2930509 H10981 Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:81 Tisdagen den 11 mars 2013/14 81 2014-03-11 00:00:00 Svar på interpellation 2013/14:328 om Jernhusen och de transportpolitiska målen interpellationsdebatt 01523D16-3BD2-4946-857A-B0AA34648F17 57 Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M) M Herr talman! Vi kommer inom kort att återkomma med svar till riksdagen i vederbörlig ordning med anledning av Riksrevisionens skrivelse. Det som Lars Johansson nämner är alldeles riktigt kopplat till Kapacitetsutredningen som gjordes innan regeringen kunde fastslå ramen om att vi behöver ha 522 miljarder kronor till infrastruktur i den nationella planen de kommande åren. Då togs också depåernas betydelse för kapaciteten upp, därför att varje gång som man måste ge sig ut på spåren för att åka till en underhållsdepå som ligger långt bort tar man samtidigt kapacitet i anspråk. Här handlar det mer övergripande om hur vi använder järnvägssystemet på det mest effektiva sättet och hur vi får ut mest av kapaciteten för det som vi behöver. Då kanske det inte i första hand handlar om långa resor till en depå, i värsta fall med dåligt svarvade hjul som förstör den räls som man åker på. När det gäller Jernhusen och uppdraget att man borde bygga ut kan jag säga följande. Det finns ett behov av och förståelse för att nya och modernare tåg som kommer och som har helt andra typer av vagnsätt kräver andra byggnader än de som har funnits tidigare. Att bygga helt nytt är också förknippat med mycket stora kostnader. Jernhusen jobbar en hel del med gamla depåer, och framför allt renoverar man och bygger om dem. Ett exempel är Hagalund, där SJ nu håller till och där man numera kan få in ett helt tågsätt. Förut fick man möjligtvis in ett halvt därför att depån inte var tillräckligt lång. Det är också viktigt hur man moderniserar depåer som finns och använder tiden för tågen på ett bra sätt. Vi har sett hur SJ:s tåg när det gäller till exempel avisning tidigare vintrar behövde vara inne sex till åtta timmar. Nu klarar man samma sak på kanske två timmar. Det gör att man får ut tågen mycket snabbare och ställer till det mindre för människor. Det är alltså klart att depåer för underhåll, avisning och så vidare är strategiskt viktiga inte minst för punktligheten men också för att kapaciteten ska användas på ett bra sätt. Lars Johansson nämner den tillsyn som Transportstyrelsen ska ha. Det är alldeles riktigt att Transportstyrelsen ska ha precis den uppgiften, att utifrån en säkerhetskultur och annat göra det som man ska göra. Man skulle också kunna koppla detta arbete till säkerhet, inte minst sedan vi hade de urspårningar som var extra medialt intressanta i Stockholmsområdet. Där gäller det också att se över hur vi inom hela järnvägssektorn kan jobba kopplat till en säkerhetskultur. I det ligger både hur man vårdar och underhåller fordon och hur man vårdar och underhåller själva infrastrukturen som sådan. Ytterst handlar det nämligen om att man ska kunna jobba säkert på och vid spår, kunna åka säkert på spår, men också veta att man som resenär eller godstransportör kommer fram i tid. Detta uppdrag har Transportstyrelsen. Vi följer att de verkligen utför detta uppdrag. Det som står i bolagsordningen och som jag läste upp är faktiskt inte särskilt nytt. Den ändringen gjordes 2009 i bolagsordningen. Där står det tydligt vilket ansvar som Jernhusen ska ha med anknytning till järnväg i syfte att främja och stödja kollektivt resande och godstransporter på järnväg. 064601872511 H110328 N 2014-03-12 05:14:20 327414 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H10981/#anf57