdrycker för privat bruk att alkoholnäthandlares aktiviteter i Sverige stoppas att alkoholskatterna höjs att Sverige fortsätter arbeta för höjda minimiskatter på alkohol inom EU samt minskade införselkvoter på alkohol. Vidare bör möjligheterna att införa varningstexter på alkoholförpackningar prövas. Det skulle göra det svårare att smuggla och sälja vidare förpackningar som saknar märkning. Den nationella skattemärkning som EG-rätten tillåter är en åtgärd med liknande effekt. Det är också viktigt att prövning av serveringstillstånd ses som en social fråga i kommunerna och inte bara som en näringslivsfråga. Herr talman! Kraftsamling för arbetet med ungdomar när det gäller alkohol och narkotika har för oss socialdemokrater länge varit ett prioriterat arbete - även när vi var i regeringsställning. Utgångspunkten som vi ser det är att det behövs en stark nationell resurs för att driva det alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet i en tid då ungdomar har ökad tillgänglighet till både alkohol och narkotika och i en tid då totalkonsumtionen av alkohol hos befolkningen har ökat. År 2011 hävdade Riksrevisionen i sin granskning av det statliga stödet i alkoholpolitiken, RRS10, att det inte går att hävda att den bidragsstödda verksamheten till kommuner och ideella organisationer gett någon särskild effekt. Enligt Riksrevisionen framstår det inte heller som troligt att de statliga myndigheternas tillsyn påverkar barns och ungdomars tillgång till alkohol eller deras alkoholkonsumtion. Riksrevisionen ifrågasätter därför om det är effektivt att staten fortsätter med sitt stöd till lokalt förebyggande arbete, i varje fall som stödet hitintills inriktats, styrts och följts upp. Lokalt förebyggande arbete är oerhört värdefullt och bör stödjas även i fortsättningen, men samhället måste bli bättre på att koordinera sina insatser, involvera föreningsliv och andra ideella krafter och nå de unga som befinner sig i riskzonen. Alkoholkonsumtionen är en central faktor när det gäller sociala problem och våld bland ungdomar. Att minska alkoholbruket bland ungdomar är av största vikt. Visserligen kan det noteras en minskning i ungdomars alkoholkonsumtion, men det handlar om en minskning från en hög nivå. Förvisso ser vi positivt på ANDT-strategins långsiktiga mål att antalet barn och unga som debuterar tidigt med alkohol successivt ska minska. Men vi socialdemokrater anser att det behövs en ambitionshöjning när det gäller arbetet för att minska alkoholbruket bland ungdomar. Som socialdemokrat ser jag inget hinder i att vi håller en fortsatt hög nivå samt att vi kan göra en ambitionshöjning även när siffrorna för dagen går i positiv riktning. Det vi efterlyser är koordinerade insatser, och vi behöver knyta ihop de nationella, regionala och lokala nivåerna. Vi har som en del i detta föreslagit att regeringen får i uppdrag att utarbeta en nationell handlingsplan för att minska alkoholbruket bland ungdomar. Vid utarbetandet av en handlingsplan bör behovet av förändringar i lagstiftningen prövas samtidigt som det utarbetas förslag när det gäller arbete med attityder. Lokalt förebyggande arbete är viktigt ur flera aspekter, och det bör ses över hur lokalt, regionalt och nationellt preventivt arbete kan och ska samverka. Det tror vi socialdemokrater ökar medvetenheten om alkoholens roll för lokalsamhället, kommunerna och landstingen. Därigenom ökar stödet för att genomföra effektiva åtgärder, både lokalt och nationellt, som begränsningar av tillgänglighet, tillsyn av servering och polisarbete mot langning och olovlig försäljning. Herr talman! Jag är glad att vi i utskottet har en majoritet i frågan om en nationell handlingsplan för att minska tobaksbruket bland ungdomar. Jag hoppas att det också blir riksdagens beslut vid dagens votering. Herr talman! Den borgerliga regeringen drev under våren 2008 igenom att privatpersoner ska kunna föra in alkoholdrycker i Sverige också för annan persons räkning. Vi anser att beslutet var felaktigt. Utvecklingen har visat att beslutet inte fungerar som det var tänkt. Det finns en rad privata företag som via bland annat hemsidor tar emot beställningar och kör hem alkohol till privatpersoner. Dessa företag är i praktiken inte bara transportörer, som det var tänkt i lagen, utan bedriver också en förtäckt detaljhandel som undergräver detaljhandelsmonopolet. Finland och Norge har förtydligat sin lagstiftning för att skydda sitt detaljhandelsmonopol. Sverige bör på samma sätt som våra nordiska grannar förtydliga lagstiftningen. Vi socialdemokrater anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om detta. Flera av de nätaktörer som erbjuder svenskar att köpa alkohol är inte bara transportörer utan sysslar med alkoholförsäljning. De är ofta profilerade lågprisaktörer som lockar kunder genom att inte betala skatt och felaktigt påstår att kunderna inte heller behöver göra det. Vi har också sett exempel på rena samarbeten mellan dessa aktörer och vanliga livsmedelskedjor. Denna utveckling och uppluckring av detaljhandelsmonopolet måste stoppas. Herr talman! Tull och polis har viktiga roller i kampen mot narkotika, men arbetet mot narkotika måste ske på bred front. Utvecklingen på nätet försvårar arbetet med att kontrollera tillgången till narkotika. Marknadsföringen på webbsidor och internetforum är tillgänglig för alla, vilket ökar risken för spridning. Ofta saluförs nya preparat som ännu inte narkotikaklassats. Så snart ett preparat blivit narkotikaklassat kommer ett nytt preparat med liknande sammansättning ut på marknaden. För att komma åt detta har vi socialdemokrater drivit frågan om så kallad familjeklassning av narkotiska preparat. Vi har dock valt att inte reservera oss i frågan, då vi i socialutskottet fått del av synpunkter från Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket, den nationella tullspecialisten och regeringen som samstämmigt vägt samman för- och nackdelar med familjeklassning. Fördelen är att man kan klassa ämnen som ännu inte dykt upp på marknaden, men nackdelen är att om det finns minsta tvekan måste ärendet avgöras i domstol. Detta är en process som enligt uppgift kan ta flera år. De ansvariga myndigheterna anser därför att det är viktigt att tills vidare fortsätta med en klassning ämne för ämne. Genom riksdagsbeslut har myndigheterna fått ökade möjligheter att hitta de nya substanserna. Förfarandet vid klassificering är betydligt snabbare i dag än tidigare. Ändringen i narkotikalagstiftningen har också gjort det möjligt för polis och tull att beslagta substanser i avvaktan på beslut om klassning. Sverige har också vid flera tillfällen i samarbetet inom EU påtalat behovet av att påskynda handläggningen av narkotikaklassning, och EU-kommissionen arbetar med att ta fram förslag på hur detta ska gå till. Vi socialdemokrater har som sagt i detta läge valt att inte reservera oss i frågan om familjeklassning men avser att noga följa utvecklingen. Vi förbehåller oss dock rätten att återkomma i frågan. Herr talman! När det gäller arbetet mot droger är det viktigt att Sverige har en fortsatt hög svansföring med målsättningen ett narkotikafritt samhälle och att vi inom politiken inte viker en tum för de narkotikaliberala krafter som ständigt försöker ta sig in i den politiska debatten och på den narkotikapolitiska arenan. Det är med oro som jag i dag tar del av den debatt som försöker få fäste om legalisering av bland annat cannabis. Det som riktigt oroar mig är att det finns ett tydligt driv av unga framtida politiker i etablerade politiska ungdomsförbund. Jag ska citera en mening ur Centerpartiets ungdomsförbunds sakpolitiska program år 2013, som finns att läsa på deras hemsida: "CUF anser att cannabis bör regleras och beskattas på samma sätt som alkohol." Jag är medveten om att de politiska ungdomsförbunden har en egen roll och en egen agenda, och det ska självklart så få vara. Jag kan ändå inte låta bli att säga att man får räkna med att omvärlden reagerar när ett etablerat ungdomsförbund, enligt mitt sätt att se det, skolar framtidens blivande centerpolitiska företrädare som enligt mig inte står på samma arena mot narkotikaliberaliseringen. Herr talman! Jag vill upprepa det jag nyss sade, att det är viktigt att Sverige har en fortsatt hög svansföring med målsättningen ett narkotikafritt samhälle och att vi inom politiken inte viker en tum för de narkotikaliberala krafter som ständigt försöker ta sig in i den politiska debatten och på den narkotikapolitiska arenan. Herr talman! Med det anförda står vi socialdemokrater självklart bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservation 2 i betänkande SoU13 Tobaksfrågor , och till reservation 2 i betänkande SoU14 Alkoholfrågor . Vidare yrkar jag bifall till socialutskottets tillkännagivande i betänkande SoU13, punkt nr 6, Tillståndsplikt för försäljning och avslag på reservation 4, och jag yrkar bifall till socialutskottets tillkännagivande i betänkande SoU14, punkt nr 9, Handlingsplan för minskat alkoholbruk bland ungdomar och avslag på reservation 7. I detta anförande instämde Ann Arleklo, Lennart Axelsson, Lena Hallengren, Gunnar Sandberg och Meeri Wasberg (alla S). 0936723349517 N 2014-04-03 05:15:09 328895 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H10994/#anf19