<anforande>
<dok_hangar_id>2942651</dok_hangar_id>
<dok_id>H10991</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:91 Torsdagen den 27 mars</dok_titel>
<dok_rm>2013/14</dok_rm>
<dok_nummer>91</dok_nummer>
<dok_datum>2014-03-27 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Fas 3</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>E8181EC2-B1E8-44C4-9228-30CA752011B1</anforande_id>
<anforande_nummer>20</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M)</talare>
<parti>M</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Tack för frågan, Raimo Pärssinen!
Vi skulle kunna hålla på och raljera och göra oss lustiga över olika saker. Men det tror jag vore att göra enskilda individer en väldigt stor björntjänst.
Om vi skulle titta på hur det egentligen ser ut vet vi att det finns människor som har varit borta från arbetsmarknaden väldigt lång tid av olika orsaker. Vi vet att det är många med utländsk bakgrund som har kommit hit sent i livet. Vi vet att det är människor som har varit sjuka.
Vi behöver sätta in alla möjliga verktyg för att verkligen få tillbaka de personerna i arbete. Det kan göras på olika nivåer. Att ha en sjuk- och aktivitetsersättning och sedan komma i arbete är en dröm för många. Tidigare hade vi förtidspension som en lösning rent statistiskt. Det tycker jag är fel mot människor.
Nu gäller det att använda så många bra verktyg som möjligt för att människor aktivt ska kunna komma tillbaka i arbete.
</anforandetext>
<intressent_id>064601872511</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2014-03-28 05:07:57</systemdatum>
<systemnyckel>328581</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H10991/#anf20</protokoll_url_www>
</anforande>
