<anforande>
<dok_hangar_id>2942651</dok_hangar_id>
<dok_id>H10991</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:91 Torsdagen den 27 mars</dok_titel>
<dok_rm>2013/14</dok_rm>
<dok_nummer>91</dok_nummer>
<dok_datum>2014-03-27 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Olika beskattning av löntagare och pensionärer</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>9F6C5BDB-0975-4CEC-B779-7329C3B90268</anforande_id>
<anforande_nummer>71</anforande_nummer>
<talare>PETER PERSSON (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Min fråga går till statsrådet Elmsäter-Svärd och är skattepolitisk.
Regeringen har sagt sig ha som mål att avskaffa arbetslösheten. Metoden är att sänka skatterna. Vi har fått fem så kallade jobbskatteavdrag, dock inte lägre arbetslöshet. Men jobbskatteskatteavdragen har haft två andra effekter, nämligen mindre resurser till välfärden och en klyfta i beskattning av olika inkomstslag. Alltså betalar en löntagare väsentligt mycket mindre skatt än en pensionär, eller en föräldraledig, på samma inkomst. Det är en djup orättvisa då exempelvis pension är uppskjuten lön.
Anser statsrådet att det är rimligt att ha denna klyfta i beskattning av olika inkomstslag?
</anforandetext>
<intressent_id>0903307301618</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2014-03-28 05:07:57</systemdatum>
<systemnyckel>328632</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H10991/#anf71</protokoll_url_www>
</anforande>
